Ämne: Hål för bergvärme

[C-H J]

Grannen till min mor vill borra bergvärme ca en meter från tomtgräns och vill ha vårt godkännande.
Han vill utnyttja en brunnshål som finns.
Bergsvärmeinstallatören, som verkar seriös, menar att det inte är några problem om vi vill ha bergvärme längre fram,
han kan borra så att det fungerar men han.

Är det något som har erfarenhet av avstånd mellan hål för bergvärme?

[Uffen]

Det bör vara 20 m mellan 2 st borror om de inte ska störa varandra för mycket. Det går också att luta hålen så centrum hamnar 10 m från tomtgräns i fall det skulle vara dåligt med plats att borra på. Hur exakt detta blir har jag ingen uppfattning om.
Hur som helst skulle jag vara försiktig i ditt fall om du själv inte har möjlighet att lägga ditt hål 10 m från tomtgräns så att du i din tur kommer för nära någon annan granne.

[Tågråttan]

Sjukt rörig text när man bara kopierar!



Källa: Miljödomstol 2008
Målnr/Dnr: 2008-M 1901
Beslutsdatum: 2008-08-28
Organisationer: Göteborgs stad
Miljödomstol, 2008-M 1901


En fastighetsägare beviljades tillstånd att inrätta en värmepumpanläggning för utvinning av
bergvärme ur mark. Grannars klagomål om att den planerade placeringen av borrhålet skulle påverka
deras framtida möjlighet att inrätta en likadan anläggning påverkade inte bedömningen.
En fastighetsägare fick tillstånd att inrätta värmepumpanläggning för utvinning av bergvärme ur mark på sin fastighet i
Göteborgs kommun.
Tillståndet överklagades av ägarna till grannfastigheten. Grannarna yrkade att tillstånd att anlägga
bergvärmeanläggning närmare deras fastighetsgräns än tio meter inte skulle beviljas. De anförde i huvudsak följande.
Om fastighetsägaren beviljades tillstånd att borra för bergvärme två meter från deras tomtgräns gick det inte att på
deras fastighet anlägga ett bergvärmeborrhål där det är enklast att göra detta. Om fastighetsägaren kunde placera ett
borrhål två meter från deras tomtgräns betydde det att 35 % av värmen från hålet skulle komma från berg under deras
tomt. De undrade vad det fanns det för laglig grund att tillstyrka denna stöld av värme.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län avslog överklagandet.
Länsstyrelsen gjorde följande bedömning. Länsstyrelsen fann att tillståndet till bergvärmeanläggningen såvitt avser
dess utformning, installation och drift var förenat med villkor som tillgodosedde behovet av skyddsåtgärder på sätt
som stadgas i miljöbalken. Frågan var därvid om borrhålets placering kan accepteras med hänsyn till den påverkan på
möjligheten att utvinna bergvärme på närmast angränsande fastighet som uppstår. Den nu valda placeringen av
borrhål på kunde inte antas medföra att installation av bergvärmeanläggning eller utvinning av bergvärme på
grannarnas fastighet omöjliggjordes, låt vara att viss anpassning av borrhåls framtida placering kunde behövas. Vid
sådana förhållanden fanns inte skäl att neka tillstånd eller att placera borrhålet på annan plats än den nu valda.
Granne överklagade länsstyrelsens beslut till miljödomstolen och yrkade att fastighetsägaren skulle åläggas att flytta
placeringen av borrhålet. Om detta inte kunde accepteras yrkade grannarna att tillståndet skulle upphävas.
Miljönämnden lämnade tillfälle att yttra sig och anförde bl a följande. Nämnden motsatte sig yrkandet och ansåg att en
eventuell påverkan på grannfastighetens framtida energiuttag inte var en omständighet som skulle beaktas i samband
med prövningen enligt miljöbalken. Så länge som ett tillstånd inte gjorde det omöjligt för en grannfastighet att installera
bergvärme ansåg miljönämnden inte att beslutet stred mot lokaliseringsprincipen och hushållningsprincipen.
Fastighetsägaren motsatte sig en ändring av beslutet.
Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt (Sandgren) avslog överklagandet.
 
Miljödomstolen gjorde följande bedömning:
"Enbart det faktum att en framtida installation av en bergvärmeanläggning på grannfastigheten försvåras eller fördyras
utgör inte skäl som kan beaktas vid en bedömning enligt miljöbalken. Av betydelse är istället huruvida den medgivna
placeringen av borrhålet innebär någon risk för skada eller olägenhet på människors hälsa eller miljön på sätt som
uttrycks i 2 kap miljöbalken. Här bör i första hand kravet på bästa lokalisering samt kravet på hushållning med energi
tas i beaktande. Miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att någon sådan risk för skada inte kan antas.
Överklagandet skall därmed avslås."