Ämne: Avstick på KB-in eller -ut?!

[Frikylarn]

Goddag proffs!

Jag har försökt att kolla igenom forumet för att få svar på detta och nu är jag lite... Ja, konfundersam.

Som jag hittat här och ser i andra principscheman så har jag nog uteslutande sett att man ska köra avsticket på frikylan på KB-in men nu när jag köpt på mig PCS 44 från Nibe så ser jag i boken som följer med (en ny uppdaterad till S1255) att Nibe tycker att man ska koppla det på KB-ut?

Jag har en S1255 och när jag går in på Nibes "proffs-sida" för att ladda hem lite olika dokument så hittar jag alltså detta. Klicka i att ni vill ha frikyla så ser ni det själva...

https://proffs.nibe.se/nibedocuments/27733/M12460SV-2.html

Är likadant även på den gamla F1245/55

https://proffs.nibe.se/nibedocuments/27681/M10789-10.html

Det jag inte förstår är att det finns en pdf-fil att ladda hem med info om PCS 44 och där så har Nibe fortfarande kvar det ni alla säger att man alltså ska köra sticket på KB-in.

https://www.nibe.eu/assets/documents/8686/031433-1.pdf 

Varför har Nibe reviderat detta och vad gäller?

 

[Frikylarn]

Det lite roliga är att det fortfarande står såhär i "den nya boken" som jag fått med till detta kit:

"Montera den bipackade backventilen (RM5) mellan de två T-rörsanslutningarna till PCS 44 närmast värmepumpen på köldbärare in (se principschema).

Ni ser ju själva svart på vitt i länkarna jag skickade att de ritat de på KB-ut eller är det jag som är dum?!

[Carl N]

De måste vara fel, man sätter alltid frikylan på KB-in.
Orsaken är att den är kallare vilkte ger effektivare kyla + att detta värmer KB-in lite så att när kompressorn går (typ gör varmvatten) så blir COP aningen bättre.

[Frikylarn]

Jag har alltid fått det intrycket som du och i stort sett alla andra säger också att man vill ha det på KB-in då det som du säger är kallare.

Jag förstår dock inte varför Nibe har gjort om i principscheman?

Det är alltså någon designer/ritare på Nibe som haft bråttom och gjort fel?

Man brukar väl oftast sätta kopplet samt nivåkärl/expansionstank på KB-in för att ha en buffert innan GPn (cirkulationspumpen för brine)?

Då är det alltså ritat fel för just koppel och kärl är ju ritat på KB-in.

Märkligt  

[awasen]

De måste vara fel, man sätter alltid frikylan på KB-in.
Orsaken är att den är kallare vilkte ger effektivare kyla + att detta värmer KB-in lite så att när kompressorn går (typ gör varmvatten) så blir COP aningen bättre.

Va, nej, tvärtom... KB-in är varmare än KB-ut!
Hela processen går ju ut på att utvinna värmen ur berget/marken/sjön...

Om man kopplar på frikylan på KB-ut kommer man ju dock väldigt snabbt att "värma upp" borrhålet och sen blir förvisso verkningsgraden på VP bättre men frikyla kommer det inte att bli någon effekt i längre...

Idealet vore väl egentligen att styra baserat på hålets temperatur och shunta över KB-ut till frikylan baserat på hur mycket man kan acceptera att hålet värms upp.

Har man dock sjövatten borde det fungera att ha frikylan på KB-ut...

[Frikylarn]

Va, nej, tvärtom... KB-in är varmare än KB-ut!
Hela processen går ju ut på att utvinna värmen ur berget/marken/sjön...

Om man kopplar på frikylan på KB-ut kommer man ju dock väldigt snabbt att "värma upp" borrhålet och sen blir förvisso verkningsgraden på VP bättre men frikyla kommer det inte att bli någon effekt i längre...

Idealet vore väl egentligen att styra baserat på hålets temperatur och shunta över KB-ut till frikylan baserat på hur mycket man kan acceptera att hålet värms upp.

Har man dock sjövatten borde det fungera att ha frikylan på KB-ut...

Har inte du misstolkat detta nu?

Under vintermånader när köldbäraren är varmare som kommer upp från hålet är det som du säger att man vill utnyttja värmen.

Under sommarmånader så är det ju kallare i hålet än vad omgivningstemperaturen är ovanför mark. Med frikyla så vill vi ju utnyttja att köldbäraren är kallare som kommer från hålet, alltså KB-in.

Det är ju bara bra också att vi värmer upp hålet under sommarmånader, det är ju en liten bonus. Jag har dock inga data på hur mycket man egentligen värmer hålet men det har säkert många här loggat sig till

[tipo874]

Ehh?

KB-ut kan ju aldrig vara mer än väldigt lite varmare än KB-in. Så fort du pumpar runt brinen blir ju KB-ut lika med KB-in om kompressorn inte går, och betydligt kallare om kompressorn går.

Min installatör satte avsticken på KB-ut, troligtvis för att rördragningen blev enklare och det har fungerat utan problem.

[Frikylarn]

Ehh?

KB-ut kan ju aldrig vara mer än väldigt lite varmare än KB-in. Så fort du pumpar runt brinen blir ju KB-ut lika med KB-in om kompressorn inte går, och betydligt kallare om kompressorn går.

Min installatör satte avsticken på KB-ut, troligtvis för att rördragningen blev enklare och det har fungerat utan problem.

Det känns ju som om denna tråden trots allt behövdes för nu är jag lika konfundersam som jag var från början med råd från olika håll.

Varför har alla, inklusive tillverkarna själva alltid tidigare sagt det ska på KB-in men nu KB-ut?

Jag kontaktade Nibe och fick detta till svar.

"Tack för ditt mail!

Vi beklagar för att detta känns lite konstigt. Både våra manualer och hemsida uppdateras löpande.
Uppdatering sker i många led till färdigställt så ,som du märker, kan bli något förvirrande.
Vi djupt beklagar detta. Målet är att få på  både hemsidan och i manualer samma info som visar en koppling på Kb ut.

Faktum är ju att det finns inga rätt eller fel om du koppar den på Kb in eller Kb ut.
Kopplar man på Kb ut får man högre kyleffekt när kompressor går(det är det enda skillnaden )..
Hoppas du är nöjd med svaret

Mvh Nibe"       

Tog bort lite namn för att inte hänga ut någon.

Så kontentan ... Nibe kommer alltså börja säga KB-ut. 

Ska vi försöka klargöra detta nu vad som man bör göra?

[25fOCUS]

Har nog ingen direkt betydelse in eller ut på KB , det ska kyla och gör det oavsett när en temp i hålet inte överstiger 7 C, på ut något kallare KB vid VV-produktion, men det är nog mest på vintern det blir riktigt kallt med minus och då behövs ingen kyla. Det som är avgörande är storleken på konvektorn, så den kan ta åt sig det kalla och överföra kylan till luften. Sen om luften går för fort så hinner den inte kylas ned.', tvärtom vid låg fart. Det gäller även att få en balans på luftflöde tillsammans med KB-flöde

[DrGreenbaum]

Jag tror alla alternativ som funkar funkar här

Det går ju att parallellkoppla avsticket på bergvärmepumpens pump också om man vill ha ett tredje alternativ. Så driver man inte runt en extra pump med din frikylepump.

[Carl N]

Sorry, tankefel, när kompressorn går är självklart KB-ut kallare än KB-in. 
Så orsaken till att den vanligen sätts där är väl att höja tempen något på KB-in?
Däremot är parallellkoppling inte att rekommendera, KB-pumpen är oftast starkare än frikylepumpen så om de går samtidigt så blir flödet på frikylan bra mycket sämre med parallellkoppling.

[DrGreenbaum]

Här är 5 varianter på kopplingar som går att göra men om jag skulle förorda någon är det nog ett avstick på KB-in.

Där är temperaturen på köldbäraren konstant och reglerventiler, spjäll etc får inga hastiga ändringar. T.ex om köldbäraren blir för kall när kompressorn går så kan ju kylkretsen slås av av någon frysvakt etc. Hade jag haft den på KB-ut så hade inte regleringen till FTX-aggregatet hängt med även om de själv har med det som en av lösningarna.

[awasen]

Ha! Det blev ju en intressant diskussion det här och något jag själv funderat mycket på...

Jag tror fortfarande idealet vore att shunta över från kb-ut till frikylan när kompressorn går men annars ta frikyla via kb-in.

Varför jag tidigare var skeptisk till att lägga frikyla på kb-ut är för att man kommer att värma hålet "konstant" eftersom brine alltid kommer att vara varm/varmare efter frikylan... MEN... När VP inte går spelar det ju inte någon roll om frikylan är på kb-in eller kb-ut, man kommer att värma hålet mer från frikylan då i vilket fall.

Hålet "kyls" bara när VP går oavsett men den energi som förbrukas (=kyler) i VP är ju konstant så då borde det inte spela någon roll om man tar frikylan på kb-in eller kb-ut. Vad jag menar är att om man tar frikyla på kb-in kommer brine att ha en högre temperatur in i VP men då också en högre temp efter VP på kb-ut så temperaturen tillbaka till hålet är högre. Tar man istället frikyla på kb-ut är temperaturen betydligt lägre på brune ut från VP men man värmer upp det i frikylan och temperaturen är aningen högre tillbaka till hålet.

Så, frikyla på vp-in torde ge en mer jämn temperatur i frikylan medan frikyla på kb-ut kan ge kallare luft medan VP går.

Jag har dock poolvärme också och då tror jag man kan vinna lite verksninsgrad på att köra frikyla på kb-in... eller?

Det verkar ju som leverantörerna/tillverkarna börjar svänga och lägga frikyla på kb-ut...

[Rickard]

En sak har aldrig diskuterats i tråden, och det är vad som skulle kunna hända som t.ex. hos mig om jag skulle ha frikylan kopplad på KB-ut.
På försommaren när vi värmer upp poolen, och det samtdigt kan vara så varmt ute att man behöver kyla huset så kan vi ha ned till -7 grader på KB-ut, i fall som dessa skulle det kunna finnas en risk för påfrostning i frikyle-elementet.
Då dessa som regel saknar avfrostningsautomatik skulle det kunna bli ett problem.
För MIG är det i vart fall självklart att koppla på KB-in just av den orsaken.

Visste jag med mig att det aldrig riskerar bli mer än någon enstaka minusgrad på KB-ut skulle jag nog koppla dit, speciellt om jag visste att min frikyla var lite klent dimensionerad - som den nästan alltid är.

När kompressorn går för varmvatten eller poolvärme så kommer du att få ut rätt mycket mer kyleffekt på din frikyla om du kopplar så jämför med om du kopplar till KB-in.
Speciellt är dett fiffigt om du kan styra på vilka tiden poolen värms - och då kanske gärna när huset har som störst kylbehov, alltså från klockan 12 på dagen til klockan 8 på kvällen.

Problemet med det är att man gärna badar under samma tider, men man vill ju egentligen inte bada den tid på dygnet när poolen är som kallast.

[tipo874]

Jag har råkat ut för påfrostning i min konvektor i matkällaren i stugan. Jag har löst det genom att sätta en timer som stänger av fläkten och flödet genom konvektorn i två entimmes pass per dygn.