Ämne: Förkortningar i all ära men,

[nic2]

Hej Gano, som du förstår kunde jag inte låta bli  .
I.o.f.s. bra att vi tar upp detta med förk. efters. det kan leda till missförstnd.
Ja ar allti tykt at de e svåt när man stavr knepigt el. anv. sej av förktn.ar.
Jag har ofta tänkt ha en "kraftpunkts"-presentation med bara förkortningar.

/Sune  (oförkortad)

Eilngt en uneörnskding på ett egnskelt uivtnierset så seplar det inegn roll viekln odrnninig bksortnävea i ett ord såtr i, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi inte leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odern som hlehet.
Gnaksa intesrsant tcyker jag !

[Paxmax]

PFC Att se till att spänning och ström kommer i rätt ordning (utan fasvridning). Detta har jag ingen aning om varför man gör, men det kanske höjer verkningsgraden på DC-elmotorn ?

MVH/Gano

PFC, Power Factor Correction är ännu så länge hyfsat ointressant för hemma-användaren. Inom storindustrin är det tvärtom!
Energimätaren på hemma-användarens mäter endast "aktiv effekt" d.v.s. den mängd energi som blir under den tiden som både strömmen och spänningen "drar" åt samma håll.

Inom storindustrin så mäter många energibolag även den reaktiva effekten. Den reaktiva effekten bildas ex.vis när spänningen redan bytt polaritet men strömmen kämpar fortfarande åt andra hållet. Strömmen ligger således "efter".
Jo, varför är det så viktigt då?

Den reaktiva delen stör strömförsörjningen mest genom att den gör så att högre ström går igenom ledningarna utan att användas till något vettigt. Därför straffas många storindustrier med extra avgifter om dom orsakar för mycket reaktiv effekt. Därför måste storindustrin ofta ha skräddarsydda lösningar för att kompensera för vissa feta sneda förbrukningar.

Hemma så bildas det inte så mycket reaktiv effekt. Transformatorer och elmotorer är "induktivt reaktiv". D.v.s den förskjuter strömmen efter spänningen.
Värme-element kan man oftast se som "rena" resistiva laster som inte förskjuter.
PC'ns switchade powersupply skulle jag nog klassa som "kapacitiv", den (borde) förskjuta spänningen efter strömmen. Men idag har dom ofta PFC på ingången.
Okompenserade lysrör är också kapacitiva.

Praktiskt sett:
P = aktiv effekt mäts i Watt (W)
VA = "skenbar effekt" mäts också i Watt.
Två helt olika saker, lätta att blanda ihop.

Om du tar en multimeter och mäter på en pump exempelvis.
Först så slår du på "spänning". Du mäter över pumpens fas och noll terminaler.
225V ex.vis.
Sedan blir det krångligt (om man inte har en tång-ampere-meter).
>stängen av strömmen<
Du kopplar loss fasen, kopplar in den till multimeterns strömterminal
Kopplar multimeterns andra strömterminalen till pumpen.
>kollar igenom kopplingen nogrannt, kopplar därefter på strömmen igen<
Du mäter nu strömmen, den blir ex.vis 5A.
Du multiplicerar 225V med 5A det blir väl 1125W.

Detta är inte vad pumpens aktiva effekt är dvs den effekt som utför något vettigt arbete.
Detta mätvärde är ett VA värde, eftersom man inte har någon som helst koll på hur pass dessa låg "i fas" med varann.

Pumpen kanske är märkt med " P = 1000W". Du har uppmätt 1125W !!!
Då beror det på att pumpen har lite lustig PF (power factor).

Energimätaren den håller koll på den aktiva effekten, den multiplicerar konstant spänningen och strömmen sålänge dessa ligger i fas. Resten av effekten, den reaktiva delen, ignoreras för vanliga hemmafolk.

Så det är skillnad på Watt och Watt.

Något som verkar oklart?

[messer]

Hej.
Äntligen, jag har fått lära mig vad VA står för, tackar för det PAXMAX.

MVH
Messer