Ämne: Återladdning

[Patrik_f]

Hej igen! Sedan i somras har kylmedelskylare varit installerad för att återladda borrhålen. Det är kanske för tidigt att dra några slutsatser men det verkar som att den går att köra ner till ca fem graders yttertemperatur. Då förefaller värmepumparna kyla ner vätskan så att KMK:n fryser. Ska bli intressant att se hur det blir i vinter. Min oro är att bergkollektorn begränsar så mycket att vi i slutänden inte kommer att få nån glädje av de nya pumparnas bättre verkningsgrad

[Patrik_f]

Vy

[Roland]

Jag tog en motionsrunda förbi anläggningen nu pÃ¥ morgonen. DÃ¥ det var strax över noll grader stod Ã¥terladdningsenheten still vilket var väntat. Att en sÃ¥dan här anläggning kräver ett antal plusgrader för att fungera pÃ¥pekade Rickard i nÃ¥got inlägg. 

Hur är den inkopplad? Det finns väl ventiler för förbikoppling av enheten när utetemperaturen blir för låg?

När i somras togs den i drift?

Vad finns det i form av loggningsutrustning i de nya pumparna? Jag tycker att det är ett krav att det ska finnas möjlighet att samla temperaturdata för att kunna utvärdera funktionen av anläggningen. Skulle det inte fungera som det var tänkt är det bra med några års förvarning.

[Boilerplate4U]

Hej igen! Sedan i somras har kylmedelskylare varit installerad för att återladda borrhålen. Det är kanske för tidigt att dra några slutsatser men det verkar som att den går att köra ner till ca fem graders yttertemperatur. Då förefaller värmepumparna kyla ner vätskan så att KMK:n fryser. Ska bli intressant att se hur det blir i vinter. Min oro är att bergkollektorn begränsar så mycket att vi i slutänden inte kommer att få nån glädje av de nya pumparnas bättre verkningsgrad

Följer detta projekt med stort intresse. Berätta gärna hur det gått så långt. Fråga: ni hade aldrig några funderingar/diskussioner om att köra "fri-kyla" till ventilationen i huset under sommaren?

[Roland]

Fråga: ni hade aldrig några funderingar/diskussioner om att köra "fri-kyla" till ventilationen i huset under sommaren?

Det är flera flerfamiljshus som ligger utspridda. Det verkar inte realistiskt med frikyla.

[Patrik_f]

Kylaren togs i drift i slutet av maj. Dock har den ej kunnat köras med full effekt pga klagomål på buller från omkringboende. Kylaren är inkopplad efter värmepumparna. Frågan är om det finns ventiler för förbikoppling med tanke på nedisningen?
PÅ gula sidan finns återladdning sedan tidigare. Såg ingen nedisning där i vintras. Har för mig att den körs vid temperaturer över 4 grader. Kylaren var dessutom inkopplad före värmepumparna där.
Tills i år har "gula sidan" haft värmepumpar med 200 kW angiven effekt. Nyligen har 4 st Thermia 88kW pumpar installerats där. Borrhålslängden är ca 3000 m. Enligt konsulten som har designat ombyggnaden ska kylaren även här kopplas om så den hamnar efter värmepumparna.
Min oro är att användandet av de nya pumparna kommer att leda till nedisning av gula sidans kylare också

[Patrik_f]

Följer detta projekt med stort intresse. Berätta gärna hur det gått så långt. Fråga: ni hade aldrig några funderingar/diskussioner om att köra "fri-kyla" till ventilationen i huset under sommaren?

Ja, visst är det spännande! Får intryck att det är lika mycket konst som vetenskap i designen av en lite större värmeanläggning.

[Roland]

Frågan är hur mycket effekt man tappar genom att fläktarna inte kan köras på full fart. Jag tror inte det blir så stort tapp i värmeöverföringen.

Enligt konsulten som har designat ombyggnaden ska kylaren även här kopplas om så den hamnar efter värmepumparna.

Hur resonerar konsulten? Jag tycker han har trampat snett där. Ã…terladdaren bör sitta pÃ¥ ingÃ¥ende köldbärare sÃ¥ att problemet med nedisning blir mindre höst och vÃ¥r. Sommartid när pumparna inte gÃ¥r sÃ¥ mycket (i snitt lÃ¥gt deltaT över pumparn) och den stora mängden värme Ã¥terladdas spelar det ingen större roll pÃ¥ vilken sida Ã¥terladdaren sitter. Jag har för mig att jag sÃ¥g att nÃ¥gon tidigare har hävdat samma sak när jag läste igenom trÃ¥den i morse men jag ids inte läsa igenom igen. 

Men hur är det med loggningsmöjligheter? Kan man logga temperaturdifferenserna över återladdaren och över värmepumparna går det att beräkna om det fungerar som konsulten har tänkt sig eller om problemet kommer att förvärras. Det borde ha varit ett krav från föreningen.

[Boilerplate4U]

Ja, visst är det spännande! Får intryck att det är lika mycket konst som vetenskap i designen av en lite större värmeanläggning.

Så kanske det är men jag tror vi bara är i början av att använda geoenergi i större skala.

Sveriges första riktig stora projekt genomfördes av Adven 2016 i Jakobsbergs Centrum där man återladdar berget genom frikyla på sommaren. Ägarna Citicon blev så nöjda att man har ett antal likande projekt på gång runt i norden.

Adven håller även på med ett större projekt med 300 st borrhål i närheten av dig med den nya anläggningen "Viggby Ängar". Länk: "Här borrar Adven efter förnybar geoenergi till Viggby Ängar". Om jag vore dig skulle jag ringa upp och pumpa dom på information tex bjuda geo-arkitekten på lunch

Fråga angående frikyla, finns det kulvertar om ni skulle ändra er någon gång i framtiden?

[Patrik_f]

Frågan är hur mycket effekt man tappar genom att fläktarna inte kan köras på full fart. Jag tror inte det blir så stort tapp i värmeöverföringen.

Hur resonerar konsulten? Jag tycker han har trampat snett där. Ã…terladdaren bör sitta pÃ¥ ingÃ¥ende köldbärare sÃ¥ att problemet med nedisning blir mindre höst och vÃ¥r. Sommartid när pumparna inte gÃ¥r sÃ¥ mycket (i snitt lÃ¥gt deltaT över pumparn) och den stora mängden värme Ã¥terladdas spelar det ingen större roll pÃ¥ vilken sida Ã¥terladdaren sitter. Jag har för mig att jag sÃ¥g att nÃ¥gon tidigare har hävdat samma sak när jag läste igenom trÃ¥den i morse men jag ids inte läsa igenom igen. 

Men hur är det med loggningsmöjligheter? Kan man logga temperaturdifferenserna över återladdaren och över värmepumparna går det att beräkna om det fungerar som konsulten har tänkt sig eller om problemet kommer att förvärras. Det borde ha varit ett krav från föreningen.

Svårt att veta hur konsulten resonerar nu eftersom det meddelats att "samarbetet är avslutat" helt nyligen. Det finns säkert loggningsmöjligheter men det är inget som jag som boende har tillgång till tyvärr.

[Boilerplate4U]

Men hur är det med loggningsmöjligheter? Kan man logga temperaturdifferenserna över återladdaren och över värmepumparna går det att beräkna om det fungerar som konsulten har tänkt sig eller om problemet kommer att förvärras. Det borde ha varit ett krav från föreningen.

Angående logging borde det i alla fall vara krav för att tillfredsställa vår nyfikenhet här på forumet.

Om ni vill eftermontera givare finns det nu för tiden moderna och prisvärda utbud med både trådlösa och trådade sk. two/tree-wire mha hub och optokabel för central avläsning. Undvik dyras lösningar baserade på PLC eller KNX.

[Rickard]

En logger 1010, ett par givare och lite kabel är vad som behövs.
Runt 1600 kr totalt.
https://www.energibutiken.se/sv/datalogger/398-logger-1010.html
https://www.energibutiken.se/sv/dallas-1-wire-givare/10-dallas-1-wire-pro-rorgivare.html
https://www.energibutiken.se/sv/nataggregat/360-nataggregat-12v-125a-15w-hdr-15-12.html
https://www.energibutiken.se/sv/elmatare/114-normkapsling-6-moduler-hager.html

Ger dig grafer liknande dessa:

[Roland]

Det är säkert inte det tekniska som är problemet med loggningen utan det faktum att nÃ¥gon i föreningens styrelse mÃ¥ste ha lite kompetens pÃ¥ omrÃ¥det och känna för frÃ¥gan. Som det nu är finns det anledning att befara att föreningens styrelse anser att problemet är löst i och med den investering som har gjorts. Jag tror man misstar sig där. 

Sen ska loggningen utvärderas och hur enkelt det är beror på hur anläggningen är beskaffad. Är köldbärarflödet konstant är det enkelt utvärdera en loggning för då blir temperaturdifferenserna där ett direkt mått på effekten.

Är det så att köldbärarflödet varierar beroende på hur många värmepumpar som går blir det besvärligare. Men då det krävs cirkulation sommartid när pumparna sällan går kan det knappast vara så att värmepumparnas köldbärarpumpar går bara när kompressorn går.

Det skulle vara mycket intressant att ha en diskussion med konsulten för att få förklarat hur hen har räknat och resonerat. Jag har tidigare skrivit att jag ser två problem med anläggningen, att borrhålen belastas för hårt och att området har blivit nerkylt. Det man nu har gjort ser jag bara som en halv lösning på ett av problemen. Förhoppningsvis har jag fel. Det skulle vara intressant med en uppföljning om några år.

[Roland]

När jag såg att det var +10 tidigare idag tänkte jag att återvinningsenheten måste vara igång så det skulle vara möjligt att mäta in- och utgående temperatur. Men det var den inte, den stod still, helt igenisad. Isen höll dock på att smälta.

Enheten har 20 m2 lamellvärmeväxlare. Jag tänkte att jag skulle beräkna vilken effekt man hade räknat med att kunna ta ut från luften men det stötte på problem. Enligt en simulering räknade man med att återvinningen under oktober skulle ge 89000 kWh, enligt en annan 228000 kWh. Då kändes det inte meningsfullt längre. Jämför man värdena i de två tabellerna (inlägg 25/9 16:35 resp. 29/9 07:45). Värmeuttaget från berget är detsamma i bägge tabellerna. Återladdad värme skiljer väldigt mycket mellan de två tabellerna och jag tycker att det finns orimligheter i siffrorna.

Jag undrar hur regleringen sker. Om enheten har frusit igen och det blir några varma dagar vore det rimliga att bypassa återladdningsenheten så att isen kan smälta och det går att köra igång enheten igen. Helst ska en fläkt (8 stycken totalt) gå så att luften cirkulerar i enheten. Att cirkulera kall köldbärare genom den hela tiden bör betyda att det tar betydligt längre tid att smälta bort isen. Helst bör man se till att den aldrig fryser igen men så är inte fallet. Det kan förstås vara igångkörningsproblem.

Ett intressant projekt som sagt.

[Patrik_f]

Angående logging borde det i alla fall vara krav för att tillfredsställa vår nyfikenhet här på forumet.

Om ni vill eftermontera givare finns det nu för tiden moderna och prisvärda utbud med både trådlösa och trådade sk. two/tree-wire mha hub och optokabel för central avläsning. Undvik dyras lösningar baserade på PLC eller KNX.

Jag kan logga manuellt med IR på in och utgående rör från, berg till pump . -3 resp -5 nu tex. Fast det säger väl knappt nånting.