Ämne: Guide om Arbetstank, Volymtank och Bypass

[Rickard]

Energiläckaget hänger ju ihop med två saker.
VVB:s storlek och isoleringens tjocklek/prestanda.
Allt annat lika så läcker en större tank mer energi, men visst - de kanske är bättre isolerade - inte omöjligt.

[Hiller]

Jag tänkte bara på att om man har en tank på 300l och en vvb på 300l, blir många liter vatten som ska hållas varmt och det även under sommaren. Inte tänkt på det innan men det stämmer säkert som ni säger att det är minimala förluster och att hålla vattnet varmt kräver nog inte mycket energi.

Om man enbart har tank på 300l och den inbyggda "lilla" vvb runt 180l, hjälper tanken till så att det alltid finns vv till radiatorerna när pumpen gör vv vid stort vv behov (tex om 3st duschar på rad när det är minus 15 ute) vid sådana tillfällen måste en tank va kanon?

[purjo__]

Arbetstanken håller ju samma temperatur som värmesystemet, så på sommaren är den kall och det blir inga förluster.

[Hiller]

Just ja... tänkte inte på det 😸

[Snok]

Och om man har volymtanken på returen, behöver man inte flytta några givare, inte sant? För visst är det så att det är returtemp som styr frånslag i praktiken?

[svenske kocken]

Det spelar ingen roll om man har volymtanken på fram eller retur för inga givare behöver flyttas. En fördel att ha den på fram är att den då även "tar hand om" ev knäppningar som kan uppstå efter VV tillverkning. Har man en arbetstank blir det lite annorlunda.

[Smurfen.]

Och om man har volymtanken på returen, behöver man inte flytta några givare, inte sant? För visst är det så att det är returtemp som styr frånslag i praktiken?

Tror det är få som styr efter returtemp numera de flesta styr efter framledningen.

[Snok]

Tror det är få som styr efter returtemp numera de flesta styr efter framledningen.

Blir inte det märkligt? Tempen på framledning går ju upp på nån sekund-minut efter kompressorstart, det borde väl rimligen bli när returen börjar stiga som systemet "känner av" att det gjort nytta?

Exempelvis: Kompressor från, systemet cirkulerar och tillslut är framledning för låg -> kompressor start.
Framledning stiger ganska omgående (mäts ju före förbrukarna) till avsedd temp.

Skulle nu kompressorn slå av igen blir det ju knappt nån tillförd energi? Systemet har ju ingen koll på volym, energibehov mm?

Så upplever jag det på mitt system vid VV-ladd. Framledning (laddning) ligger typ konstant på slutet och när retur når ett visst värde är energin"påfylld" -> kompressor från. Borde i sak inte skilja på värme?

Eller det är klart, vid konstantdrift blir det kanske annat?

[Smurfen.]

Vissa styr har ju nån typ av beräkning hur mycket energi som tillförs till systemet utan dom styrs egentligen inte direkt efter framledningens värde tex gradminutreglering. Vet att lite äldre IVT styrde på returen men tror dom styr på framledningen numera.

[Snok]

Ah! Nu trilla poletten ner! Härav att de med för liter system hamnar i läget "Hög returtemp", Dvs värmepumpen har kunnat "fylla på" med antalet gradminuter innan returen hunnit ikapp?

Lite off topic, förlåt.

[Smurfen.]

Får man hög returtemp har man haft riktigt hög framledning och med hög framledning får man ofta större delta och då får man inte högretur om allt är som det ska vara.

[R2]

Postar här istället för en ny tråd.

Ni med arbetstank och aktiva termostater. Vad händer i era system om termostaterna stänger och stryper en del av flödet ut från tank? Får ni längre stilleståndstider eller kortare körningar? Vad blir det för fenomen?

[Rickard]

Har du fast effekt på externa cirkpumpen eller ej (Är den tryckstyrd?)
Har du fast effekt på cirkpumpen så kommer fram och returtempen att bli högre, men du får även "snabbare" kortslutning i arbetstanken då mindre effekt och flöde går ut ur tanken till värmesystemet.
I praktiken blir det nog på samma sätt som när det blir varmare ute, man får fler start och stopp och kortare driftstid.
Storleken på tanken, huruvida du har tryckstyrd cirkpump eller ej, samt effektbehovet avgör om stigande returtemp eller kortslutning i tanken gör att det triggas ett stopp på värmepumpen.
Till en viss gräns naturligtvis, mest start och stopp har man ju normalt när det är runt 0 grader ute om värmepumpen är korrekt dimensionerad för full effekttäckning.

[R2]

Flödet minskas, dvs tryckstyrd pump.
Varför jag undrar är att igår när jag labbade med ett högre flöde över värmekretsen. Från 900-1000 l/h till 1300 l/h så fick jag längre gångtid (och vbf ett par grader mer över bör) Skulle mitt "normala" flöde varit just 1300 l/h så hade en termostatstrypning till låt oss säga 1000 l/h gjort att gångtiden minskat med 25 min (det blev 25 min längre gångtid med 1300 från 900).
Men jag ser inte samma fenomen när jag kör 900 l/h och termostaterna stryper till 600 l/h. De lilla jag har uppfattat är att det inte blir någon skillnad på gångtiden..  .

[Rickard]

När du ökar flödet i externa kretsen så ökar du värmeavgivningen, som du skrev så skulle det troligen blivit varmare inne om du fortsatt ha sådär.
Sen hade det troligen planat ut och återgått till normala drifttider.
Hur länge värmepumpen går och står blir en kombination av resultatet av den avkylning du för i värmesystemet, på de värmeavspeglande ytorna, och hur fort du får kortslutning i arbetstanken.
När du ökar flödet i externa kretsen så går din arbetstank förmodligen från att vara en arbetstank till att vara en bypass med stor volym.
Troligen har du med ett lägre flöde kortslutning via tanken rätt snart, men när du ökar flödet så att all värme som värmepumpen produceras åker direkt ut i värmesystemet så hinner mer värme avspeglas och du får längre gångtider.
Som sagt, skulle du kört lite längre tid så hade drifttiderna troligen gått tillbaks till de normala igen.