Ämne: Hur mycket is kan det bli?

[Rickard]

En fråga som jag funderat på gäller hur mycket frost som egentligen kan skapas på en luftvärmepumps utedel vid olika driveffekt på kompressorn.
Roland brukar ju vara duktig på att räkna, så detta kanske skulle kunna vara lite hjärngympa för honom... 

Ponera att vi har -5 grader ute och 100% luftfuktighet (det snöar).
Värmepumpen går med 300 W driveffekt och ger ca 1500 W uteffekt.
Hur många kg vatten respektive is kan det bildas på en timme vid dessa förutsättningar?

Jag vet inte hur mycket kallare luften blir före och efter förångaren, men det kanske är en viktig förutsättning för att kunna räkna på det hela?

[TS Comfort AB]

Flöde genom utedel och yta som fukten fastnar på behöver du nog tex även komplettera med .

[TS Comfort AB]

Eller så ställer du helt enkelt en balja under och ser hur mycket vatten det blir
Skulle nog fungera någorlunda om du haft  tochibamodellen där du kan köra en avfrostning manuellt

[Rickard]

Ytan har nog ingen betydelse, flödet är väl kanske viktigare, kan det vara ca 2500 m3/timme?
Det gäller ju att räkna ut fuktufällningen som ett visst effektuttag ger i vikt, då spelar ytan mindre roll.

Jag tänker så här:
Hur mycket vatten skall det rinna av en utedel som avfrostar när det är dags?
Kommer det bara en matsked så avfrostar den ju i onödan.
Kommer det 0.5 liter så är det en "korrekt" avfrostning.

Det talas ju mycket om att maskinerna avfrostar ofta när det är runt 0 eller några grader kallt, och en del tycker att de avfrostar för ofta, då vore det bra att kunna tipsa om hur mycket vatten som man bör förvänta sig kommer vid en "nödvändig" avfrostning.

Driveffekten och uteffekten är här helt avgörande, och jag menar att det säkert kan behövas täta avfrostningar på en maskin som går med hög effekt även när det är "varmt" ute, men hur mycket frost kan det egentligen bli om kompressorn bara drar 300 W?

Kanske är det bästa att göra som du säger, helt enkelt samla upp allt vatten från en avfrostning som helt säkert skedde på ett korrekt sätt med en jämnt och fint påfrostad förångare.

Nu har man  nåt att göra i helgen också. 

[TS Comfort AB]

Ytan som fukten ska fastna på så det blir ”is” så du har något att mäta ser jag som en förutsättning att man har med ?

Viss skillnad om du har säg 50 cm2 eller 2 m2 yta som fukten/isen kan fastna på

[Bluekobolt]

Om vi tar Mit FH35 vs. Toshiba RAS-25 så är dessa  lika starka effektmässigt, men man har ju en helt annan volym på Toshibans utedel gentemot Mit, så TS Comfort har rätt. Sen upplever jag att Mit avfrostar något färre gånger per dygn än Toshiban men det hör ju inte hit.

[Rickard]

Jag håller inte med om att ytan är avgörande.
Lufthastigheten och temperatursänkningen är det som används i eventuell formel om ni frågar mig.
Man kan i och för sig inte sänka temperaturen på luften lika mycket med en liten förångaryta, men det spelar liksom ingen roll om man vet temperatursänkningen och luftflödet.

[TS Comfort AB]

Så själva ytan som fukten ska "fastna" på har knappt betydelse menar du när du är ute efter att mäta mängden vatten vid en avfrostning ?

Jag får inte ihop det då jag tycker kombinationen av yta, flöde, och luftfuktighet borde vara med men jag är ingen fysiker å andra sidan 

[Roland]

Ponera att vi har -5 grader ute och 100% luftfuktighet (det snöar).
Värmepumpen går med 300 W driveffekt och ger ca 1500 W uteffekt.
Hur många kg vatten respektive is kan det bildas på en timme vid dessa förutsättningar?

Temperaturen efter förångaren måste vara känd. Är det inte också så att en del av den frost som bildas bryts loss av luftströmmen och aldrig fastnar i förångaren? I vilket fall som helst går det att göra en beräkning på den maximala mängden is som bildas. Det blir med Rickards förutsättningar 0,49 kg/kWh uttagen värme från luften. Då pumpen tar 1,2 kW från luften blir det maximalt 0,6 kg/timme is som bildas.

Viss skillnad om du har säg 50 cm2 eller 2 m2 yta som fukten/isen kan fastna på

För att värmeväxlaren ska fungera utan att det blir alltför höga temperaturdifferenser och inte heller bli för dyr är det förmodligen ett rätt snävt intervall vad gäller överförd effekt per m2 som används. Har man 2 m2 tills sitt förfogande blir det större överförd effekt = större luftmängd = mer is. 

[purjo__]

Så själva ytan som fukten ska "fastna" på har knappt betydelse menar du när du är ute efter att mäta mängden vatten vid en avfrostning ?

Jag får inte ihop det då jag tycker kombinationen av yta, flöde, och luftfuktighet borde vara med men jag är ingen fysiker å andra sidan 

Ursprungsfrågan är kanske lite otydlig? Det intressanta är väl inte hur mycket is det blir på förångaren, utan hur mycket vatten som kondenseras ut per tidsenhet vid ett visst luftflöde och temperatursänkning?
Mängden is som sen bildas på förångaren beror ju, som sagt var, dels på hur stor den är och hur den är konstruerad. Men också på hur snabbt styrsystemet är på att avfrosta.

[purjo__]

Problemet med en sån beräkning är att man inte bara kan utgå från luftflödet och temperaturen på inkommande och utgående luft.
Det intressanta är temperaturen (och arean) just där luften kommer i kontakt med de kalla ytorna.

Beräkningen blir lite enklare om man antar att förångaren hela tiden är isfri (helst också med plusgrader på hela förångaren). Dock är det inte så enkelt i praktiken att räkna ut hur stor del av den passerande luftvolymen som träffar en kall yta och hur stor den partiella nedkylningen av luften blir just där. Blir det is på förångaren som påverkar värmeöverföringen och luftflödet så blir det näst intill omöjligt att beräkna utifrån någon enkel matematisk modell...

Jag antar att tillverkarna har gjort tester där man noggrant har mätt effekter, temperaturer och flöden och mätt fukthalten och/eller vägt vattnet som kondenseras och utifrån det tagit fram schablonvärden för olika typer av förångare under olika driftförhållanden.

[Roland]

Problemet med en sån beräkning är att man inte bara kan utgå från luftflödet och temperaturen på inkommande och utgående luft.
Det intressanta är temperaturen (och arean) just där luften kommer i kontakt med de kalla ytorna.

Det beror på vad man har för ambitionsnivå på kalkylen. Nöjer sig med att uppskatta totala mängden is som kan bildas i förångaren och man gör det enkelt för sig genom att anta att luften som kommer in i förångaren och som lämnar den är mättad är det en enkel kalkyl. Vill man veta hur mycket is som bildas på ett visst ställe i förångaren, då har man problem.

[TS Comfort AB]

Det är just mängden vatten som blir efter avfrostning  som Rickard vill veta för att se själva mängden om jag förstod det hela rätt 

[purjo__]

Om man antar att luften är mättad med fukt före och efter kondensorn så är det enkelt. Kolla i diagrammet hur många gram per kubik det skiljer vid de aktuella temperaturerna och multiplicera med luftmängden.

[TS Comfort AB]

Känns som det inte riktigt är så lätt 

Har dålig koll på tempskillnaden genom utedelen på en vp när det är kallt ute till att börja med, på poolvärmepumparna sommartid brukar det vara runt 10 graders skillnad.

Om vi antar att det är 5 graders skillnad från rickards -5 till då -10 så ser det ut att vara ca 2,5 gram per kubik och det gånger rickards 2500 kubik per timme ger då 6250 gram per timme.

Vid så lågt utnyttjande (300W / 1500W) som det är uppgivet i början så verkar över 6 liter vatten vid avfrostning vara en för hög siffra 

Jag envisas med att påstå att ytan som fukten kan fastna på genom växlaren har betydelse för att få fram mängden vatten efter en avfrostning 

Jag får väl på skallen snart gissar jag men det tar jag