Ämne: Fixa grundmur och krypgrund

[purjo__]

Jag har ju köpt ett nytt hus och det är i behov av diverse renovering och ombyggnad. Det är ganska mycket att göra och jag kommer att ventilera en massa frågor och idéer. Jag tänkte börja med lite funderingar kring grunden och sen jobba mig uppåt...
Jag kommer att behöva åtgärda grunden av två anledningar. Dels behöver själva grundmuren bättras och riktas och dels behöver jag öka på utrymmet mellan marken och trossbotten. När jag ändå håller på så skall jag även förbättra isoleringen i själva golvet.

1) Grundmuren.
Grunden är murad med huggen natursten. På grund av ålder, väder och vind så finns det inte så mycket murbruk kvar mellan stenarna, så några stenar har ramlat ner och muren har kroknat lite på några ställen. Det är inga större sättningar, så det räcker att rikta upp det värsta och förstärka muren på nåt bra sätt.
Planen är att förstärka grunden på insidan genom att mura med lecablock några cm från befintlig mur och fylla mellanrummet med betong. Kanske sticka in några U-formade armeringsstål mellan befintliga stenar lite här och där...

Nån som har några synpunkter på den lösningen?

Det hade säkert varit enklare rent tekniskt att bygga en form ca 10cm från grunden och bara fylla med betong och armering, men det skulle dels bli mycket dyrare och dels kräva att jag fixade hela muren på en gång.


2) Krypgrunden
Jag vet att detta är en väldigt svår fråga och beroende på vem man frågar så kan man få i princip helt motsatta svar... Min Plan är att gräva ut så att det är ca 70cm upp till blindbotten, lägga på ett lager tvättat grus och täcka med plast. Befintlig ventilation bestående av 10x10cm ventiler ca var fjärde meter blir kvar.
En del tycker att man skall ventilera lite, andra mycket och en del inget alls. Det är svårt att veta hur bättre golvisolering påverkar klimatet i krypgrunden. Det är inga direkta problem just nu, men å andra sidan har byggnaden mestadels stått kallställd och oanvänd vintertid. Jag vet inte hur det påverkar egentligen. Största fuktbelastningen är ju under sensommaren när det är mycket vattenånga i luften och i princip alltid kallare i grunden än utanför...


3) Golvisolering
Eftersom jag kommer att behöva riva upp hela golvet så är det ju lika bra att fixa det på en gång. Jag tänkte byta befintligt sågspån mot vanlig mineralull, ca 20cm. Skall man ha diffusionsspärr eller inte? Skall jag sänka blindbotten för att få plats med mer isolering, eller räcker 20cm eftersom värmen stiger uppåt och utrymmet under inte blir så kallt på vintern? Man kanske skall limma cellplast under blindbotten för att få diffusionstätt, slippa direktkontakt mellan luften och organiskt material och samtidigt få lite ytterligare isolering?
Vad tycker ni? Göra på enklaste sätt och hoppas på det bästa?

 

[Rickard]

Jag tror, men vet ingen som provat, att det bästa vore att avtäcka marken under, sen in med tvättad sand, ett lager plast, och sedan ett lager tvättad sand igen.
Gör små hål på lågpunkter av plasten där eventuellt vatten som letar sig in kan rinna ned i marken.
Tvättad singel kommer med säkerhet göra att plasten går sönder när du rör dig där nere och inspekterar, och "jordlukt" tror jag man kan få även om man lägger ett lager singel ovanpå mark som innehåller organiska material.
Säkraste sättet att undvika jordlukt torde vara att vara maniskt noga när man gör den nya trossbotten, se till att den blir helt tät, om inte diffusionstät så i alla fall så att du inte kan få något drag från krypgrunden och upp i huset.
Har inte så mycket tid just nu, men bollar gärna lite ideer med dig om detta framöver.

[purjo__]

Jo, just täckningen av marken är väl den enklaste biten...
Jag kommer även att installera mekanisk ventilation, så det kanske är viktigare än jag har trott att lägga lite energi på att få det hyfsat lufttätt? Att limma cellplast under trossbotten med limmade skarvar kanske inte är sån dum idé?

[Rickard]

Jag skulle i så fall välja markskiva med tät struktur. Jag satte själv frigolit som trossbotten i min utbyggnad av snålhet, ångrar mig nu, inte för att det verkar vara några problem, men för att det känns lite klenare.
Och inte lika tätt som en markskiva.
En sak som någon sagt åt mig senare är att det skulle kunna vara sämre om man har problem med råttor i krypgrunden, de kan väl lätt äta sig in i frigoliten...
Jag har inte märkt några problem, men det är i alla fall en tanke.

[purjo__]

Jag har tänkt använda kapillärbrytande och spontade skivor, 50mm tjocka. Man spikar dom mot golvreglarna och limmar skarvarna med antingen nåt speciallim eller med fogskum. Då borde det bli helt lufttätt och allt organiskt material skyddas mot fukt.

[HÃ¥kke]

Ingen bild pÃ¥ värmepumpen i mäklarens annons pÃ¥ ditt nuvarande hus, ska du ta med den till ditt nya hus 

[purjo__]

Ja,  jag tänkte försöka smyga med den... 

[SUNE73]

Jag har tänkt använda kapillärbrytande och spontade skivor, 50mm tjocka. Man spikar dom mot golvreglarna och limmar skarvarna med antingen nåt speciallim eller med fogskum. Då borde det bli helt lufttätt och allt organiskt material skyddas mot fukt.

Jag tror cellplastskivor monterade som blindbotten under golvreglar blir en mycket lyckad lösning 

[purjo__]

Tror du 50mm xps ensam klarar av belastningen?

[bopakoster]

Jag skulle inte lita på det, gammalt hus(?) har knappast 600mm cc så en plyfa att fästa cellplasten i skulle jag välja, då behöver du inte vara rädd för att trampa igenom när du isolerar och bygger vidare uppåt.

Har själv fundering på att komplettera mitt golvvärmebjälklag i tillbygget med cellplast som du men är tveksam till det mest med tanke på brandfara, kommer att köra in flakmoppen där under, jo det är per definition en krypgrund även om takhöjden är 1,7m!

[SUNE73]

Tror du 50mm xps ensam klarar av belastningen?

Absolut, det som avgör är främst antalet fästpunkter och hur de är utförda.

Både vanliga stenullsskivor och eps brukar sitta bra om infästningarna är okej.

I GDS nr 8 2010 finns ett fint litet reportage, tror det finns flera

[Rickard]

Jag har bara 50 mm billig vit frigolit som trossbotten, den håller självklart inte att gå på, men den håller för isoleringen.
Limmade/tätade med latexfog och fogskum.
Använde plastbrickor relativt tätt för infästningen underifrån innan jag isolerade och skruvade spånskivan uppifrån:
http://www.sto.se/sv/produkter_system/produkter/produkt_161212817.html


Då frigoliten troligen andas rätt skapligt så var jag mycket noga med att limma/täta golvspånskivorna åt alla håll, det finns ingen möjlighet för något drag upp från krypgrunden till bostadsytan via det skiktet.

Vi har dessutom en avfuktare som avfuktar krypgrunden, den sköter också en kontrollerad ventilation (30 m3/h) som säkerställer att eventuella dofter från jordbakterier och mögel under plasten inte koncentreras i sådan omfattning att det ska bli några problem även om en mindre mängd luft hittar upp i bostadsutrymmet.

Självdrag via gluggventiler ÄR ingen bra lösning, om du har en blåsig dag under rötmånaden kommer det att drypa av fukt på ytor (inte på cellplasten, men kantbalken och andra tyngre ytor) som är kallare än den luft som kommer in.
Fukten söker sig ned under plasten och ned i jorden under singlet, finns där organiskt material så lär det bli mögel, som i sin tur luktar.
En helt igenom luktfri krypgrund tror jag är mycket ovanlig och det är därifrån min teori om att först lägga plast, och sedan ett lager med tvättad sand ovanpå, det säkerställer att det inte finns syre nog för mögel att växa under plasten.
Med bara plast på toppen kommer det in tillräckligt med syre för att organisk nedbrytning och mögel skall kunna ske.

Det är i alla fall min bestämda uppfattning.
Jag kan i alla fall tydligt se att det under vissa tider av säsongen finns mögelhärdar i marken under den byggplast jag täckt med.
Lukten från möglet stoppas inte av byggplasten, den är inte tillräckligt diffusionstät för det.

Alltså, antingen 100% icke-organiskt material i "marken" (då behövs vare sig ventilation eller avfuktning), eller minutiös tätning av trossbotten i kombination med avfuktning och kontrollerad ventilation.

Så här ser fuktbelastningen ut på vår krypgrund det senaste året, avfuktaren startar på ca 70% fukthalt.
Som du ser finns avfuktningsbehov i princip hela maj, juni, juli, augusti och september, detta trots att vi bor på en sandhed med (påstått) 16 meter sand under huset.


Ett lager singel ovan på mark som innehåller organiskt material gör att man inte SER eventuellt mögel under plasten, men jag personligen är säker på att en decimeter singel vare sig gör till eller från när det verkligen gäller OM det möglar eller växer jordbakterier under plasten.

[purjo__]

Plasten måste kompletteras med ett kapillärbrytande skikt av tvättad sand/grus. Det har jag med i planen
XPS-cellplast borde väl vara tillräckligt tät för att inte 'andas'? Är man noggrann med att limma alla skarvar och glipor så borde det vara tillräckligt lufttätt för att inte lukt skall leta sig upp i bostaden? Normalt sätt använder man ju vindpapp, och den är ju inte helt lufttät...
Iofs är det kanske svårt att få till det helt tätt vid kantbalkar och andra 'hinder', så man kanske skall lägga nåt ytterligare tätskikt under isoleringen i de fack som ligger närmast såna ställen?
Själva övergolvet är/blir mestadels vanligt spontat trägolv, så det är inte särskilt tätt i sig.

[Rickard]

Har ingen aning om hur diffusionstätt XPS är, men den mesta "plasten" är ju inte diffusionstät helt och hållet, inte ens PEX.
Viktigast är väl att undvika drag, och det gör du ju med XPS.
Lukter är dock värre att undvika.
Finnfoam verkar i alla fall ha diffusionstät XPS: http://www.finnfoam.se/anvandningsomraden/bottenbjalklag/bottenbjalklag-pa-mark/

[purjo__]

Ingen som har några synpunkter på punkt 1?
Jag räknade lite pÃ¥ det... Om jag gjuter en 80cm hög och 10cm bred mur sÃ¥ gÃ¥r det 7m³ betong (84 meter omkrets pÃ¥ huset). Eftersom jag omöjligen kommer att kunna göra allt pÃ¥ en gÃ¥ng, sÃ¥ blir det inte ekonomiskt försvarbart att ta dit en betongbil med ett par kubik varje gÃ¥ng och jag är inte sÃ¥ sugen pÃ¥ att blanda 7 kubik en säck i taget i en vanlig blandare.
Det verkar alltså som att det är betydlig enklare rent logistiskt att bygga en lecamur mor den befintliga grunden istället. Eftersom husets tyngd fortfarande tas upp av den befintliga muren så borde det inte vara särskilt höga krav på hållfastheten på den nya. Den skall ju mer eller mindre bara hålla den gamla grunden på plats i sidled.