Ämne: Flödesmätare

[Nasta_rules]

Hej, Jag har en fråga på flöde i KB och även för värmebärare.

Jag kommer att ha två parallella +500m jordvärmeslingor via fördelare som jag tänkte justera in med en flödesmätare på varje slinga. Storleken på flödesmätaren är DN32 i kopplingarna samt att mätområdet den är designad för är 10-80l per min.

Likaså tänkte jag använda samma flödesmätare till värmebäraren som ska fördela värmen via fördelare med flödesmätare på respektive matning till två olika hus.

Min hela tanke i mitt systemtänk har varit att bygga in så lite begränsande faktorer som möjligt så att flödet ska vara så stort och så lätt som möjligt. Nu har jag fått hem flödesmätarna och kan då konstatera att de har ju en rejäl begränsning inbyggd vilket jag nog konstaterar beror på det flöde den skall hantera. Flödet ska passera ett hål som inte är större än 18mm och det går emot hela mitt tänk.

KVS kofficienten är  9,0 om det säger er som är duktiga på flöden något?

Så till min fråga - borde jag skaffa andra flödesmätare med ett större genomlopp och högre flöde/minut eller är dessa ok för en bergvärmepump typ Nibe S1255 eller Bosch compress 7001i, båda på 4-16kw, samt är det ok med dessa flödesmätare på både köld och värmebärare?

[25fOCUS]

Svar nej det behöver du inte, det med mindre hål är bara för att det ska gå att strypa in ett flöde. Flödet ökar i hastighet flera ggr  genom ventilen och är normalt, mängd flöde blir detsamma i systemet. Lite lugnare flöde före och efter ventilen.

[Nasta_rules]

Men då undrar jag - alla kunniga här på forumet rekommenderar snälla böjar och grova rördimensioner för att hålla nere flödesmotståndet så långt det är möjligt. Hur kan det då vara bra att sätta in en restriktion som minskar flödesstorleken till hälften? Det är ju som att jämföra med vattenspararna som man sätter i duschen. Flödet blir därefter. Om det nu ska vara bra kan jag ju skita i dimensioner och snälla böjar?? 

Förklara gärna så att en amatör förstår ni som kan.

[HBerggren]

I den perfekta världen provkörs systemet och båda inkommande temperatur mäts. När kalla röret är funnet monteras strypning där och justeras till jämn temperaturfördelning.
Så ena blir helt strypfri.

Men så ser inte den timbetalda världen ut. Där monteras två strypventiler för att få två flödesmätare. Ena strypventilen lämnas öppen och den andra där högt flöde mäts upp stryps till båda visar samma i båda om borrhålen har samma spec. Sen kommer osannolikt någon titta på temperaturbalansen om systemet fungerar.

Personligen hade jag nog varit så snål att jag mätt temperatur och haft en bit glödgad kopparrör på båda och klämt ena tills det blev samma temperatur under februari.

[Nasta_rules]

Jag lutar nog själv åt att göra det manuellt med tempkoll och en enkel kulventil. Tycker att dessa flödesventiler stryper alldeles för mycket.

Men jag skulle gärna höra ni som kan vad ni tycker?

Är det så här som flödesventiler ser ut även om man går på så grova som DN32? Jag vill ju inte ha någon strypning någonstans överhuvudtaget. Bara kunna mäta och justera där flödet blir alldeles för lågt resp för högt när systemet rullar för att balansera flödena utan strypning.

[25fOCUS]

Inga kulventiler som strypare, det tål dom inte, tätningen består av en teflonomfattning av kulan och ska bara vara för öppen/stängd. Flödet förbi ex. halv/litet öppet fräser sönder tätningen. Samma sak händer vid kusten, vattnet gräver ur berget.

[Carl N]

Denna typen av trimventil är enkel och bra.
De sitter oftast på radiatorreturer men kan användas för manuell instrypning om man t ex ställer in flödet efter temperaturen.



Men ska du upp i dimension så får du nog köpa STAD (dyra men bra).

[Fredrik567]

Kan tipsa om MMA STV, de är väldigt lika STAD men lite billigare. Använt dessa för att strypa in flödet i mina två borror, har inga flödesmätare och använder delta-T istället vilket funkar utmärkt. Ska du ha fram flödet får du mäta tryckfall via portarna på ventilen men ser inget riktigt behov av det.

// Fredrik

[Rickard]

Det där med att kulventiler skulle ätas upp kan jag förstå rent fysiskt, men jag har aldrig hört talas om att det hänt i praktiken.
På mitt gamla jobb inom industrin använde vi rätt ofta instrypning via kulventiler som var tätade med teflontätningar utan att det var ett problem.
Kanske visar det sig på 10-15 år, det kan jag inte svara på, men det är ju inget som händer över en natt i alla fall.
Alla strypningar orsakar störda flöden som kan "äta" även på mässing eller stål över tid, störst risk för att det skall hända är om kavitation uppstår, alltså undertryck som skapas på baksidan av en strypning, och det tror jag knappast kommer att ske i en KB-krets där båda kollektorerna har samma längd, rimligen kommer ingen eller väldigt liten strypning vara nödvändig.
För att minimera risken för kavitation bör nog strypningarna monteras på trycksidan av cirkpumpen.

Finns det några bilder eller bevis för att en strypt kulventil käkas upp av flödet så pass att läckage uppstår skulle jag väldigt gärna ta del av dessa.