Ämne: Hur utnyttja underkylare effektivt?

[mocklarn]

Hej!

Är ny ägare av en Thermia duo 16kw anno 2005. Den har utöver ordinarie kondensor även en underkylare. Jag har efter sökande lyckats skaffa en högst begränsad förståelse av denna komponent. Jag Har förstått att man kan få ut billig energi ur den om man gör det under en viss temperatur, men vilken temperatur rör det sig om?
Jag läste även något om att man skulle ha ett separat flöde därigenom för att utnyttja den effektivt. Vill man ha ett högre flöde genom underkylaren än kondensorn? Om man vill utnyttja den effektivare, borde man isf bryta slingan mellan växlarna och hänga på en separat cirk.pump parallellt med underkylaren för att få upp flödet där utan att påverka kondensorflödet?

Om detta finns att läsa i annan tråd får ni gärna hänvisa mig. Då jag sökte hittade jag förekomster av ordet men inga trådar som hjälpte mig att få svar på ovanstående frågor.
Vill gärna lära mig och tycker det är roligt att skruva, koppla och rörmoka

[Rickard]

Jag är inte expert på detta, men som jag fattat det så skall du ha nytta av den värme som finns på returledningen på något sätt, för att kunna öka COP på värmepumpen via underkylaren.

Om du t.ex. kan koppla på en fläktkonvektor som värmer källaren med den temp som returledningen håller så kan det sänka returtempen ytterligare, vilket ger ökad COP på värmepumpen.

Har försökt hitta mer info eller ritningar, men går bet.
Har du nåt du kan ta bild på och bifoga i forumet?

[Roland]

Jag skrev en del om den så kallade underkylaren för ett antal år sedan. Enligt min mening är det en marknadsföringsbluff. Det är fel att kalla den andra värmeväxlaren för en underkylare. Den kan inte göra något som inte går att göra med en värmepump med en vanlig kondensor. Vill man underkyla köldmediet måste man ha en låg temperatur på ingående värmebärare och det leder till sämre verkningsgrad då medeltemperaturen på värmebäraren sjunker.

Det går att utnyttja värmen i det kondenserade köldmediet men det kräver ett separat kretslopp för värmebäraren genom underkylaren. Man kan förvärma vatten till varmvattenberedaren eller värma tilluften. Då den värmemängd som kan utnyttjas i underkylaren är betydligt mindre än den som erhålls i kondensorn och köldmediets temperaturdifferens in/ut i underkylaren är högre än i kondensorn är måste produkten av massflöde gånger värmekapacitet för värmebäraren i underkylaren vara betydligt lägre än för värmebäraren genom kondensorn. Det är därför det måste vara ett separat kretslopp för den. 

Är köldmediet  R407C är genereras ca 210 kJ/kg köldmedium i kondensorn. Är deltaT för värmebäraren 7 grader betyder det att ca 7 kg vatten värms per kg köldmedium som passerar kondensorn.

Kyler man köldmediet i en underkylare från 40 grader till 10 grader avges 50 kJ/kg köldmedium men det kräver att man har något som är kallare än 10 grader som behöver värmas.

Det finns eller fanns ett fabrikat av värmepumpar (Thorén?) som hade en riktig underkylare, en värmeväxlare som inte var ansluten till värmebärarkretsloppet utan där värmebäraranslutningarna var öppna.

Tillägg: Många värmepumpar har en suggasväxlare och det är ju en form av underkylare där det kondenserade köldmediet värmer gasen från förångaren.
   

[mocklarn]

Tack för ett utförligt svar Roland och ditt initiativ Rickard.

Så egentligen bör man se det man kallar kondensor och underkylare som en kondensor delad på två? Tänkte att man gjort så för att komma åt kondensorn mitt i med någon temperaturgivare men såg till min förvåning att det helt sonika var två seriekopplade (på båda sidor) med enbart kopparrör emellan. Kan det vara för att få längre "termisk längd" eller kan det kanske bara vara så att två små var billigare än en stor?
Vill man få ner flödet genom "underkylaren" förmodar jag att man kan använda sig av en ventil kopplad som bypass men som jag förstår dig Roland går det inte att dra någon egentlig nytta av denna "underkylaren"? Vet inte hur bra skiktningen kommer bli i VVB:n men om den blir riktigt bra kan man ju tänka sig att man kunde förvärmt tappvattnet. Ett annat sätt att dra nytta av den hade väl varit att förvärma brinen men min kunskap här är tämligen begränsad så kan tänka mig att det skulle innebära att man försöker "lyfta sig själv i håret". Om låg temperatur å andra sidan som du säger Roland, leder till sämre verkningsgrad låter det sammanfattningsvis som att det bästa är att se "underkylaren" som andra halvan av en underdimensionerad kondensor.