Ämne: VVS för nybörjare

[svenske kocken]

Ni har ett mycket allvarligt fel i garaget som kan vara livsfarlig. Exakt vart felet är kan vara lite svårt att säga. Det enklaste är att det är en felkoppling. Vore det mitt garage, och jag saknade tillräckliga kunskaper, skulle jag omedelbart ta dit en elektriker och åtgärda felet innan någon skadar sig allvarligt.

[villvetamer]

Ok. Jag ska vidarebefodra informationen till min mor (som äger huset) samt föreslå att en elektriker tas in.

En bekant som vi pratade med, som har viss elkunskap, trodde det var fel i en kopplingsdosa i garaget så fas och nolla kom i kontakt. Garaget är byggt ca 1950 och min far, som ej är i livet längre, brukade säga att vi skulle skruva ur garagesäkringen ur proppskåpet när vi lämnar huset. Min gissning är att elfelet funnits länge.

Vi brukar normalt koppla ur säkringsproppen men vi bommade detta denna gång.
Ingenting står på i garaget (Dvs ingen belastning från fläktar, apparater, belysning etc).
Är det stor brandrisk eller klarar det sig ca 2-3 veckor tills vi ska åka dit?

[svenske kocken]

Har det klarat sig i många år lär det väl klara sig ett tag till, men den stora faran är nog inte att det tar eld utan att någon tar i ett jordat föremål och inte kan komma loss. Det brukar innebära att man avlider. Även om det bara sker var hundrade gång så tycker jag att oddsen är lite för dåliga.

[rocas]

Spännande....

[villvetamer]

Då ser jag till att upplysa min mor om saken samt nästa gång vi reser till stugan så pluggar vi ur proppen.
Tack för den snabba och tydliga responsen!

[Krtek]

Nu vet jag ju inte om man hade samma kutym i Sverige som i Finland på den tiden men i Finska hus ända fram till början av 80 talet var det vanligt att man bara drog fas och nolla från centralen till väguttaget och om det skulle vara jordat så "nollade" man uttaget, dvs drog en länk från nollan till skyddsjordblecket.

Farligt blir det i det skedet då den som gör operationen tar fel på fas och nolla varpå man får fasen i skalet så att säga. Baserat på berättelsen skulle det kunna vara just så i det här fallet.

Utan att vara på plats kan man ju givetvis bara gissa och det brukar vara farligt. Var en servicekille som dog i Helsingfors här om året, han skulle öppna ett stockat avlopp med en rens som var skyddsjordad. Uttaget i fråga var nollat men på ovanstående vis med fasen i skalet. Han ställde sig i vattnet och tog i verktyget och det blev det sista han gjorde i det här livet. Vid undersökningen kom det fram att uttaget varit utfört på det här viset i tiotals år men ingen hade använt nån skyddsjordad apparat där varför det inte kommit fram. Rakapparater mm är ju i allmänhet dubbelskyddade.

Baserat på vad som berättats så skulle det nog, som tidigare kommenterats vara skäl att undersöka läget lite noggrannare innan nåt tråkigt inträffar.

[torbjorn_forsman]

S k nollning har inte varit tillåten i Sverige på många år (jag tror den förbjöds redan i 1939 års starkströmsföreskrifter, möjligen medgavs den tillfälligt under kriget för att spara koppar), men det har ändå hänt att den har använts långt fram i tiden av mindre nogräknade elektriker - inte bara hempulare! I Tyskland tycks nollning ha varit tillåten åtminstone i vissa fall (t ex fast installerade elspisar) längre fram i tiden.

Jag känner till en verkstad där elinstallationerna gjordes 1959-60, där har man konsekvent använt blymantelkabel, treledare, för alla trefasgrupper. Blymanteln och dess biledare används som skyddsjord (vilket förmodligen inte heller var tillåtet ens på den tiden). Trefasuttagen är av den platta typen utan nolla, och alla enfasuttag är anslutna mellan en av faserna och blymanteln.

[Krtek]

Om det är frågan om en sk "nollad" installation så behöver det ju i och för sig inte ens vara så att den som gjort ingreppet tagit fel på fas o nolla. Kan vara helt "rätt" kopplat men om nollan sen av nån anledning bryts så brukar även det kunna leda till att man får full spänning i skalet, detta då via inre resistans.

Som fenomen är det väl ändå ovanligare än föregående teori, dvs felidentifiering av fas och nolla.

[svenske kocken]

Blymantel med biledare var ok rätt länge troligen en bit in på 60 talet. En lite tidigare variant var blymantel utan biledare där man fick löda på en tråd på blymanteln och använda den som skyddsjord. I föreskrifterna var det anvisat att jordledaren skulle "smetlödas". I Sverige tror jag inte att det någonsin varit tillåtet att "fuljorda", däremot har det varit tillåtet att särjorda (ta jord från tex vattenledningssystemet) vilket var rätt vanligt på tex spisar fram till mitten av 50 talet.

[villvetamer]

Det är noterat!
Tack för inläggen Krtek och Kocken!

[villvetamer]

Gällande det hus som tidigare diskuterats så är tanken att kallställa huset vintertid.
Jag har grubblat mycket på detta och fått lite olika tips och råd från olika håll, men då många av dessa säger emot varandra vill jag dryfta saken här på forumet.

Det står idag en gammal CTC vedpanna från 1961 med inbyggd beredare. Modern tycker om att elda och vill därför ha glykol i systemet så hon kan börja elda för värme och tappvarmvatten, när hon börjar vara lite oftare i  huset till vår/sommaren/tidig höst.

Personligen är jag inte jätteförtjust i att hon eldar i en gammal panna. Sen har jag läst nånstans på nätet där någon (kan iofs vara en försäljare) menade att glykol kan fräta hål på den exempelvis inbyggda beredare i pannor och att risk då finns att glykolen kommer ut i kranarna.

Är mina orosmoln obefogade?
Samt
om vi skall fylla systemet med antifrys, är det glykol som gäller eller finns det andra (bättre) alternativ?

[rocas]

glykol funkar i radiatorsystemet(  jag har det), men hur gör ni med tappvattenledningarna om det ska vara minusgrader?

[villvetamer]

Kommunen kommer och stänger av. Sen blir det till att tömma det som finns i rören bl.a. med hjälp av tryckluft.

[torbjorn_forsman]

Om man har kommunalt vatten så finns det vanligtvis en avstängningsventil vid tomtgränsen som man kan stänga själv (lock man får lyfta på och därunder en 1/2" fyrkanttapp).

Beträffande glykol, så är det förmodligen inte så hälsosamt för värmesystemet med "ren" glykol blandad med vatten, det är bättre att använda glykol som är utblandad med diverse pannstens- och korrosionshindrade tillsatser, dvs bilkylarvätska.
Framför allt kan man vänta sig att glykol/vattenblandningen har bättre elektrisk ledningsförmåga än rent vatten, varför tendenser till galvanisk korrosion på ställen där man har blandat material på olämpligt sätt blir värre.
Man bör också tänka på att glykol sätter ner ytspänningen och kan göra att småläckor, t ex i misslyckade montage av gängade rörkopplingar med blånor, förvärras.

Vill man bara hindra systemet från att frysa sönder så behöver man inte blanda 50 % glykol i vattnet, det räcker gott med 10 % för att hindra isens sprängverkan. Men man måste förstås säkerställa att allt är fullständigt upptinat innan man börjar elda.

[villvetamer]

Riktigt intressanta inspel Torbjörn!

Vill man bara hindra systemet från att frysa sönder så behöver man inte blanda 50 % glykol i vattnet, det räcker gott med 10 % för att hindra isens sprängverkan.

Innebär detta att vattnet i rören/radiatorerna fryser, men att expansionen ej är lika stor som i fallet med 100% vatten?

Om du kollar på diagrammet i följande länk: http://www.davidslaxhjalp.se/Fryspunkt.pdf
så framgår att fryspunkt för glykol och vatten vid 10% inblandning är ca -7 °C.
Vad är det jag missat?
Ytterst tacksam för mer ingående förklaring.