Ämne: Borrhål nära max eller kan man belasta mer?

[j0d]

Hej! Jag bor i ett hus från 1928 med pool i stockholmstrakten. Knappt 300m2 värms upp. Jag värmer idag med en Viessman Vitocal 300 BW 110 CD60 10kW och har ett borrhål på 220m. Kbin gick förra vintern 2014 ner till -0,6 och denna vintern till -0,1. Den gick också ner till -0,1 i maj när jag drog igång poolen och bergvärmepumpen fick gå några dagar non-stop.

Installationen gjordes 2002 så anläggningen börjar få några år på nacken. Pumpen verkar ha gått ca 4400h över det senaste året och ca 700 timmar tillskott till detta.

Då pumpen börjar bli gammal funderar jag på om en 16kW pump skulle vara en bra lösning. Jag gissar att denna skulle få bort lite tillskottstimmar men samtidigt belasta hålet betydligt hårdare, både genom högre total effekt och genom högre SCOP.

Min fråga blir alltså om detta är en bra idé eller om hålet är för litet för detta? Efter att ha läst lite här verkar Kbin på lite minus inte vara jättefarligt. Vidare har jag egentligen lite mer uppvärmningsbehov i två rum med bara elgolvvärme och en inredd vind med bara el-element. Är det dumt att addera mer element på systemet utan att addera mer värme? Jag har funderat på att addera solvärme på taket som står fint i söder men också att komplettera med luft-luft system till vinden exvis.

Alla tankar mottages tacksamt och huvudsakligen vad ni tror om hålet och en modern värmepump. Hade en installatör här som tyckte jag skulle ersätta befintlig pump med lägre SCOP än de bästa idag för att hålet redan var nära gränsen.

Tack på förhand

[Carl N]

Hej!
Hur stor tomt har du?
Går det t ex att gräva ner 300 m jordvärmeslang som komplement så kommer detta räcka till en kraftigare värmepump samt utökad installation med vattenburen värme i hela huset.
Ett alternativ är t ex luft/luft värmepump på vinden, och då har du även möjlighet att köra denna som AC på sommaren.

[Rickard]

Förutsatt att ditt borrhål inte har olikt varma zoner, som i värsta fall skulle kunna göra att det fryser både nerifrån och uppåt, och uppifrån och nedåt - med komprimerade slangar som följd (om inte berget har sprickor), så är det ingen större fara med någon minusgrad på inkommande när belastningen på borran är som störst.
Problemet är att man inte kan veta detta innan man belastat hålet på pass mycket att det faktiskt blir några minusgrader på inkommande.
Det är ett litet fåtal ägare som drabbas av detta fenomen, vilket i värsta fall kan kräva byte av kollektor, eller komplettering med ett borrhål till.
Ett säkrare sätt att minska eltillskottet kanske vore att komplettera med en luftvärmepump, men jag skulle nog placera den i markplan så att den kan värma största möjliga yta.
Det sparar borrhålet, och gör det möjligt att köpa en lite större värmepump när du MÅSTE byta bergvärmepump.

[Smurfen.]

Om du väljer en inverter Tex Nibe 1255 kan man ställa in en min temp på brine om det skulle bli problem med frusen borra vilket nog är ganska ovanlig finns rätt många anläggningar som är dimensionerad för några minus grader in på kb och dom går utmärkt. Eftersom din vp går ännu och flera tillverkare är på gång med inverters så kommer det säkert komma ut flera med liknande funktion innan du behöver byta ut din. Om huset har frånluft vent kan man om det är möjligt för rördragningen använda vent luften till att värma brine lär motsvara ca 30-50 meter borra.

[j0d]

Hej igen och tack för svar.

Jag får känsla av att konsensus verkar vara att byta till en modern värmepump såsom Nibe 1255 nog sannolikt kommer att gå bra och att den dessutom kan stänga av sig om det skulle bli alltför kallt i borran. Dock verkar konsensus också vara att inte lägga på mer last på hålet än dagens last innan detta skett och man kan observera hur kallt hålet blir med ny värmepump. (Och med tillägg att man i ovanliga fall kan få hålet förstört om man kör minusgrader)

Enligt SGU är det 3m till berg. Betyder detta att aktivt djup blir 220-3m? Kan man räkna ut vad ett sådant hål teoretiskt skall kunna leverera? (SGU specar också vattenmängd 20 och rörborrning till 6. Vad betyder dessa?)

Tack för förslag om avlastning. Tyvärr är tomten liten och väldigt bergig så gräva ner slang är väldigt svårt Har heller ingen koll på frånluften - det läcker överallt

Vad gäller luft-luft verkar det vara ett bra alternativ med just möjlighet till kyla på sommaren. Blir väldigt varmt i huset på sommaren med 10 stora fönster på södersidan. Kanske kan bli ett par innedelar, 1 på vinden och 1 i vardagsrummet eller två system helt enkelt.

Vad finns det för erfarenhet/tankar om solvärme. Man kanske skulle kunna få bort belastning på hålet hela sommarhalvåret med några solpaneler och en ackumulatortank. Ger detta återhämtning för hålet förutom elbesparingen? Någonstans stod det om att köra ner solvärme i hålet. Finns det konsensus om detta funkar eller är beroende på hålets karaktär eller annat?

Tack igen. Är ju både lärorikt och kul detta

[Smurfen.]

1255 stänger inte av sig vid för kall borra den begränsar effekten så inte borran blir för kall men då måste man i så fall ersätta den uteblivna effekten med elpatron. Jag tror inte solpaneler är nån bra lösning i ditt fall om borran skulle vara för klen borra eller gräv eller ev frånluft återvinning.

[LasseJJ]

Titta på Smurfens förslag om återvinning/laddning med återvunnen värme från frånluften. Modulen heter Nibe FLM, går också att sätta ihop själv av aerotemp delar och lite rördelar.
Förutsätter att du har en central mekanisk avluft (F) från huset.

[svenske kocken]

Hur mycket aktivt hål du har beror på hur långt du har till grundvattennivån, det är ju först då slangarna ligger i vattnet som dom är "aktiva".

[Roland]

När pumpen installerades 2002 var det vanligt att man dimensionerade borrhålen för -2 grader in. I det här fallet var man mer generös med antalet borrmeter och det är bara att vara tacksam för det. Störst risk för problem med att det fryser i borrhålet har man när grundvattenytans nivå ligger högre än berget. Jord leder värme sämre så vattnet fryser först där borrhålet går genom jordlagret. Är berget då tätt så att vattnet inte kan tränga ut i sprickorna, vattnet expanderar ju när det fryser, är det stor risk att slangen kläms ihop. Ligger grundvattenytan lägre än berget kan man belasta borrhålet rätt hårt. Så länge det finns en kanal av vatten vid bergväggen gör det inget om det fryser i borrhålet även om berget är tätt. Man ska tänka på att ungefär 1/3 av värmeöverföringsmotståndet finns i borrhålet. Temperaturen vid bergväggen kommer därför att vara ett par grader högre än KBin. 

Finns det någon uppgift om vattenflödet när man borrade? Det brukar stå i protokollet om det kom vatten när man borrade. Fungerar borrhålet som en brunn finns det sprickor i berget och då ska det inte vara någon risk för klämda slangar när det fryser.

Går det på något sätt verifiera det är sprickor i berget eller att grundvattnet vintertid ligger djupare än berget skulle jag byta pump rakt av utan att göra något mer. Att köra ner solvärme i borrhålet fungerar inte. Jag skulle också koppla in de elvärmda rummen på nya värmepumpen.

En 16 kW pump som går med några minusgrader in på köldbäraren kommer inte att ge 16 kW, effekten minskar 4-5 % per grad.