Click Here!
Annonsera här
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
Kampanj från Polarpumpen!.
Varför betala dyrt för nåt enkelt?
 

Författare Ämne: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av  (läst 2271 gånger)

0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Hej,

Har nyligen bytt till en ny bergvärmepump (NIBE f1255-12), då den gamla krånglade redan när vi köpte huset september 2017.
Den installerades 2018-10-05 och sen dess så har jag använt mig mycket av detta forum för att trimma in den enligt bästa förmåga.

Något som jag däremot inte kommer ifrån är att den går konstant, 2700 timmar sen installation vilket motsvarar strax över 80% av tiden. Vilket inte behöver vara problematiskt i sig, då den verkar jobba på låga varv. Den verkar aldrig ha haft problem att hålla uppe temperaturen, utan den ligger gärna och tuggar kring börvärdet utan att räkna ner gradminuterna. Elen har aldrig behövt slås på (nu har det inte varit extremt-vinter, men ändå). Så systemet känns inte underdimensionerat alls.

Men när den väl tuggar ner gradminuterna och stannar, då ser man tydligt att framledningstemperaturen droppar snabbt och mycket. Detta sker både ifall den precis gjort värme eller om den kört en omgång vatten.  Därefter så sjunker självklart gradminuterna snabbt, och snart är den igång igen. Tycker att det går lite väl fort för den att tappa framledningstemperaturen.

Vi har två system, la till en shunt som sköter golvvärmen. Och golvvärmen verkar sköta sig okej, där kan jag inte se samma fall i framledningstemperatur. Utan detta gäller systemet för radiatorerna. Dock verkar jag inte få med golvvärme-systemet i loggarna, så kan inte svära på att den beter sig perfekt.

Var sitter temp-givaren i detta fall? För golvvärmen så har den egna givare för framledning och retur satta på rören, men för radiator-systemet så ser jag ingen. Så antar att denna sitter någonstans i pumpen? Man ser även att när varmvattnet körs, så stiger framledningstemperaturen för systemet. Men det i sig behöver inte vara något problem?

Vad kan temperatur-fallet bero på? Är det enligt spec eller är det något som är lurt? Jag har isolerat rören i källaren för att minska eventuella värmeförluster men har svårt att se att det är relaterat i detta fallet. Jag bifogar lite loggar, hade varit jätteshjyst om någon ville ta en titt och hjälpa till. Är fortfarande nybörjare, men med tanke på alla problem vi hade med förra pumpen så är jag väldigt benägen att lära mig och optimera denna pumpens livstid :)

Kan fylla på med mer info om huset och systemet ifall det behövs. Kan också ta nya loggar ifall intervallet inte är OK, körde på 1-minuters-intervall i detta fall.

Tack på förhand!
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad 944_Driver

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Kumla
  • Antal inlägg: 897
  • Kön: Man
Utan att kolla dina loggar. Det låter helt normalt att så sker. Direkt när kompressorn stannar upphör värmeproduktion och strax efter kommer framledningstemp vara precis samma som returtemp. Hur snabbt den sedan faller beror på systemet utanför värmepumpen.

Givaren sitter inne i maskinen.

// Magnus
Nuvarande huset:
Nibe F1155-12 och VPBS 300, Platta solpaneler 6m2, 210m hål, 'aktivt' ~190m. FTX Heru 130 S EC 2. Hus byggt 1941 med dålig isolering, 110m2 boyta, 70 m2 källare.
Förra huset:
Bosch (IVT) 7kW 2008, VVB 300l, 172m hål, 'aktivt' ~155m, Hus byggt 1915 med dålig isolering, 82m2 + källare mm samt lite värme i garage.

Utloggad Hasberg

  • Försöker att komma till forumets gradering:
  • Expert på värmepump
  • ****
  • Stad/land: Nordanstig
  • Antal inlägg: 204
  • Värmepump eller värmepumpar?
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #2 skrivet: 18 februari 2019, 00:06:12 »
När den stannar  2019-02-16  12:27:40 har det ju varit över +8° C ute,
GM underskrider 20 Hz, som är lägsta tillåtna, det är väl OK.
Att den går nästa kontinuerligt är också rätt för en inverter-pump,
jag hade 0 starter under januari:
https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=69035.msg727411#msg727411

är visserligen också nybörjare, (fick min pump Nov. 2017) men ser inte direkt
några konstigheter, bifogar en log från mej så kan du jämföra lite.
(korrigerat datum, HA)
« Senast ändrad: 18 februari 2019, 14:48:35 av Hasberg »
Bergvärmepump Nibe F1255 - 12 fr 26.10.2017, Borrhål enl. offert: 170 m .
Elementhus "Växavillan" byggd -72/73, 149 m2, enplan utan källare.
Isolering 120 mm, fönster 2 glas, högtemp. enrörssystem m. m. i original skick
Tidigare panna Euronom A25FR -72, = 45 år utan problem med olja, elpatroner o pellets.

Första 12 mån med bergvärme: Total el 9502 kWh varav  hushållsel 3106 kWh
(12 mån året före) VP 6396 kWh (1132 kWh lägre än offerten från Nibe)

VP Nibe F1255-12       2018             6026 kWh (exkl. Hh-el 3106 kWh)
Pellets, Katla o Iwabo  2001 – 2017 Genomsn. -12 t.o.m -16: ca 6851 kg/8,2 pall/år
Olja igen                      1997 -  2001
Elpatroner i panna       1982 – 1996:  ca 31500 – 35500 kWh/år inkl. hushållsel. (60 - 62° C max temp) (Hh-el då ca 6000 kWh/år)
Oljeeldning                   1973 – 1982:  ca 3300 – 3500 l/år

Utloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 23586
  • Kön: Man
  • Alien snowman.
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #3 skrivet: 18 februari 2019, 07:33:56 »
Ser inget konstigt heller, framledning går snabbt ner till samma som returen vilket är helt normalt.
Var bor du?
Utetemp är relativt hög, bor du typ i skåne så är värmepumpen i största laget.
Huset: NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Fritidshuset, NIBE 1245-8, 160 m aktivt borrdjup, ca 150 m2 boarea + en liten källare från 1912.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Tack för feedback!

Att den ska gå ner mot returvärme förstår jag, men den faller ju ytterligare. T.ex. i andra loggen (19021601) där kompressorn stängs av i början, där faller framledningstemperaturen till returledningstemperatur på bara ett par minuter (i detta fall 33 grader -> 29 grader). Men sen fortsätter den att falla ytterligare 4 grader för att sedan slå igång igen. Detta ger en ner-tid i detta fall på mindre än 30 minuter (men ofta även ner mot 10 minuter). Vår gamla pump  tappade aldrig framledning så snabbt. Känns ändå som att det borde gå att hålla uppe framledningen under längre tid?

Vi har ju även en shunt som sköter golvvärmen, och detta system ligger ju alltid lägre än radiator-systemet. Kan det vara så att framledningstemperaturen för radiatorerna faller ner mot golvvärmens framledningstemperatur av någon anledning? Dessa system borde väl inte påverka varandra? Men då framledningstemperaturen fortsätter falla så undrar jag ifall golvvärmesystemet kyler ner framledningen för radiatorerna på nåt sätt?
Vad finns det annars som skulle kunna påverka?

Huset ligger i Olofstorp, strax utanför Göteborg. Kan inte svara på om pumpen är överdimensionerad då jag inte kan räkna på det, men hoppas att företaget som satte in den dimensionerat korrekt :) Vad finns det för nackdelar med ett överdimensionerat system? För det viktigaste är väl att inte underdimensionera det?
Huset är ett tegelhus med 130 kvm boyta och 122 kvm källare, där större delen av boytan värms med golvvärme. Men radiatorer finns i sovrum och även ett på toaletten. I källaren finns ett gäng radiatorer. Golvvärmen funkar bra och har inga problem att värma upp boytan, utan det är radiatorerna jag bråttas med. I nuläget står alla med öppna flöden, just för att det är det jag läst mig till och att det är bäst att låta pumpen styra värmen själv. Men vi har ju samtidigt inte samma behov av att värma upp källaren som vi har på övervåningen. Så vet inte hur jag borde balansera detta. Kan jag dra ner flödet på radiatorerna i källaren utan att påverka pumpens effektivitet? Kan t.o.m. det hjälpa tappet av framledningstemperatur?
Sen angående ute-temperatur så sitter temp-givaren i sydvästlig riktning, men som jag förstått vill man helst ha den i nordlig? Då den satt där när vi flyttade in så har den inte flyttat på sig, men det borde jag kanske göra om jag kommer åt? Jag har heller ingen innegivare, är det också att rekommendera att sätta in? T.ex. en i vardagsrummet (för styrning av golvvärme) och en i sovrummet (för styrning av radiatorer). Skulle det också hjälpa systemet?

Har dessutom isolerat de flesta rör i källaren just för att inte tappa framledningstemperatur, där vill jag inte ha någon spillvärme från rören utan justera det enbart med radiatorer. Men borde man isolera även returledning eller vill man ha den så låg som möjligt? Pratas ju mycket delta-T, och som ett tillägg undrar jag om även det borde justeras i detta fallet och om det skulle kunna hjälpa systemet?

Sen lite off-topic, effekt-vakten är inte inkopplad idag. Är det något ni rekommenderar att göra? Det är egentligen bara på så sätt jag kan få fram vad värmepumpen drar?

Många frågetecken från min sida :) Är väldigt nöjd ifall jag kan förstå mer av mitt system och att det faktiskt fungerar som det ska, så kan jag lugnt låta den tugga på. Efter erfarenheten med den gamla, så vill jag som sagt få en så effektiv och långlivad pump som möjligt.
« Senast ändrad: 18 februari 2019, 14:36:42 av ChristianL »
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 23586
  • Kön: Man
  • Alien snowman.
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #5 skrivet: 18 februari 2019, 15:25:36 »
Om du tänker att båda givarna (framledning + retur) mäter returtemp då kompressorn står still (vilket de i praktiken gör) så blir det kanske lite mer logiskt?
Flödet genom värmepumpen är så pass högt att båda givarna mäter i princip samma vatten med nån minuts förskjutning.
Då är det lättare att inse att returtemp från t ex golvvärmen påverkar temperaturen neråt.
Anledningen till skillnaden är troligen att flödet nu är lägre än på din gamla pump?
Min gissning är även att flödet var lite högt förut, man kan se att ditt system har mycket lågt flödesmotstånd och att cirkpumpen jobbar på lägsta varvtal.
Sen finns det i princip ingen nackdel med detta, din värmepump går långa perioder mellan stoppen.

Isolera gärna rören i källaren, finns ingen nackdel med detta.
Det som är att tänka på är att flödena över respektive radiator och över golvvärmecentralen ska vara i balans.
Det är inte bra om det är olika flöden här och var, du kan checka detta genom att mäta (eller känna med fingrarna) att det är en tempskillnad över varje radiator på några grader.
Stryp in flödet på de radiatorer som är jämnvarma.

Om golvvärmen styrs på kurva 2 så kan du skaffa rumsgivare till båda systemen (som kopplas till värmepumpen), vänta dock med att aktivera dom tills du trimmat in kurva/kurvor på värmepumpen.
Man bör undvika att styra på termostater så långt som möjligt.

Effektvakten skulle jag se till att koppla in, du kanske kan sänka huvudsäkringarna (och få billigare nätavgift)?
Vad är det för huvudsäkring idag?
Huset: NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Fritidshuset, NIBE 1245-8, 160 m aktivt borrdjup, ca 150 m2 boarea + en liten källare från 1912.

Utloggad Hasberg

  • Försöker att komma till forumets gradering:
  • Expert på värmepump
  • ****
  • Stad/land: Nordanstig
  • Antal inlägg: 204
  • Värmepump eller värmepumpar?
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #6 skrivet: 18 februari 2019, 16:02:36 »
I första stycket, (i log 2) när den står still mellan 15:30:19 -  16:00:09 går cirkulationspumpen
GP1 med 30% hela tiden. Den gamla pumpen kanske gick med en annan hastighet ??
Kanske går det att ändra, jag vet inte, har aldrig reflekterat över det.

Detta ger en ner-tid i detta fall på mindre än 30 minuter (men ofta även ner mot 10 minuter). Vår gamla pump  tappade aldrig framledning så snabbt.

I första loggen när den står still ganska kort tid , startar den ju igen p.g.a. varmvattenbehov.

Beträffande innegivare så satt jag in en RMU40, den kan man ju justera temperaturen
med i 0,5° C istället för +1, +2 eller så. Då får man innetemperaturen i loggen efter
BT17 (Suggas) och behöver inte gå till värmepumpen för att ändra innetemperaturen.
Hur väl det fungerar med både golvvärme och radiatorer vet jag inte, jag har bara radiatorer.

Sen lite off-topic, effekt-vakten är inte inkopplad idag. Är det något ni rekommenderar att göra? Det är egentligen bara på så sätt jag kan få fram vad värmepumpen drar?

Jag vill ha mina monterade, har dock inte lyckats få hit installatören igen trots flera påstötningar.!
Men om de monteras rätt. Se Installatörshandbok sidan 25, så ska de ju mäta totala
förbrukningen och kunna balansera belastningen mellan fasledningarna.
Vill du veta värmepumpens separata förbrukning, ska du ju ha en extra elmätare,
finns bl.a. i Rickards webshop.
Bergvärmepump Nibe F1255 - 12 fr 26.10.2017, Borrhål enl. offert: 170 m .
Elementhus "Växavillan" byggd -72/73, 149 m2, enplan utan källare.
Isolering 120 mm, fönster 2 glas, högtemp. enrörssystem m. m. i original skick
Tidigare panna Euronom A25FR -72, = 45 år utan problem med olja, elpatroner o pellets.

Första 12 mån med bergvärme: Total el 9502 kWh varav  hushållsel 3106 kWh
(12 mån året före) VP 6396 kWh (1132 kWh lägre än offerten från Nibe)

VP Nibe F1255-12       2018             6026 kWh (exkl. Hh-el 3106 kWh)
Pellets, Katla o Iwabo  2001 – 2017 Genomsn. -12 t.o.m -16: ca 6851 kg/8,2 pall/år
Olja igen                      1997 -  2001
Elpatroner i panna       1982 – 1996:  ca 31500 – 35500 kWh/år inkl. hushållsel. (60 - 62° C max temp) (Hh-el då ca 6000 kWh/år)
Oljeeldning                   1973 – 1982:  ca 3300 – 3500 l/år

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
@Carl N Ah, that makes perfect sense :) Det förklarar definitivt beteendet, tror jag hängt upp mig lite väl mycket på att radiator-systemet ska vara frikopplat men när returerna går ihop så stämmer temperatur-fallet väl överens med golvvärme-systemet.
Men finns det något mål här att få systemen att justeras in mot snarlik returtemperatur, eller är det bra som det är?
Ska kolla över flödena över respektive radiator och golvvärmen, så ska jag se vad jag kan hitta.

Vi har 25A huvudsäkring, men Göteborg Energi fakturerar samma avgift oberoende av huvudsäkring. Iaf som jag förstått, men kanske värt att se över avtalen igen? :) Skulle man kunna gå ner på 20A eller till och med 16A i så fall?

@Hasberg Ingen aning om hur pumpen gick på den gamla, men kan säkert ha ett samband. Gav inte så mycket statistik, samt att jag inte kunde så mycket utan fokus låg på börvärde och aktuellt värde :)
Angående innegivare har jag inte tänkt längre än att i så fall sätta in de enkla som följde med. Men med RMU40, behöver man tänka annorlunda med vilken kabel man drar? För den kräver två-vägs kommunikation?

Får se till att koppla in effektvakten, men borde det ingått i installationen? Är det något en lekman kan göra eller det är bäst att be om hjälp?
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad Hasberg

  • Försöker att komma till forumets gradering:
  • Expert på värmepump
  • ****
  • Stad/land: Nordanstig
  • Antal inlägg: 204
  • Värmepump eller värmepumpar?
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #8 skrivet: 18 februari 2019, 22:22:18 »
Beträffande huvudsäkring finns det en annan tråd, hänvisar till mitt inlägg, men läs även
de andras synpunkter. Beror ju också på hur mycket hushållsel man förbrukar
utöver värmepumpen:
https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=69041.msg727587#msg727587

För RMU 40 behövs 4 ledare.
https://www.nibe.eu/assets/documents/12060/639373-3.pdf
inkopplingsschema finns med i installatörshandboken på sidan 29 och i häfte
för Elschema som följer med VP och även i förpackningen på RMU 40.

Jag drog kabeln själv dit jag ville ha den, men inkopplingen fick installatören
göra eftersom det är garanti på VP än och det ska ingå i installationen eftersom
innegivare och strömkännare följer med i leveransen.
Strömkännare ska ju inkopplas av behörig elektriker i elcentralen, det är väl därför
det har förhalats så länge.
Bergvärmepump Nibe F1255 - 12 fr 26.10.2017, Borrhål enl. offert: 170 m .
Elementhus "Växavillan" byggd -72/73, 149 m2, enplan utan källare.
Isolering 120 mm, fönster 2 glas, högtemp. enrörssystem m. m. i original skick
Tidigare panna Euronom A25FR -72, = 45 år utan problem med olja, elpatroner o pellets.

Första 12 mån med bergvärme: Total el 9502 kWh varav  hushållsel 3106 kWh
(12 mån året före) VP 6396 kWh (1132 kWh lägre än offerten från Nibe)

VP Nibe F1255-12       2018             6026 kWh (exkl. Hh-el 3106 kWh)
Pellets, Katla o Iwabo  2001 – 2017 Genomsn. -12 t.o.m -16: ca 6851 kg/8,2 pall/år
Olja igen                      1997 -  2001
Elpatroner i panna       1982 – 1996:  ca 31500 – 35500 kWh/år inkl. hushållsel. (60 - 62° C max temp) (Hh-el då ca 6000 kWh/år)
Oljeeldning                   1973 – 1982:  ca 3300 – 3500 l/år

Utloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 23586
  • Kön: Man
  • Alien snowman.
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #9 skrivet: 19 februari 2019, 07:08:38 »
Vi har 25A huvudsäkring, men Göteborg Energi fakturerar samma avgift oberoende av huvudsäkring.

Verkar stämma, de har ingen prisuppdelning på huvudsäkring enligt hemsidan.
I så fall kan du fortsätta med 25A och detta med strömkännare är mer av akademiskt intresse än funktion.
« Senast ändrad: 19 februari 2019, 07:10:27 av Carl N »
Huset: NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Fritidshuset, NIBE 1245-8, 160 m aktivt borrdjup, ca 150 m2 boarea + en liten källare från 1912.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Gott, stort tack för feedback! Även om mina frågor kanske var lite basic så gjorde det stor skillnad för min förståelse att få respons på forumet.

Känner mig mer bekväm med hur pumpen fungerar just nu, men kommer fortsätta med optimering och följa de guider jag hittat på forumet. Först och främst flödet och se över varje radiator samt golvvärme. Tänkte inhandla en IR-termometer för detta, har ni några tips? Ser att de säljer en i webbshoppen här.
Sen är jag statistiknörd så jag kommer behöva en elmätare för pumpen :) Nån rekommendation där?

Sen får jag dra i installatören angående effektvakt! :)

En sista fråga, angående gradminuter så står den idag på -120. Hur vill jag tänka när jag trimmar det ytterligare? Tänker att i detta fall skulle jag kunna ställa ner den till t.ex. -150 eller t.o.m. -180. Vad skulle vara nackdelen i detta fall? Tänker att jag vill minimera antalet start-stop nu när våren kommer, och då den aldrig verkar ha problem att jobba tillbaks gradminuterna så känns det inte som att det gör något att ställa ner den ytterligare?
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 23586
  • Kön: Man
  • Alien snowman.
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #11 skrivet: 20 februari 2019, 07:40:44 »
Vad gäller gradminutrarna så tror jag att detta kan påverka trögheten i inverterregleringen, men jag är inte 100 säker.  Sc:,h
Huset: NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Fritidshuset, NIBE 1245-8, 160 m aktivt borrdjup, ca 150 m2 boarea + en liten källare från 1912.

Utloggad Hasberg

  • Försöker att komma till forumets gradering:
  • Expert på värmepump
  • ****
  • Stad/land: Nordanstig
  • Antal inlägg: 204
  • Värmepump eller värmepumpar?
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #12 skrivet: 20 februari 2019, 10:27:54 »
Jag ställde min på – 150 GM i samband med att den här tråden var ganska aktiv.
Jag har dock inte någon större kunskap i ämnet och tyckte det var rätt bökigt och krävande
att försöka hänga med i resonemangen.

https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=66402.0

Sedan den 3.5.2018 har min gått med GM på – 150 och eftersom jag är rätt nöjd
med hur Vpń går, har det inte blivit att ändra något på det.
Bergvärmepump Nibe F1255 - 12 fr 26.10.2017, Borrhål enl. offert: 170 m .
Elementhus "Växavillan" byggd -72/73, 149 m2, enplan utan källare.
Isolering 120 mm, fönster 2 glas, högtemp. enrörssystem m. m. i original skick
Tidigare panna Euronom A25FR -72, = 45 år utan problem med olja, elpatroner o pellets.

Första 12 mån med bergvärme: Total el 9502 kWh varav  hushållsel 3106 kWh
(12 mån året före) VP 6396 kWh (1132 kWh lägre än offerten från Nibe)

VP Nibe F1255-12       2018             6026 kWh (exkl. Hh-el 3106 kWh)
Pellets, Katla o Iwabo  2001 – 2017 Genomsn. -12 t.o.m -16: ca 6851 kg/8,2 pall/år
Olja igen                      1997 -  2001
Elpatroner i panna       1982 – 1996:  ca 31500 – 35500 kWh/år inkl. hushållsel. (60 - 62° C max temp) (Hh-el då ca 6000 kWh/år)
Oljeeldning                   1973 – 1982:  ca 3300 – 3500 l/år

Utloggad Rollster

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 1259
  • Fullständig Förbränning !
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #13 skrivet: 20 februari 2019, 19:37:00 »
Angående radiatorsystem , vad kan vattenvolymen där vara ?  Pumpen är förvisso en inverter , men ändå...   
Älvsbyhus byggt 2004  1 1/2-plan , ca 124kvm , ekonomibyggnad  ca 70kvm. Allt värms med Bergvärmepump Nibe 1245-10 , Borrhål 210 meter varav 204 meter aktivt djup .
Förbrukning år 2015 Totalt 9980kwh varav bergvärmens andel är 3678kwh.

Utloggad Hastings

  • Expert på värmepump
  • ****
  • Antal inlägg: 427
  • Jag älskar sol värme å värmepumpar!
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #14 skrivet: 21 februari 2019, 11:28:48 »
hur skulle en acktank sitta?
hus 180 m2 + 108 m2 källare IVT PremiumLine EQ e 13 med 190 m borrhål 181 aktivt, 2x12 M2 plattsolfångare, 750 l Acktank, 300 l varmvattenberedare, båda med solslingor. VP styr shunt även för solvärme . Uppvärmning 10 000 kwh /år.
Frico Sl 1000 för frikyla.fler fancoils på väg

Tänkta projekt: värmeväxlare för förvärmning av varmvatten ifrån acktank , mekanisk frånluft med återvinning till vp och hål.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Hur får man fram vattenvolymen i radiatorsystemet?

Vi har ingen separat acktank, men ser inte riktigt behovet? Eller hur menar ni?
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad 944_Driver

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Kumla
  • Antal inlägg: 897
  • Kön: Man
Vänta tills det blir vår och kolla om du behöver justera GM något för att minska antalet starter. Dvs om maskin startar mer än en gång i timmen.

Värdena på GM påverkar lite hur regulatorn jobbar så börjar det bli konstiga svängningar i systemet får man läsa på i den långa tråden.

Behov av någon extra tank i systemet kan man också diskutera när maskin gått på våren, sommaren. Ligg lågt så länge.

// Magnus 
Nuvarande huset:
Nibe F1155-12 och VPBS 300, Platta solpaneler 6m2, 210m hål, 'aktivt' ~190m. FTX Heru 130 S EC 2. Hus byggt 1941 med dålig isolering, 110m2 boyta, 70 m2 källare.
Förra huset:
Bosch (IVT) 7kW 2008, VVB 300l, 172m hål, 'aktivt' ~155m, Hus byggt 1915 med dålig isolering, 82m2 + källare mm samt lite värme i garage.

Utloggad Hasberg

  • Försöker att komma till forumets gradering:
  • Expert på värmepump
  • ****
  • Stad/land: Nordanstig
  • Antal inlägg: 204
  • Värmepump eller värmepumpar?
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #17 skrivet: 21 februari 2019, 17:00:06 »
Hur får man fram vattenvolymen i radiatorsystemet?

Vi har ingen separat acktank, men ser inte riktigt behovet? Eller hur menar ni?

Jag räknade ut min volym med hjälp av den här tabellen :
http://lenhovdaradiatorfabrik.se/wp-content/blogs.dir/1/files_mf/1391597726LP_Folder.pdf
och la till innehållet i rören så gott jag kunde beräkna.

Kom fram till att jag har ca 100 liter + det som är i värmepumpen,
CP, rör och behållaren där elpatronen sitter i.
Har ingen UKV, ackumulator, utjämningskärl eller knäpptank, så mitt system ligger väl på
nedre gränsen.
(Man skulle ju kunna mäta det med vattenmätaren, men man vill ju inte tappa av hela
systemet enbart för uppmätning)
”944_Driver”s råd: ”ligg lågt så länge” är bra, med en ny pump är man oftast för ”het”
och vill ha allting optimalt på en gång.
Bergvärmepump Nibe F1255 - 12 fr 26.10.2017, Borrhål enl. offert: 170 m .
Elementhus "Växavillan" byggd -72/73, 149 m2, enplan utan källare.
Isolering 120 mm, fönster 2 glas, högtemp. enrörssystem m. m. i original skick
Tidigare panna Euronom A25FR -72, = 45 år utan problem med olja, elpatroner o pellets.

Första 12 mån med bergvärme: Total el 9502 kWh varav  hushållsel 3106 kWh
(12 mån året före) VP 6396 kWh (1132 kWh lägre än offerten från Nibe)

VP Nibe F1255-12       2018             6026 kWh (exkl. Hh-el 3106 kWh)
Pellets, Katla o Iwabo  2001 – 2017 Genomsn. -12 t.o.m -16: ca 6851 kg/8,2 pall/år
Olja igen                      1997 -  2001
Elpatroner i panna       1982 – 1996:  ca 31500 – 35500 kWh/år inkl. hushållsel. (60 - 62° C max temp) (Hh-el då ca 6000 kWh/år)
Oljeeldning                   1973 – 1982:  ca 3300 – 3500 l/år

Utloggad Hastings

  • Expert på värmepump
  • ****
  • Antal inlägg: 427
  • Jag älskar sol värme å värmepumpar!
SV: Framledningstemperatur sjunker snabbt när kompressorn slår av
« Svar #18 skrivet: 22 februari 2019, 18:19:56 »
Din ursprungliga  fråga i tråden  var varför faller framledningstempen så fort ?

Som flera poängterat så kan det bero på dåligt intrimmade element som tillåter hög passagehastighet. OM "problemet" kvarstår efter intrimning  till >4C tempdiff över varje radiator ( minus golvärmen då, som ev ochså behöver ses över) - Så har du helt enkelt för låg volym i systemet. En acktank skulle tillåta  att du värmer upp  din vattenvolym och sedan får en  paus  innan pumpen återstartar man kan shunta ut ett något varmare vatten ifrån tanken u  någon eller några timmar.   Även lite återhämtning mellan det väldigt tröga berget å hålet kan ske i pausen.

En acktank kan också möjliggöra andra roliga saker som att docka andra värmekällor, eller förvärma varmvatten via värmeväxlare....."Because it is there "
hus 180 m2 + 108 m2 källare IVT PremiumLine EQ e 13 med 190 m borrhål 181 aktivt, 2x12 M2 plattsolfångare, 750 l Acktank, 300 l varmvattenberedare, båda med solslingor. VP styr shunt även för solvärme . Uppvärmning 10 000 kwh /år.
Frico Sl 1000 för frikyla.fler fancoils på väg

Tänkta projekt: värmeväxlare för förvärmning av varmvatten ifrån acktank , mekanisk frånluft med återvinning till vp och hål.

Utloggad 944_Driver

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Kumla
  • Antal inlägg: 897
  • Kön: Man
Innan man installerar en tank i en fungerande anläggning ska man tänka igenom det. Att ha den för att avlasta kompressorn kan bli kontraproduktivt om det gör att kompressorn måste värma vattnet varmare innan den tar sin paus. Har man massor med start och stopp är det motiverat men att bara installera en för sakens skull är tveksam strategi. Bränn pengarna på något roligare i så fall.

//Magnus
Nuvarande huset:
Nibe F1155-12 och VPBS 300, Platta solpaneler 6m2, 210m hål, 'aktivt' ~190m. FTX Heru 130 S EC 2. Hus byggt 1941 med dålig isolering, 110m2 boyta, 70 m2 källare.
Förra huset:
Bosch (IVT) 7kW 2008, VVB 300l, 172m hål, 'aktivt' ~155m, Hus byggt 1915 med dålig isolering, 82m2 + källare mm samt lite värme i garage.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Hej igen,

Taggad på att justera flödena i mina element så åkte jag och köpte en ir-termometer. Men tänkte att det skulle vara mer rättfram att justera flödena, utan står nu och googlar fram att jag nog behöver ett fn2 verktyg?! Verkar som att jag får beställa ett sådant. Får av packboxen, men sen står det still. Det är MMA ventiler med "VR" skrivet på.

Nyckeln i sig verkar ju billig, men ska jag beställa ett förinställningsverktyg också? Eller hur går jag bäst tillväga?
Tänkte väl mest köra trial and error, men ifall det finns några bra riktlinjer på hur mycket man ska öppna/strypa ventilera så vore det tacksamt.
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Nu har jag kommit igång med att justera flödena på radiatorerna, alla flöden var maximalt öppna. Men ser tydligt att jag kan påverka delta-T genom att justera flödet.
Tyvärr så har jag en radiator (som sitter nära VP) där ventilen är en "MMA VR 10" och som inte går att justera. Hur borde jag hantera detta? Låter den i nuläget stå med termostaten på max, vilket gör att delta-T är väldigt liten. Borde jag strypa termostaten lite eller ska den stå på max? Förstör denna radiator hela flödet, så att det inte är någon idé att justera in de övriga? Vet inte om det är vettigt att byta ventilen, och om man ändå gör det och tömmer hela systemet på vatten - ifall man samtidigt borde göra mer? T.ex. byta flera ventiler till modernare, finns det någon vinst med det? Är det något som jag borde ta hjälp med i så fall eller skulle det gå att hantera själv? Känns inte så krångligt när jag googlat :)
« Senast ändrad: 09 mars 2019, 10:57:43 av ChristianL »
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Rättelse efter att ha tänkt lite mer:
Den radiator som inte går att justera med FN2 verktyget borde jag helt enkelt köpa en handratt till?
https://www.vvsobygg.se/mma-handratt-m28.html?utm_source=googleshopping&utm_medium=cpc&utm_campaign=googleshopping&gclid=CjwKCAiAiJPkBRAuEiwAEDXZZbvOoLmiC3etkcS7G_azGFR6bauGjG4B5qcjg7_Vt37CM4FBx8ywmBoCpzUQAvD_BwE

Dvs, inte alls använda mig av termostaten, utan strypa med en statisk handratt tills jag får bra delta-T?
Så jag behöver inte byta ut den, utan bara sätta dit handratt och justera flödet som jag nu gör på övriga radiatorer?
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 23586
  • Kön: Man
  • Alien snowman.
Funkar bra med handratt, här är ett alternativ.

https://www.vvsochbad.se/Vaermesystem-Radiatorer-Tillbehoer-Handrattar--MMA-handratt-NHN-788663.html?gclid=EAIaIQobChMImviwlIX44AIVzeeaCh3LoQAuEAQYAiABEgKd5fD_BwE

Fördelen med denna är att ingen klåfinger kan ratta på den då den kräver en "ikeanyckel" för att justeras.
Huset: NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Fritidshuset, NIBE 1245-8, 160 m aktivt borrdjup, ca 150 m2 boarea + en liten källare från 1912.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Sådär, då har jag börjat justera in flödet i radiatorerna men under tiden så kunde jag se hur golvvärmen interagerade med radiator-flödet på det sätt att den verkade hålla uppe retur-temperaturen och på så sätt sakta ner CP till 1%. Vilket i sin tur gjorde att ingen värme gick ut i radiatorerna. Det är iaf min tolkning, varpå jag sänkte kurvan för golvvärmen. Då såg det bättre ut och VP verkar nu ha en bättre balans.
Så i nästa steg tänkte jag justera in golvvärmen. Men tänkte jag kunde bolla lite med er. Bifogar en bild på golvvärmesystemet (Roth), delta-T här har alltid varit relativt låg. Vid den mätningen jag visar nedan så var den knappt 1 grad. Hur borde jag gå tillväga här? Justera flödet för en slinga i taget och försöka uppnå X grader i delta-T? Känns som att det varierar lite vad som är rekommenderat för golvvärme, så förslag är välkommet. Men 4-5 grader?

I mätningen nedan så finns siffrorna för våra radiatorer, då jag vill uppnå högre värme på övervåningen än i källaren så är de inte lika strypta där. Korrekt?
Nu är det tyvärr inte så kallt ute, så mätningen utfördes vid 3.5 plusgrader.
Självklart kommer jag fortsätta att trimma radiatorerna, men först vill jag få till golvvärmen. Men kom gärna med feedback på nuvarande siffror. Kommer också bifoga nya loggar när injusteringen börjar bli "klar".

K=Källare E=Entreplan
Rum/slinga            delta-T   retur
VP-tempgivare        5            27,5
Golvvärme-shunt    1            27
Sovrum 1 (E)           3            28,5
Sovrum 2 (E)           2            30
Gästrum (E)            3,5         28,5
Badrum (E)             5             26
Hall 1 (K)                4,5          27
Hall 2 (K)                5             27
Förråd (K)              6             26
Korridor (K)            7,5          24
Tvättstuga (K)       6,5          25
Gillestuga (K)         4,5          27
Garage 1 (K)          7             24
Garage 2 (K)          7,5          23
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad ChristianL

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 10
Tänkte ta och sammanfatta denna tråden lite. Huvudfrågan gällde att framledningstemperaturen sjunker snabbt när kompressorn slår av, där fick jag bra förklarat hur framledning snabbt går mot returtemp när kompressorn slår av (vilket inte var fallet med min gamla pump, men där skiljde nog flödet en del också). Sen när framledning nått returtemp så fortsätter den sjunka, men inte alls i samma snabba takt. I loggen jag bifogar så kan man se att framledningstemp når returtemp på 2-3 minuter (t.ex. ett fall på 4 grader) medan den tappar ca 1 grad på resterade 40 minuter innan kompressorn startar igen.
Så långt är jag med, men utöver detta så började jag titta på flödena i radiatorer och golvvärme. Och från att ha haft ett system med helt öppna flöden på samtliga radiatorer och golvvärme-slingor, samt termostater. Så har jag nu ett system där jag strypt flödena för att få större delta-T och tagit bort alla termostater. Jag har i och med detta kunna sänka kurvorna både på radiatorer och golvvärme, samt känt att det är mycket bättre spridning av värmen i elementen. Tidigare var det svårt att få elementen på övervåningen lika varma som källaren.

I övrigt så har jag sänkt CP till 10% (från 30% default) när kompressorn är avstängd, tänkte att det skulle gynna det snabba tappet av framledningstemperatur. Fördelar/nackdelar med långsam/snabb CP när kompressorn är avstängd? Vad har ni den inställd på?

Annars är det start/stopp och körtid vs stillastående som jag tycker är intressant att diskutera. Att pumpen gick konstant när det var kallt ute har jag förstått som att det var bra, men nu när det börjar bli varmare så är jag intresserad av hur man vill att pumpen ska gå? I loggen jag bifogar så är körningen rätt så konstant med 1.40-2h långa körningar med 40-45 minuter stillastående. Är detta vettigt beteende? Det motsvarar ca 12 starter per dag. Har ju diskuterat i tråden om att ställa upp gradminuter något (120->150) då jag känner att den nog kan stå still under längre tider. Vill ju ha en så effektiv och välmående pump som möjligt.

Något annat jag borde tänka på? Tänker att jag nog får vara nöjd med intrimningen fram tills nästa vinter (är för varmt för att få vettiga delta-T), då jag kan börja mäta och trimma igen. Förhoppningsvis under ännu kallare perioder än vad jag gjorde nu. Och förhoppningsvis har jag inte ställt till med något, utan snarare att den fungerar ännu bättre nu :)

I den bifogade loggen så har jag använt mig av en LOG.SET för att komma åt system 2 (golvvärmen) också, hoppas inte det stökar till det utan snarare bidrar och visar på hur systemen påverkar varandra.

Tack för all input under trådens gång!
Tegelhus byggt 1964, utanför Göteborg.
130 kvm boyta, 122 kvm källare. Golvvärme på större delen av boytan, men element i sovrummen. Element i källaren.
Nibe f1255-12, installerad 2018-10-05. 180m borrdjup.

Utloggad 944_Driver

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Kumla
  • Antal inlägg: 897
  • Kön: Man
Utifrån din beskrivning låter det som att grejerna funkar bra nu. Luta dig tillbaka och njut.

// Magnus
Nuvarande huset:
Nibe F1155-12 och VPBS 300, Platta solpaneler 6m2, 210m hål, 'aktivt' ~190m. FTX Heru 130 S EC 2. Hus byggt 1941 med dålig isolering, 110m2 boyta, 70 m2 källare.
Förra huset:
Bosch (IVT) 7kW 2008, VVB 300l, 172m hål, 'aktivt' ~155m, Hus byggt 1915 med dålig isolering, 82m2 + källare mm samt lite värme i garage.

nibe, ctc, baxi, golvvärme, solenergi ppnar din e-postklient
 


Annonser

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Värmepumpar i Stockholm
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Click Here!
Annonsera här
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
Kampanj från Polarpumpen!.
Varför betala dyrt för nåt enkelt?

Use CS Theme