Ämne: Nattsänkning ja eller nej? besparing??

[allroadrolle]

Ja som frågan lyder hur gör ni? jag har en ecoel/air 2005.

[GabrielH]

Själv använde jag det när jag reglerade efter utetemperatur. Då är funktionen att sänka framledningstemperaturen med x grader. Detta ger en långsam och behaglig övergång och fungerade bra med de förutsättningar som finns i mitt hus.

När jag anslöt innegivare är det istället rumstemperatur, och resultatet blir att shunten stänger i det närmaste helt på kvällen tills innetemperaturen sjunkit. Vissa rum blir snabbare nerkylda än andra. För att bromsa temperaturfallet när nattemperaturen är nådd måste shunten öppna rejält för att hindra ytterligare temperaturfall. Saknas det två grader på morgonen kommer börvärdet vara långt över normala. Denna reglering fungerade inte alls bra i mitt tycke.

Jag har rumsgivaren ganska centralt placerad i huset och den hjälper till vid andra tillfällen. Det blåser ofta och mycket här i skåne vilket kyler ner huset. Det kan rumsgivaren kompensera för vilket inte drift efter utetemperatur klarar.

[lunk Umeå]

Nej.
Ingen nattsäkning. Vi löser det genom att alltid ha nån grad kallare i sovrummet. Systemet är alldeles för trögt för att det ska funka att höja och sänka temperaturen upp och ner över dygnet. Dessutom kostar det mer att höja temperaturen än du tjänar på att sänka den. Det handlar om grundlöggande fysik, entropi. Så du måste ha sänkt temp mer än halva dygnet (sammanhängande) om det ska löna sig.

[bopakoster]

Nej.
Ingen nattsäkning. Vi löser det genom att alltid ha nån grad kallare i sovrummet. Systemet är alldeles för trögt för att det ska funka att höja och sänka temperaturen upp och ner över dygnet. Dessutom kostar det mer att höja temperaturen än du tjänar på att sänka den. Det handlar om grundlöggande fysik, entropi. Så du måste ha sänkt temp mer än halva dygnet (sammanhängande) om det ska löna sig.

Intressant, kan du utveckla det lite mer?

[Rickard]

OM man rent teoretiskt kunde värma huset till samma kostnad/COP vid en temperatörhöjning så skulle varje timma med sänkt temp vara en vinst.
Just när det gäller värmepumpar, och speciellt luft/vattenvärmepumpar, så är detta inte fallet, COP blir sämre på en värmepump som måste producera en högre temp än den annars skulle behövt, och på en luft/vattenvärmepump är dessutom risken större att avfrostningarna blir fler och att eltillskottet hoppar in vid en högre utetemp än det annars skulle gjort.

Gabriel H.
Om du minskar rumsgivarens påverkan på börvärde så kan du få automatiken att fungera lika bra på innegivaren som på utegivaren.

[lunk Umeå]

Energi kan inte försvinna, men den omvandlas till värme eller rörelse.
Det går åt mer energi att värma upp än vad du vinner på att låta temperaturen sjunka (och inte värmer) därför att du alltid förlorar energi i cirkulationspumpar, i kompressorn, osv. Det är aldrig 100% verkningsgrad. Om det vore 100% verkningsgrad och ingen värme kunde försvinna nån annanstans än in i huset så skulle det fungera (bortsett från detta med tröghet).

Med snabba elradiatorer är det i princip möjligt att ha nattsänkning med väldigt små energiförluster eftersom verkningsgraden är så hög i elradiatorer. Med ett vattenburet system och värmepump blir det alltid förluster.

"Enligt termodynamikens andra huvudsats kan värme aldrig av sig själv flyta från kallt till varmt. Värmemaskiner är dock omvändbara och med hjälp av en värmepump kan man med hjälp av mekaniskt arbete lyfta värmen till en högre temperatur. Idealt skulle man med en värmepump och den mängd mekaniskt arbete som gick att utvinna i en ideal värmemotor kunna återföra all värme till ursprungstemperaturen. I praktiken finns dock förluster och även om någon energi aldrig går förlorad kommer entropin oundvikligen ständigt att öka i ett system som innehåller både värmemotor och värmepump. Den sammansatta processen innehåller således ett irreversibelt moment - entropiförlust (= ökning av entropin) - som gör att ursprungstillståndet inte helt och hållet kan återställas. "
(Wikipedia)

[Rickard]

Men att gränsen skulle gå vid 50% sänkning måste vara en väldigt grov uppskattning.
OM man t.ex. sänker nattetid när utetemperaturen är låg och värmepumpens COP dålig, och höjer temperaturen mitt på dan så skulle det kunna vara en mycket god affär.
Nu är det ju sällan man vill ha den typen av temperatursänkning, men rent teoretiskt kan man inte påstå att just 50% är en helig gräns, eller ens ett riktvärde, enligt mig.

[svenske kocken]

Vad lunk Umeå inte nämner är den minskning av värmeförlust som sker när rumstemperaturen blir lägre och närmare utetemperaturen. Om jag inte mins fel så minskar den med ca 4 - 5% för varje grad som man sänker temperaturen innomhus.

[lunk Umeå]

Jag gjorde ett enkelt antagande om ungefär konstant temperatur dygnet runt för att det skulle bli begripligt.

Man kan göra en parallell med att tillfälligt stänga värmepumpen och öppna alla fönster på vid gavel en timme. Alla förstår att det kostar mer att höja värmen igen i huset än det man sparade den timme värmepumpen var avstängd. Om man istället har ett superisolerat hus så ingen värme alls läcker ut när värmepumpen är avstängd så förlorar man naturligtvis ingenting. Verkligheten ligger mellan dessa ytterligheter och man kan alldeles säkert räkna fram en teoretisk situation där man skulle vinna på att tillfälligt sänka temperaturen inomhus och sen höja den igen.

Fast man kan ju vända på resonemanget: Lönar det sig att tillfälligt höja temperaturen i huset? Nej, analogt med svenske kockens påpekande om värmeförluster vid olika innetemp så går det åt mindre energi ju kallare man har inne, och att från en låg bastemp tillfälligt höja temperaturen kostar mer än man tjänar när temperaturen sen får sjunka igen, eller hur?

Sen tillkommer alla praktiska problem med att få det att fungera så att det är lagom varmt på morgonen före jobbet och sen från sen eftermiddag fram till läggdags. Tiden det tar att gå ner och upp i temperatur förändras dessutom av hur kallt det är ute. Så systemet måste ha en inbyggd modell för att hantera detta, så värmesystemet börjar höja i tid på morgonen, så temperaturen stigit innan man själv stigit upp.

[Rickard]

Har man elpanna, oljepanna eller bergvärme (så länge elpatron inte behövs) får man nog trots allt säga att varje timme temperatursänkning innebär en viss besparing, sen är det frågan om vinsten är så pass stor att det är mödan värt, kanske som mest någon enstaka krona/dag.
Risken är trots allt rätt hög att man från tid till annan befinner sig hemma under den tid på dygnet när man sänkt tempen, och det lär inte vara så behagligt.
Och rätt besvärligt att ställa om veckoschemat bara för att man är sjuk ett par dar eller liknande. 

[lunk Umeå]

varje timme temperatursänkning innebär en viss besparing

Så långt är vi överens, men menar du på allvar att det kostar mindre att låta temperaturen fluktuera upp och ner än att hålla ungefär konstant temperatur?

[Rickard]

Absolut.
Eller rättare sagt, ned och upp.
Just den minskade energiförlusten genom klimatskalet när rumstempen är lägre = besparingen.
Ökar man tempen omgående då den nätt den lägre måltemperaturen är det väl tveksamt, men för varje timme med jämvikt på den lägre temperaturen så får man en besparing.

[lunk Umeå]

Och du tror inte att höjningen kostar så mycket då? Trots att man i ett vattenburet system måste höja temperaturen ganska rejält för att få en rimligt snabb temperaturstegring?

[Mr Henke]

Jag testade för några veckor sen att sänka inomhustempen 3 grader (sänkte framledningen med 6 grader) när vi var på semester en vecka. Jag var mest nyfiken på hur mycket en grad temperatur skillnad inomhus gav på framledningstemperaturen. Hos mig verkar det som att om man sänker två grader på framledningen ger det en grad svalare i huset. Det jag blev förvånad av var hur lång tid det tog att värma upp det igen. Jag körde luft luft där upp vilket gick rätt fort. Men källaren som har klena element pga lågt effekt behov (25 watt/kvm)
tog flera dagar innan den kom upp till sin rätta temperatur. Nu är vårt hus väldigt trögt då det dels är ett stenhus och alla innerväggar är 130 mm betong. Så för min del tog det överraskande lång tid att återhämta värmen. Samtidigt har det säkert tagit ganska lång tid innan tempen sjönk också och stabilisera sig. Men med en sådan tröghet ett hus har så känns det som att det kostar mer att ändra temperaturen än att försöka hålla den konstant. Man har ju ändå ett antal hundra kilo mtrl såsom soffor och bokhyllor i huset som ska ta åt sig energin.

[Tågråttan]

Min tro har varit att om man reser bort en vecka tjänar man på att sänka temperaturen.
Jag sänkte temperaturen så vi hade ca16 grader när vi kom hem efter en veckas semester, besparingen kunde man följa med logger2020 även när man är utomlands.

Det jag också kunde se var att den energi jag hade sparat in togs tillbaka dom efterföljande 4-5 dagarna. Min slutsats är att det var helt meningslöst att sänka om man bara ska vara borta en vecka, tveksamt om ens 2 veckor påverkar besparingen

Att mäta är att veta

Nu ska jag räkna också, som vanligt kan man lägga in dom siffror man tycker passar bäst
Men ett exempel:
På en vecka drar huset 300kwh i värme, sänker jag till 16 °C så har besparingen varit 60kwh.
Man väljer alltså att komma hem till ett kallt hus för att FÖRST spara 60kr, som man sen får betala tillbaka i förhöjd uppvärmning, gissningsvis sparar man ett par kronor.

Mycket bättre att ha konstant nattsänkning, dvs även på dagen och införskaffa sig tofflor å kofta.