0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Hur mycket över bör man kommer beror mest på utetempen, det accentueras mer i system utan tank, men principen är densamma.Tanken är inget underverk som åsidosätter naturlagarna.Som exempel kan vi ta när huset i princip inget värmebehov har.Vi lekar med tanken att börvärdet är 23 grader och rumstempen är 21 grader, när radiatorkretsen är helt avsvalnad kommer den att ha en fram/returtemp på 21 grader (samma som rumstempen) och regulatorn räknar 2 gradminter/minut.Efter 30 minuter startar kompressorn (vid default värden i styren)Så snart kompressorn startar så stiger framledningstempen med ca 7 grader (lite beroende på flöde i styrdatorns inställningar, och beroende på om cirkpumpen är varvtalsstyrd eller ej.Framledningstempen blir nu 21 + 7 grader, alltså 28 grader eller 7 grader över börvärde, detta oavsett om man har tank eller ej.Vid kallare väderlek så är börvärdet högre, och när börvärdet är 28 grader har tanken som störst effekt på "övertempen", när kompressorn startar kommer framledningen att vara mer eller mindre samma som börvärdet, och värmepumpen kan gå rätt länge innan tempen stiger.När det är riktigt kallt ute så kommer vare sig värmepump med eller utan tank att "orka" upp just över börvärde, och de ens når börvärde utan elpatron, så i dessa fall är tanken mer eller mindre onödig, förutom att den kanske minskar antalet start och stopp en liten aning.Tankens effekt är alltså som störst när effektbehovet är vare sig stort eller litet, utan mittemellan.Kanske hälften av drifttiden?Det är mycket osäkert om en tank någonsin lönar sig om man bara räknar på COP.Den eventuella besparing som tanken ger tack vare färre start/stopp och längre livslängd är troligen större än den besparing som fås tack vare mindre "övertemperatur".Störst nytta har tanken i system där ägaren vill eller behöver köra med en stor del av systemet termostatstyrt, och då kopplad som arbetstank.I ditt fall där du kopplar bort stora delar av värmesystemet påverkas ju flödet rätt rejält (kan jämföras med 100% termostater i drift), så i min värld borde tanken kopplas som arbetstank som tillåts ackumulera värme då flödet (troligen) är större över värmepumpen än över enbart golvvärmen.Kopplas tanken som volymförstorare så måste du antingen köra "för" stort flöde över golvvärmen, eller så får du för stort deltaT över värmepumpen.
Visst kommer framledningen ligga högt över börvärde om det är 23 grader men vad tror du händer i exemplet utan tank jag tror inte vp stoppar när framledningen ligger 7 grader över. Jag tror returen stiger efter ca 5 min drift och då hamnar framledningen ännu högre även med gm start av kompressor på -60 vilket väldigt få använder om dom inte har tank.
Tack Rickard, jag har lite svårt att hänga med på framledningstemperaturresonemanget, är nog inget fel i vad du skriver, det är bara jag som är lite trögfattad...jag försökte se om det syns någon märkbar skillnad i drift mellan öppna eller stängda radiatorer på övervåningen, men hittar inget påtagligt.Men strunt i det, ditt råd att använda arbetstank fattar jag. Jag använder inte termostater annat än på golvvärmen i tillbygget. Men som sagt med stängda raddar på övervåningen och termostatstängd golvvärme i tillbygget(mycket solvärme där) så är det bara c:a 100 liter att värma. Lämplig storlek på arbetstank är då vadå? VPn är en Nibe 1225-8 från 2008.
En volymtank är bättre i detta fall, med en arbetstank så går ju troligen det mesta ut dirket ur toppen på tanken, och returen in i botten/tillbaks till VP, så det blir inte så stor skillnad.Bara om flödet är mycket högre över värmepumpen än i radiatorkretsen får arbetstanken en bra effekt vid varmt väder/lågt energibehov.Volymtanken däremot fungerar bra när energibehover är lågt, bäst kanske vore en 200 liters volymtanktank som säkerställer långa gångtider och små översvängningar, kopplad efter en liten arbetstank (som säkerställer korrekta flöden).