Ämne: Hej frågor om fjärrvärmecentral

[Larssone]

Hejsan ! Har lite funderingar kring en fjärrvärmecentral. Hoppas på kunna bli lite klokare !

Är ett älvsbyhus byggår 1969 som är i Kalix. Bo area 130 m2, bi area 52 m2. Tycker fjärrvärmeräkningarna är helt galet dyra här ! Haft hit tekniker etc. Men dom tycker allting ser bra ut. Har även tilläggsisolerat vinden med 300-400 mm i vår, gav ingen effekt direkt ( tidigare var de ca 95 mm gullfiber)

Har inomhusgivare på 21 c. Duschar sparsamt etc, försöker förbruka så lite det går ( normal levnadsstandard ) elementen känns ju knappt varma dessutom ( ingen golvvärme någonstans)

Bara fjärrvärmen ligger på ca 2000 kr nu är ju knappt kallt ute, på vintern mellan 3500-5000 kr i månaden

Förbrukning (Mwh) Har läst av från räkningen

2020

Januari - 4,165
Februari - 3,500
Mars- 2,874
April-2,078
Maj-1,454
Juni-0,969
Juli-1,013
Augusti-1,050
September-1,188
November-2,144

År
2017=26,711
2018=28,125
2019=30,236
2020 =22,286


Hoppas någon kan ha någon ide, eller om det bara är så här

Bifogar en bild på centralen, om någon kan ha någon synpunkt

Mvh

[Perfa76]

Okej, så...
1. Vi vet inte hur stort huset är.
2. Vi vet inte hur huset är utformat, antal plan med mera.
3. Vi vet inte var huset finns.
4. Vi vet inte vad det är för fjärrvärmeleverantör och vad de har för utformning av taxorna för just er anläggning.
5. Vi vet inte hur många som bor i huset och vad varmvattenförbrukningen är.

Hur skall någon här kunna säga något om rimligheten i dina siffror, bara baserat på vad räkningarna har varit på för belopp?
Beloppet du nämner låter rättså galet för att vara en liten villa, men fjärrvärme är inte billigt överallt i Sverige och det finns ganska stora villor också.

Berätta hellre vad ni har för energiförbrukning enligt räkningarna än beloppet i kronor.

Antar att det är vinden som ni har tilläggsisolerat med 300-400 mm, för annars är det ju ganska extremt. Att det inte har givit någon nämnvärd effekt på räkningarna är nog inte helt oväntat (under säsongen sedan i våras) om isoleringen var hyfsad innan och leverantören sannolikt har höjt taxorna sedan förra året.

[Larssone]

Okej, så...
1. Vi vet inte hur stort huset är.
2. Vi vet inte ur huset är utformat, antal plan med mera.
3. Vi vet inte vart huset finns.
4. Vi vet inte vad det är för fjärrvärmeleverantör och vad de har för utformning av taxorna för just er anläggning.

Hur skall någon här kunna säga något om rimligheten i dina siffror, bara baserat på vad räkningarna har varit på för belopp?

Antar att det är vinden som ni har tilläggsisolerat med 300-400 mm, för annars är det ju ganska extremt. Att det inte har givit någon nämnvärd effekt på räkningarna är nog inte helt oväntat (under säsongen sedan i våras) om isoleringen var hyfsad innan och leverantören sannolikt har höjt taxorna sedan förra året.

Berätta hellre vad ni har för energiförbrukning enligt räkningarna än beloppet i kronor.

Oj ber om ursäkt. Så klart var lite dumt av mig

Huset är 1 plansvilla 130 m2 boarea, 52 m2 biarea. All yta är uppvärmd. Doc ganska svalt i garage. Huset är i Kalix, fjärrvärmeleverantör är vasa värme.

Förbrukning (Mwh)

2020

Januari - 4,165
Februari - 3,500
Mars- 2,874
April-2,078
Maj-1,454
Juni-0,969
Juli-1,013
Augusti-1,050
September-1,188
November-2,144

[Carl N]

Ungefär samma ålder och storlek som mitt hus.
Jag har också isolerat vinden med extra glasull.
30 MWh för 2019 låte väldigt mycket, jag uppskattar att mitt hus drar ca 18-20 MWh brutto.
Det som skiljer är Sundsvall - Kalix, bor du där det blåser friskt?
Se tar de väldigt bra betalt för fjärrvärmen i Kalix, 1 kr/kWh är inte billigt direkt. 
Du skulle kunna byta till direktel och betala 17 öre i elnät + ca 15 öre för ett lågprisavtal + 31,38 för skatt = 64 öre/kWh inkl moms.
Om du har 16 A huvudsäkring så måste du byta till 20 A och betala ca 2500 kr mer i fast elnätsavgift per år.

[Perfa76]

Att gå över till direktel kanske inte är det smartaste om man vill sänka sina kostnader på sikt, bättre återbäring får du med en värmepump.

Jag hade om vi köpt ett hus med fjärrvärme omgående tagit beslutet att skaffa en luft/luft-värmepump som kan bidra med värme under de delar av året då elpriset är lägre och värmepumpen ger bra effektivitet.
Luftvärmepumpar är inte det bästa för att sänka energikostnaden när det är rikitgt kallt i Kalix såklart, men även när COP är låg så kan det vara billigare än fjärrvärme och definitivt bättre än direktverkande elradiatorer.
Om du vill vara riktigt seriös så skulle såklart berg- eller markvärmepump kunna vara en ekonomiskt fördelaktig investering i det långa loppet. Med lite tur så kan du behålla fjärvärmecentralen som backup/spets utan att det bolaget klagar alltför mycket.

Antar att du inte manuellt stängde av värmen under sommaren, utan att det är troligt att centralen försökte putta ut lite värme i radiatorsystemet även under svala sommarnätter? Annars har jag svårt att förstå hur du kan ha förbrukat cirka 1000 kWh/månad i somras om ni verkligen var snåla med varmvattnet.
Enligt SMHI så var lägsta temperatur i Luleå högre än i Sundsvall i juni 2020 och medeltempen nästan samma. De som bodde i vårt hus innan oss hade dock runt 1000 kWh i total elförbrukning vid motsvarande väder 2019, men detta för att nedre plan kyls av marken och det där bara satt direktverkande elradiatorer på nedre plan.

Står ert hus på platta på mark, isolerad eller oisolerad?

Det är lite intresssant att förbrukningen av fjärrvärme har ökat under tidigare år 2017 till 2019, vilket om allt annat är konstant skulle behöva kunna sättas i direkt samband med lägre utomhustemperaturen respektive månad/år. Det känns dock inte rimigt att det blivit kallare.

Får man fråga vad ni har för elförbrukning för hushållsel och vad ni har för vattenförbrukning i hushållet och hur många ni är som bor där?

2144 kWh för värme och varmvatten i november 2020 låter spontant inte som alltför galet för ert hus.
Det är ett förhållandevis stort 1-plans hus på 182 kvm värmd yta.
Garaget bör inte ingå i dina angivna 52 kvm biarea, så hur stort är det och hur är det isolerat?
Är garaget fristående eller hopbyggt med huset och värms även garaget med vatten från fjärrvärmecentralen?

[Larssone]

Ungefär samma ålder och storlek som mitt hus.
Jag har också isolerat vinden med extra glasull.
30 MWh för 2019 låte väldigt mycket, jag uppskattar att mitt hus drar ca 18-20 MWh brutto.
Det som skiljer är Sundsvall - Kalix, bor du där det blåser friskt?
Se tar de väldigt bra betalt för fjärrvärmen i Kalix, 1 kr/kWh är inte billigt direkt. 
Du skulle kunna byta till direktel och betala 17 öre i elnät + ca 15 öre för ett lågprisavtal + 31,38 för skatt = 64 öre/kWh inkl moms.
Om du har 16 A huvudsäkring så måste du byta till 20 A och betala ca 2500 kr mer i fast elnätsavgift per år.

Tack ! Hmmm ja alltså är ju helt sjukt dyrt. Är inte jag som äger huset.

Nog blåser det ju och är kallt, men inte något super speciellt. Finns även en luftvärmepump installerad, man kanske skulle be hon testa stödköra med den under vintern, som underhållsvärme 🤔

Den är monterad i v-rummet som är öppen planlösning med kök,hall. Största delen av huset.

[Perfa76]

Det finns alltså en luftvärmepump, men den används inte mer än till kyla på sommaren? Är det korrekt tolkat?
Galet i så fall...

[Josth]

Ja ni kan ju glädja er åt att elpriset är lågt i alla fall även om fjärrvärmen är ganska dyr. Blir perfekt att sätta på luftluftvärmepumpen. Den totala förbrukningen under åren som redovisas tycker jag inte är orimlig för ett 60-tals hus. Kalix ligger ganska långt norrut med relativt kalla vintrar och låg årsmedeltemperatur. Dimensionerande vinterutetemperatur är -27,4 °C enligt Boverkets tabell.

[Carl N]

Jag misstänker starkt att nån ventil i fjärrvärmecentralen inte är OK.
Om den släpper genom lite hetvatten hela tiden så får du antagligen betala för detta, även om det inte kyls ner innan den går in på returen.
Om det är en sån debitering så tjänar man på att ha en så hög tempdiff som möjligt över centralen.
Men som sagt tror jag du borde kolla upp att ventilerna är OK?

[Perfa76]

Vad jag har förstått så har närapå alla små fjärrvärmecentraler (storlek villa) en bypass som släpper igenom ett visst minimumflöde i syfte att det inte skall vara någon lång tidsfördröjning när man vill få varmvatten i en kran. Detta gör att det hela tiden på sommaren är varmt på fjärrvärmeledningarna både in till och ut från centralen även när ingen värme tas ut från nätet.
Om detta normalt är gratis för användarna eller om man får betala för detta bypass-flöde, det vet jag inte men misstänker att det kan vara lite olika hos olika bolag.

Skulle väl ändå vilja tro att det normala är att man "bara" (förutom fast avgift) betalar för den energi man faktiskt plockar ut från värmebäraren i sin central. Alltså i relation till produkten av flöde och temperaturskillnad mellan inlopp och retur.
Olika fjärrvärmebolag har dock ytterligare faktorer för debiteringen.
Vissa tar extra betalt om man tar ut lite energi i förhållande till flödet, med andra ord har hög returtemp. Detta är dock vanligast för stora centraler (flerbostadshus).

Jag har inte kollat upp vad vasa värme har för principer för sin debitering av energiförbrukningen.

Trådskaparen:
Se till att hon sätter igång luftvärmepumpen även på vintern om fjärrvärmen känns dyr. Den bör kunna halvera energiförbrukningen från fjärrvärmen till en bråkdel av kostnaden i el istället.

[Larssone]

Vad jag har förstått så har närapå alla små fjärrvärmecentraler (storlek villa) en bypass som släpper igenom ett visst minimumflöde i syfte att det inte skall vara någon lång tidsfördröjning när man vill få varmvatten i en kran. Detta gör att det hela tiden på sommaren är varmt på fjärrvärmeledningarna både in till och ut från centralen även när ingen värme tas ut från nätet.
Om detta normalt är gratis för användarna eller om man får betala för detta bypass-flöde, det vet jag inte men misstänker att det kan vara lite olika hos olika bolag.

Skulle väl ändå vilja tro att det normala är att man "bara" (förutom fast avgift) betalar för den energi man faktiskt plockar ut från värmebäraren i sin central. Alltså i relation till produkten av flöde och temperaturskillnad mellan inlopp och retur.
Olika fjärrvärmebolag har dock ytterligare faktorer för debiteringen.
Vissa tar extra betalt om man tar ut lite energi i förhållande till flödet, med andra ord har hög returtemp. Detta är dock vanligast för stora centraler (flerbostadshus).

Jag har inte kollat upp vad vasa värme har för principer för sin debitering av energiförbrukningen.

Trådskaparen:
Se till att hon sätter igång luftvärmepumpen även på vintern om fjärrvärmen känns dyr. Den bör kunna halvera energiförbrukningen från fjärrvärmen till en bråkdel av kostnaden i el istället.

Tack ! Jo, varit inne på det med luftvärmepumpen. Det enda som är nu är att om man gör det nu, så sänker det värmen överallt eftersom givaren sitter i samma rum. Så blir ganska kallt i sovrum,dusch,toa etc. Tänkte kika med lokala vvs firmor att sätta in i varje rum en givare på elmenten så du kan köra dom manuellt ?!

Då är min tanke att man kan starta luftpumpen och värma största delen av huset. Samtidigt som du kan strypa förbrukningen på fjärrvärmen. Tänker jag rätt tycker ni ?

[Larssone]

Det finns alltså en luftvärmepump, men den används inte mer än till kyla på sommaren? Är det korrekt tolkat?
Galet i så fall...

Det är rätt tolkat. Jag vet inte exakt varför. Men en anledning är att givaren sitter i samma rum, så skulle man köra pumpen blir de väldigt kallt i andra rum. Tänkte man kanske får sätta in givare i varje rum typ ?

[HBerggren]

Se om det finns en utegivare i systemet, i så fall borde det gå att stänga av rumsgivaren och på så vis kringgå hela problemet med luftvärmepumpen.
Kika reglercentralens manual.

Jag tycker grundförbrukningen är för hög under sommaren. Känns som det borde vara 1/4 av vad du har. Hör med grannarna hur de har det.

[Larssone]

Se om det finns en utegivare i systemet, i så fall borde det gå att stänga av rumsgivaren och på så vis kringgå hela problemet med luftvärmepumpen.
Kika reglercentralens manual.

Jag tycker grundförbrukningen är för hög under sommaren. Känns som det borde vara 1/4 av vad du har. Hör med grannarna hur de har det.

Okej . Jo grannen har heltannan förbrukning. Ska jämföra med han mer exakt. Men han har också sagt till husägaren att det verkar vara nå galet.

Men som sagt har varit ut tekniker etc ( allt ser bra ut ) enligt dom. Att de är helt normalt..

Kanske går stänga av givaren som sitter monterad, ska kolla vad jag kan hitta.


Tack !

[Perfa76]

Nu vet vi ju inte om grannarnas hus och leverne är direkt jämförbara med det aktuella huset och dess invånare.
Har de också luftvärmepump för kyla på sommaren och lika många boende i husen samt samma varmvattenförbrukning?
Jag tycker också att förbrukningen på sommaren är väl hög, men som sagt så hade husägarna före oss liknande förbrukning i vårt hus och det finns förklaringar till det, se mer nedan.

Det är klart problematiskt om det är så att fjärrvärmecentralen styr framledningstempen till radiatorerna baserat på inomhustemperaturen i samma rum som luftvärmepumpen värmer (och kyler). Men i vilket rum sitter den då och är hur jämn är temperaturen i övrigt i huset när den får bestämma fritt?

Normalt styrs framledningstempen från värmecentralen i huvudsak av utetemperaturen. Om man sedan har en inomhustempgivaren så bör den ges en väl avvägd möjlighet att justera framledningstemperaturen baserat på om det blir varmare eller kallare än önskat.
Normalt om man kör med inomhustempgivare är att man tar bort termostaterna på elementen och tänker sig att det skall bli mer energieffektivt med innetempgivare som styr framledningstempen i relation till värme från andra källor såsom solinstrålning, kamin och annan aktivitet i huset. Det tråkiga är dock att det ofta ger mer ojämn temperatur mellan rummen om inte alla rum beter sig likadant om just det som tempgivaren sitter i.
Här har vi också en potentiell källa till ökad energiförbrukning. Om det är så att rummet där tempgivaren sitter är det som är svalast på vintern, så kan övriga rum få onödigt hög temperatur, kanske utan att man tänker på det.
Om man har kylt mycket med värmepumpen på sommaren, utan att aktivt stänga av värmen, så är det ju också fullt möjligt att centralen har puttat ut viss värme till elementen samtidigt som värmepumpen har kylt det rum där inomhustempgivaren sitter. Eller hur har man gjort gällande detta?
I vårt hus så är jag ganska säker på att föregående ägare hade elementen igång nere stora delar av sommaren för att det där annars blev lite för svalt enligt dem och sedan vissa dagar kylt med värmepumpen uppe när där blev för varmt. Kan inte på något annat sätt förklara hur de kunde förbruka cirka 1000 kWh el per månad även när temperaturen ute var optimal för oss under året som gått. Vi körde under de varmaste perioderna i somras med en fläkt som skickade ned värmen till nedre plan och i retur fick upp den kallare luften. På så vis slapp vi värma nere samtidigt som vi hade velat kyla uppe.

Luftvärmepumpen bör sitta i det rum som blir kallast på vintern och varmast på sommaren och att inomhustempgivaren till det vattenburna systemet sitter i ett av de rum dit värmepumpen inte når vare sig med värme eller kyla. Sätt sedan termostater på alla element eller i vart fall ventiler som kan stängas i de rum dit värmepumpen når tillfredställande. Stäng även helt av värmen på sommaren och särskilt de dagar då värmepumpen används för kyla.

Det borde vara fullt möjligt att genom justering av börvärdena i värmecentralen få till det så att det blir lagom temperatur i alla rum även i fallet där värmepumpen ger mest värme till rummet där inomhustempgivaren sitter. Det kan dock bli lite pilligt såklart med behov av justering efter väder innan det hela är intrimmat. Vilken påverkan som inomhustempgivaren får ha på framledningstemperaturen bör också vara justerbart och om det finns termostater på elementen så borde det vara möjligt att helt stänga av påverkan från densamma och låta värmepumpen vara temperatur-reglerande i större omfattning.

En anann fråga... Är värmesystemet ett 1-rörs eller 2-rörs?
Om det är 1-rörs så kan ju elementen vara svala om värmen inte behövs enligt termostaterna och värmesystemet ändå cirkulera varmt vatten i rören som bara värmer plattan eller var nu rören går i systemet.

Det borde vara ganska enkelt att en lämplig dag (förslagvis sommartid) stänga av värmen helt och observera energiförbrukningen under perioder då inget varmvatten förbrukas. Samt kontrollera hur mycket energi som går åt enligt mätaren för att värma en viss mängd vatten till en viss temperatur (typ tappa upp en känd volym vatten i ett badkar med 40°C vatten).
Sedan jämföra med vad energiförbrukningen är när värmesystemet är igång men inte förväntas ge någon värme för att det redan är varmt inne. Här kan värmepumpen och inomhustempgivarens placering vara till fördel för att även genomföra testet dessa dagar när det är ganska milt ute.