Ämne: Återladdning

[Josth]

Känns som det finns lite osäkerhet siffrorna. Skulle vara intressant att veta den historiska oljeförbrukningen för t.ex. 20 år sedan innan värmepumparna installerades och i princip all uppvärmning var från olja antar jag. Eller fanns det elpanna då också? Går det att få fram sådana uppgifter?

[Lexus]

Jag förutsatte att konsulten hade ägnat sig åt någon form av undersökning av anläggningen och kontrollerat flöden och sådant. Det verkade självklart för mig att man gör det innan man rekommenderar att satsa en massa pengar på återvinningsaggregat men det jag kan ju ha fel där.

Håller helt med dig, så borde/ska det vara.  Men konsulten undersökte nog bara vilken fakturaadress som gällde för projektet. 

[Patrik_f]

Håller helt med dig, så borde/ska det vara.  Men konsulten undersökte nog bara vilken fakturaadress som gällde för projektet. 

Min misstanke är snarare att konsulten kanske brister i erfarenhet när det gäller just bergvärme, i praktiken?

[Patrik_f]

Känns som det finns lite osäkerhet siffrorna. Skulle vara intressant att veta den historiska oljeförbrukningen för t.ex. 20 år sedan innan värmepumparna installerades och i princip all uppvärmning var från olja antar jag. Eller fanns det elpanna då också? Går det att få fram sådana uppgifter?

Det enda jag kan hitta är utgiftsposten "uppvärmning" i gamla årsredovisningar. Säger nog inte så mycket.

[Josth]

Ok, ja det är nog svårt att hitta så gammal information. I en broschyr från Svenska Kyl-&Värmepumpsföreningen hittade jag i alla fall en delvis likande brf i norra Göteborg:

Brf Agneberg
Brf Agnesbergshus nr 1 bildades 1963. Föreningens fastighet består av flerbostadshus om tre våningar med 162 lägenheter. Husen byggdes av Riksbyggen1965. Ursprungligen installerades en oljepanna. Med tiden steg uppvärmningskostnaderna och oljepannans miljöbelastning var negativ. Föreningen bestämde sig då för att se över alternativa uppvärmningssystem. Valet föll på en bergvärmeanläggning och det har föreningen inte ångrat. En representant för föreningen säger ”Vi är väldigt nöjda med vårt beslut att installera bergvärmeanläggningen, möjligen ångrar vi att vi inte gjorde detta tidigare. Förutom att vi får en massa pengar över till annat i verksamheten har det dåliga samvetet av att ha förbrukat så mycket olja tidigare försvunnit – det känns bra!”

Fakta
Ursprunglig energianvändning: Olja 200 m3/år (ca 2 000 MWh/år)
Vald lösning: Bergvärmepumpanläggning
Antal borrhål: 32 st à 180 m kopplade mot 4 brunnar
Installationsår: 2006
Nuvarande energianvändning: ca 650 MWh/år

Är ju intressant att jämföra med andra föreningar med liknande lösning.

[Lexus]

Håller med Roland om att varmvatten förbrukningen redovisas med allt för låga siffror. Fjärrvärmebranchen redovisar ett medel om 30 kWh/m², vilket blir om vi tror bostadsytan är 18 000 m² runt 540 MWh/år

Kvar blir då 2 750 MWh som fördelas på 21 809 m², vilket blir ett effektbehov på runt 47 W/m² vid DUT, vilket är en rimlig siffra.

Ska alla de nya värmepumparna monteras på Röd, eller hamnar 4 st. på Röd och 2 st. på Gul?

Har Gul 15 borrhål?

[Patrik_f]

Lexus,
Vi(inte styrelsens konsult) har räknat med totalt effektbehov på 2300 MWh. Fast jag kan inte avgöra om det är mer korrekt än din siffra .
6 pumpar ska monteras på röda sidan.
Gul sida har 15 borrhål ja.

[Lexus]

Sorry,  jag räknade på totalen Röd+Gul. 

För enbart Röd blir då varmvattenbehovet runt 380 MWh beroende på lokalytornas storlek.

Jag känner att det vettiga hade varit att börja byta pumparna där det redan finns återvinning. Genom att det förmodligen endast går att köra 3-4 st på Röda sidan i vinter, kanske det är vettig att ta två till Gul.

Hur är tankarna om Guls anläggning. Är den nyare?

[Patrik_f]

Tankarna är att gul sida också ska "uppgraderas" Pumparna där är lika gamla. Och hur var det med återladdningen, gör den att det går att fördubbla effektuttaget per tidsenhet i mars ?

[Lexus]

Nej nej, absolut inte.

När det blir täta borhålslager finns en begränsad mängd energi (berg och vatten) att tillgå. Det innebär att temperaturen på lagret faller till lägre nivå än ett borrhål som belastas lika mycket men har långt till omkringliggande borrhål. Därav krävs mekanisk återladdning.

Återladdningen är bara till för att återställa den energi som inte solen eller den geotermiska energin tillför. Det blir alltid ett underskott på energi i berget, om/när man inte önskar att medeltemperaturen i berget är 10°-15° under årsmedel för orten.

Har du många borrhål som står tätt, kan man få den att hålla högre temperatur under en längre tid än temperaturen i ostört berg.

Det blir ju automatiskt en vinst med årterladdningen, genom att stor del av året får ni hög temperatur på inkommande köldbärare d.v.s. vår, sommar och höst. Är det rätt tekniker som sköter driften på anläggningen, kan värmepumparna köras direkt mot köldmediekylaren, om/när temperaturen är högre i berget än uteluften, om det finns risk att energin i berget är otillräcklig i mars. Men framför allt...stäng ner återvinningen innan den kyler berget.

Titta igen på om ni inte kan återvinna frånluften. Den finns i en mängd om 130 kW eller runt 1 000 MWh/år för hela området.

Alternativt ett antal värmepumpar placerade på lämpliga ställen i fastigheterna. Då tillförs ytterligare 300 MWh d.v.s. 1 300 MWh som ersätter belastningen på de stora värmepumparna. Kanske det då går att flytta två av de nya till Gul, som då ersätter investeringen av två nya värmepumpar samt allt borrande och grävande i området. Återladdning på Röd blir ändå aktuellt.

[Patrik_f]

Nej nej, absolut inte.

När det blir täta borhålslager finns en begränsad mängd energi (berg och vatten) att tillgå. Det innebär att temperaturen på lagret faller till lägre nivå än ett borrhål som belastas lika mycket men har långt till omkringliggande borrhål. Därav krävs mekanisk återladdning.

Är du helt säker på det? Jag menar inte hur temperaturen i berget ändras år från år. Jag hade för mig att det var bergets termiska diffusivitet som avgjorde hur temperaturen i BORRHÅLET reagerar på energiuttag(och tillförsel). Jag håller med om att mekanisk återladdning höjer temperaturen i berget. Och kanske lönar sig ekonomiskt.

Kanske det då går att flytta två av de nya till Gul, som då ersätter investeringen av två nya värmepumpar samt allt borrande och grävande i området. Återladdning på Röd blir ändå aktuellt.

Då faller ju hela iden med att byta pumpar för oss. Vi får lägre elförbrukning pga effektivare pumpar. Men måste fortsätta köpa lika mycket tillskottsenergi.

[Lexus]

Är du ute efter att rekommendera styrelsen att köra dubbla kyleffekten utan ytterligare borrhål? Eller varför frågar du om jag är säker?

Är er idé genomförbar? Du har tidigare pratat om ekonomi, som jag antar både avser funktion, drift och investeringskostnad.

Spelar det någon roll om det är två Thermia fastighetspumpar som hämtar energi från berget, istället för 10 st mindre pumpar som hämtar energi ur frånluften? Blir det inte driftkostnad densamma i bägge fallen.

Skillnaden är nog den att investeringskostnaden är lägre på frånluftspumparna.

För att veta exakt vilket värmeledningsförmåga berget har, måste man ansluta en enhet som visar på borrhålets kapacitet d.v.s. en termisk responstest. Nu tror inte jag att det är några större skillnader, även  om det inte är granit under era fastigheter.

Granit tror jag har en specifik värmekapacitet på 2200 kJ/m³*K. Har ni en bättre bergart så kan man säkert utvinna mer energi, men är energin redan hämtad så spelar det ju ingen roll. Ni måste ändå ladda tillbaka nästan lika mycket som ni hämtar, för att inte berget ska tappa ytterligare temperatur.

[Patrik_f]

Lexus. styrelsens konsult föreslår dubbel kyleffekt utan ytterligare borrhål. Det gör mig orolig eftersom jag på flera håll hört att det är dödsdömt.

[B]

Lexus. styrelsens konsult föreslår dubbel kyleffekt utan ytterligare borrhål. Det gör mig orolig eftersom jag på flera håll hört att det är dödsdömt.

Det som Lexus skriver om är den rätta vägen att gå.
Återställning av en utarmad energikälla .
Ska mer effekt effekt in skall det till en kompletterings
Borrning plus återställnings åtgärder.

Om er konsult föreslår dubbelt uttag på befintliga
Borrhål  . Byt ut han

Varmvatten kostnad .
Tänk även på VVC . I så stora områden
Drar det iväg i förbrukning för att upprätthålla
Min temp 50g på vvc returtempen.

Det finns lite olika lösningar att minimera den
Om man är på plats och ser förutsättningarna.
Mvh
B

[Lexus]

Lexus. styrelsens konsult föreslår dubbel kyleffekt utan ytterligare borrhål. Det gör mig orolig eftersom jag på flera håll hört att det är dödsdömt.

Yes, ni har granit, pegmatit och granitoid.

Värmekapacitet 2200 kJ/m³*K och värmeledningsförmåga värmeledningsförmåga 3,5 W/m*K.

Sedan finns det ju även vatten i berget, som bättrar på värmekapaciteten, och speciellt vid fasomvandlingen.

Ja, ni kommer att få stora problem, genom att ni inte har tillräcklig mängd borrhål samt inte hinner återladda. Även om ni borrar så är det förmodligen i redan nerkylt berg, om du har 45 gradade borrhål inom fastighetsgränsen.