Click Here!
Click Here!
Annonsera här
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
Kampanj från Polarpumpen!.
Varför betala dyrt för nåt enkelt?
 

Författare Ämne: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av  (läst 1943 gånger)

0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Hur får man fram vattenvolymen i radiatorsystemet?

Vi har ingen separat acktank, men ser inte riktigt behovet? Eller hur menar ni?
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad 944_Driver

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Kumla
  • Antal inlägg: 836
  • Kön: Man
Vänta tills det blir vår och kolla om du behöver justera GM något för att minska antalet starter. Dvs om maskin startar mer än en gång i timmen.

Värdena på GM påverkar lite hur regulatorn jobbar så börjar det bli konstiga svängningar i systemet får man läsa på i den långa tråden.

Behov av någon extra tank i systemet kan man också diskutera när maskin gått på våren, sommaren. Ligg lågt så länge.

// Magnus 
Nuvarande huset:
Nibe F1155-12 och VPBS 300, Platta solpaneler 6m2, 210m hål, 'aktivt' ~190m. FTX Heru 130 S EC 2. Hus byggt 1941 med dålig isolering, 110m2 boyta, 70 m2 källare.
Förra huset:
Bosch (IVT) 7kW 2008, VVB 300l, 172m hål, 'aktivt' ~155m, Hus byggt 1915 med dålig isolering, 82m2 + källare mm samt lite värme i garage.

Utloggad Hasberg

  • Försöker att komma till forumets gradering:
  • Kan värmepumpar
  • ***
  • Stad/land: Nordanstig
  • Antal inlägg: 193
  • Värmepump eller värmepumpar?
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #17 skrivet: 21 februari 2019, 17:00:06 »
Hur får man fram vattenvolymen i radiatorsystemet?

Vi har ingen separat acktank, men ser inte riktigt behovet? Eller hur menar ni?

Jag räknade ut min volym med hjälp av den här tabellen :
http://lenhovdaradiatorfabrik.se/wp-content/blogs.dir/1/files_mf/1391597726LP_Folder.pdf
och la till innehållet i rören så gott jag kunde beräkna.

Kom fram till att jag har ca 100 liter + det som är i värmepumpen,
CP, rör och behållaren där elpatronen sitter i.
Har ingen UKV, ackumulator, utjämningskärl eller knäpptank, så mitt system ligger väl på
nedre gränsen.
(Man skulle ju kunna mäta det med vattenmätaren, men man vill ju inte tappa av hela
systemet enbart för uppmätning)
”944_Driver”s råd: ”ligg lågt så länge” är bra, med en ny pump är man oftast för ”het”
och vill ha allting optimalt på en gång.
Bergvärmepump Nibe F1255 - 12 fr 26.10.2017, Borrhål enl. offert: 170 m .
Elementhus "Växavillan" byggd -72/73, 149 m2, enplan utan källare.
Isolering 120 mm, fönster 2 glas, högtemp. enrörssystem m. m. i original skick
Tidigare panna Euronom A25FR -72, = 45 år utan problem med olja, elpatroner o pellets.

Första 12 mån med bergvärme: Total el 9502 kWh varav  hushållsel 3106 kWh
(12 mån året före) VP 6396 kWh (1132 kWh lägre än offerten från Nibe)

VP Nibe F1255-12       2018             6026 kWh (exkl. Hh-el 3106 kWh)
Pellets, Katla o Iwabo  2001 – 2017 Genomsn. -12 t.o.m -16: ca 6851 kg/8,2 pall/år
Olja igen                      1997 -  2001
Elpatroner i panna       1982 – 1996:  ca 31500 – 35500 kWh/år inkl. hushållsel. (60 - 62° C max temp) (Hh-el då ca 6000 kWh/år)
Oljeeldning                   1973 – 1982:  ca 3300 – 3500 l/år

Utloggad Hastings

  • Expert på värmepump
  • ****
  • Antal inlägg: 371
  • Jag älskar sol värme å värmepumpar!
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #18 skrivet: 22 februari 2019, 18:19:56 »
Din ursprungliga  fråga i tråden  var varför faller framledningstempen så fort ?

Som flera poängterat så kan det bero på dåligt intrimmade element som tillåter hög passagehastighet. OM "problemet" kvarstår efter intrimning  till >4C tempdiff över varje radiator ( minus golvärmen då, som ev ochså behöver ses över) - Så har du helt enkelt för låg volym i systemet. En acktank skulle tillåta  att du värmer upp  din vattenvolym och sedan får en  paus  innan pumpen återstartar man kan shunta ut ett något varmare vatten ifrån tanken u  någon eller några timmar.   Även lite återhämtning mellan det väldigt tröga berget å hålet kan ske i pausen.

En acktank kan också möjliggöra andra roliga saker som att docka andra värmekällor, eller förvärma varmvatten via värmeväxlare....."Because it is there "
hus 180 m2 + 108 m2 källare IVT PremiumLine EQ e 13 med 190 m borrhål 181 aktivt, 2x12 M2 plattsolfångare, 750 l Acktank, 300 l varmvattenberedare, båda med solslingor. VP styr shunt även för solvärme . Uppvärmning 10 000 kwh /år.
Frico Sl 1000 för frikyla.fler fancoils på väg

Tänkta projekt: värmeväxlare för förvärmning av varmvatten ifrån acktank , mekanisk frånluft med återvinning till vp och hål.

Utloggad 944_Driver

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Kumla
  • Antal inlägg: 836
  • Kön: Man
Innan man installerar en tank i en fungerande anläggning ska man tänka igenom det. Att ha den för att avlasta kompressorn kan bli kontraproduktivt om det gör att kompressorn måste värma vattnet varmare innan den tar sin paus. Har man massor med start och stopp är det motiverat men att bara installera en för sakens skull är tveksam strategi. Bränn pengarna på något roligare i så fall.

//Magnus
Nuvarande huset:
Nibe F1155-12 och VPBS 300, Platta solpaneler 6m2, 210m hål, 'aktivt' ~190m. FTX Heru 130 S EC 2. Hus byggt 1941 med dålig isolering, 110m2 boyta, 70 m2 källare.
Förra huset:
Bosch (IVT) 7kW 2008, VVB 300l, 172m hål, 'aktivt' ~155m, Hus byggt 1915 med dålig isolering, 82m2 + källare mm samt lite värme i garage.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Hej igen,

Taggad på att justera flödena i mina element så åkte jag och köpte en ir-termometer. Men tänkte att det skulle vara mer rättfram att justera flödena, utan står nu och googlar fram att jag nog behöver ett fn2 verktyg?! Verkar som att jag får beställa ett sådant. Får av packboxen, men sen står det still. Det är MMA ventiler med "VR" skrivet på.

Nyckeln i sig verkar ju billig, men ska jag beställa ett förinställningsverktyg också? Eller hur går jag bäst tillväga?
Tänkte väl mest köra trial and error, men ifall det finns några bra riktlinjer på hur mycket man ska öppna/strypa ventilera så vore det tacksamt.
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Nu har jag kommit igång med att justera flödena på radiatorerna, alla flöden var maximalt öppna. Men ser tydligt att jag kan påverka delta-T genom att justera flödet.
Tyvärr så har jag en radiator (som sitter nära VP) där ventilen är en "MMA VR 10" och som inte går att justera. Hur borde jag hantera detta? Låter den i nuläget stå med termostaten på max, vilket gör att delta-T är väldigt liten. Borde jag strypa termostaten lite eller ska den stå på max? Förstör denna radiator hela flödet, så att det inte är någon idé att justera in de övriga? Vet inte om det är vettigt att byta ventilen, och om man ändå gör det och tömmer hela systemet på vatten - ifall man samtidigt borde göra mer? T.ex. byta flera ventiler till modernare, finns det någon vinst med det? Är det något som jag borde ta hjälp med i så fall eller skulle det gå att hantera själv? Känns inte så krångligt när jag googlat :)
« Senast ändrad: 09 mars 2019, 10:57:43 av ChristianL »
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Rättelse efter att ha tänkt lite mer:
Den radiator som inte går att justera med FN2 verktyget borde jag helt enkelt köpa en handratt till?
https://www.vvsobygg.se/mma-handratt-m28.html?utm_source=googleshopping&utm_medium=cpc&utm_campaign=googleshopping&gclid=CjwKCAiAiJPkBRAuEiwAEDXZZbvOoLmiC3etkcS7G_azGFR6bauGjG4B5qcjg7_Vt37CM4FBx8ywmBoCpzUQAvD_BwE

Dvs, inte alls använda mig av termostaten, utan strypa med en statisk handratt tills jag får bra delta-T?
Så jag behöver inte byta ut den, utan bara sätta dit handratt och justera flödet som jag nu gör på övriga radiatorer?
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 23127
  • Kön: Man
  • Alien snowman.
Funkar bra med handratt, här är ett alternativ.

https://www.vvsochbad.se/Vaermesystem-Radiatorer-Tillbehoer-Handrattar--MMA-handratt-NHN-788663.html?gclid=EAIaIQobChMImviwlIX44AIVzeeaCh3LoQAuEAQYAiABEgKd5fD_BwE

Fördelen med denna är att ingen klåfinger kan ratta på den då den kräver en "ikeanyckel" för att justeras.
Huset: NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Fritidshuset, NIBE 1245-8, 160 m aktivt borrdjup, ca 150 m2 boarea + en liten källare från 1912.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Äger 228 aktier i Nibe, men jag inbillar mig inte att min aktivitet på forumet har nån inverkan på kursen.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Sådär, då har jag börjat justera in flödet i radiatorerna men under tiden så kunde jag se hur golvvärmen interagerade med radiator-flödet på det sätt att den verkade hålla uppe retur-temperaturen och på så sätt sakta ner CP till 1%. Vilket i sin tur gjorde att ingen värme gick ut i radiatorerna. Det är iaf min tolkning, varpå jag sänkte kurvan för golvvärmen. Då såg det bättre ut och VP verkar nu ha en bättre balans.
Så i nästa steg tänkte jag justera in golvvärmen. Men tänkte jag kunde bolla lite med er. Bifogar en bild på golvvärmesystemet (Roth), delta-T här har alltid varit relativt låg. Vid den mätningen jag visar nedan så var den knappt 1 grad. Hur borde jag gå tillväga här? Justera flödet för en slinga i taget och försöka uppnå X grader i delta-T? Känns som att det varierar lite vad som är rekommenderat för golvvärme, så förslag är välkommet. Men 4-5 grader?

I mätningen nedan så finns siffrorna för våra radiatorer, då jag vill uppnå högre värme på övervåningen än i källaren så är de inte lika strypta där. Korrekt?
Nu är det tyvärr inte så kallt ute, så mätningen utfördes vid 3.5 plusgrader.
Självklart kommer jag fortsätta att trimma radiatorerna, men först vill jag få till golvvärmen. Men kom gärna med feedback på nuvarande siffror. Kommer också bifoga nya loggar när injusteringen börjar bli "klar".

K=Källare E=Entreplan
Rum/slinga            delta-T   retur
VP-tempgivare        5            27,5
Golvvärme-shunt    1            27
Sovrum 1 (E)           3            28,5
Sovrum 2 (E)           2            30
Gästrum (E)            3,5         28,5
Badrum (E)             5             26
Hall 1 (K)                4,5          27
Hall 2 (K)                5             27
Förråd (K)              6             26
Korridor (K)            7,5          24
Tvättstuga (K)       6,5          25
Gillestuga (K)         4,5          27
Garage 1 (K)          7             24
Garage 2 (K)          7,5          23
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Tänkte ta och sammanfatta denna tråden lite. Huvudfrågan gällde att framledningstemperaturen sjunker snabbt när kompressorn slår av, där fick jag bra förklarat hur framledning snabbt går mot returtemp när kompressorn slår av (vilket inte var fallet med min gamla pump, men där skiljde nog flödet en del också). Sen när framledning nått returtemp så fortsätter den sjunka, men inte alls i samma snabba takt. I loggen jag bifogar så kan man se att framledningstemp når returtemp på 2-3 minuter (t.ex. ett fall på 4 grader) medan den tappar ca 1 grad på resterade 40 minuter innan kompressorn startar igen.
Så långt är jag med, men utöver detta så började jag titta på flödena i radiatorer och golvvärme. Och från att ha haft ett system med helt öppna flöden på samtliga radiatorer och golvvärme-slingor, samt termostater. Så har jag nu ett system där jag strypt flödena för att få större delta-T och tagit bort alla termostater. Jag har i och med detta kunna sänka kurvorna både på radiatorer och golvvärme, samt känt att det är mycket bättre spridning av värmen i elementen. Tidigare var det svårt att få elementen på övervåningen lika varma som källaren.

I övrigt så har jag sänkt CP till 10% (från 30% default) när kompressorn är avstängd, tänkte att det skulle gynna det snabba tappet av framledningstemperatur. Fördelar/nackdelar med långsam/snabb CP när kompressorn är avstängd? Vad har ni den inställd på?

Annars är det start/stopp och körtid vs stillastående som jag tycker är intressant att diskutera. Att pumpen gick konstant när det var kallt ute har jag förstått som att det var bra, men nu när det börjar bli varmare så är jag intresserad av hur man vill att pumpen ska gå? I loggen jag bifogar så är körningen rätt så konstant med 1.40-2h långa körningar med 40-45 minuter stillastående. Är detta vettigt beteende? Det motsvarar ca 12 starter per dag. Har ju diskuterat i tråden om att ställa upp gradminuter något (120->150) då jag känner att den nog kan stå still under längre tider. Vill ju ha en så effektiv och välmående pump som möjligt.

Något annat jag borde tänka på? Tänker att jag nog får vara nöjd med intrimningen fram tills nästa vinter (är för varmt för att få vettiga delta-T), då jag kan börja mäta och trimma igen. Förhoppningsvis under ännu kallare perioder än vad jag gjorde nu. Och förhoppningsvis har jag inte ställt till med något, utan snarare att den fungerar ännu bättre nu :)

I den bifogade loggen så har jag använt mig av en LOG.SET för att komma åt system 2 (golvvärmen) också, hoppas inte det stökar till det utan snarare bidrar och visar på hur systemen påverkar varandra.

Tack för all input under trådens gång!
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad 944_Driver

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Kumla
  • Antal inlägg: 836
  • Kön: Man
Utifrån din beskrivning låter det som att grejerna funkar bra nu. Luta dig tillbaka och njut.

// Magnus
Nuvarande huset:
Nibe F1155-12 och VPBS 300, Platta solpaneler 6m2, 210m hål, 'aktivt' ~190m. FTX Heru 130 S EC 2. Hus byggt 1941 med dålig isolering, 110m2 boyta, 70 m2 källare.
Förra huset:
Bosch (IVT) 7kW 2008, VVB 300l, 172m hål, 'aktivt' ~155m, Hus byggt 1915 med dålig isolering, 82m2 + källare mm samt lite värme i garage.

nibe, ctc, baxi, golvvärme, solenergi ppnar din e-postklient
 


Annonser

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Värmepumpar i Stockholm
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser
Click Here!
Click Here!
Annonsera här
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
Kampanj från Polarpumpen!.
Varför betala dyrt för nåt enkelt?

Use CS Theme