Ämne: Undrar om någon av er känner sig riktigt nere ibland.

[shelter]

Beklagar, fy vad orättvist, det som verkade gå framåt.

[jojje]

Tack.

[mikethebike]

Beklagar Jojje, har följt dig och dina inlägg på sidan och verkligen hoppats att det skulle ta en annan vändning.

Mike

[BigGitt]

Idag var det nära! :-/
Körde rakt fram på en 80 väg. Plötslig kom mötande bilen över mot mig! Hann inte ens blinka! Tur att det var bara backspegeln som flög åt hel...e och sidoruta fått en spricka.
Tur man har laminerade rutor. Mötande bilen fått större skador. Rutan exploderade, backspegel åkte in i dörren och kilen fått sår i ansikte av alla glasbitar.

10 cm till och ...

Vad spelar det för roll om man gör allt rätt, om  en mobilälskande idiot kör rakt in i din bil?
Livet är skör. Det är bara att inse det. Och njuta medan man kan.
Ta hand om Er forumister!

[rocas]

.....suck,,,,,

[tyke]

Instämmer med alla andra hur grymt livet kan vara! Beklagar sorgen för dig å dina barn. Följt tråden och hoppats att det skulle vända till det bättre...

Som tidigare sagts inga ord kan lindra sorgen. Hoppas du kan mäkta med för era barns skull!

Med vänlig hälsning Tyke

[jojje]

Tack allihopa

Provade igår (onsdag) att börja jobba och det gick ganska bra, skönt att komma dit och få lite annat att tänka/fundera på. Många som kom och beklagade sorgen och undrade vad som hänt, men det kändes bra att försöka förklara för alla.
Även sönerna har jobbat och tycker ungefär som jag, aptiten på mat har kommit tillbaka någorlunda iaf, första dygnen efter sambons bortgång levde jag på kaffe och vatten.

Jajustja igår blev jag lite glad, yngsta sonen som förlorade körkortet (han hade prövotid kvar) pga fortkörning i höstas klarade uppkörningen igår så nu har han körkort igen, hoppas han nu lärde sig något utav detta för han fick betala det hela alldeles själv, tror det slutade på 11000:- allt som allt med böter/halkkörning/riskettan/skrivning/uppkörning..

[Tågråttan]

Igår åkte brandbilen förbi till ett hus tre villor bort.
Sprang dit och möter en skärrad tjej som sett att det började brinna i huset, hon berättade att hon rusade dit och bankade och ringde på, hon upptäckte att dörren var upplåst hon öppnar skriker in i villan samtidigt som hon syresätter elden till att öka kraftigt, hon får ändå ett svar: Hjälp Hjälp hör hon långt in i huset samtidigt som kökstaket ramlar ner.
Hon kan bara stänga igen dörren och vänta på brandkåren som påbörjar släckningsarbetet, vattnet tar genast slut Skämspådig, efter en lång stund kommer vattenbilen och efter ytterligare 15 minuter kommer rökdykarna. brandmännen kopplade slutligen upp sig på en brandpost för att bevaka att elden inte spred sig till angränsande villor och lät samtidigt huset brinner ner till ruiner.

Hans liv gick inte att rädda.

Tjejen berättade att telefonen dog när hon ringde 112, men någon annan kom till undsättning. Mina tankar går till den plåga mannen fick utstå innan han kvävdes och jag undrar hur tjejen mår idag för hon var riktigt lessen/chockad igår.
Brandmännen är ändå våra hjältar som rusar rakt in i rena helvetet, när vi vanliga står maktlösa.

[jojje]

Usch

[jojje]

Nyligen hemkommen ifrån bårhuset där jag och sambons föräldrar tittade på henne där hon låg i sin kista, det var en fin stund, hon såg så lugn ut. Jag ville inte gå därifrån egentligen, det blir så definitivt på nåt sätt. Det här med att titta på henne i kistan fick jag frågan om på begravningsbyrån, svarade ja utan att egentligen tänka efter, men nu efteråt känns det helt rätt.
Sönerna orkade inte vara med, samma med hennes syskon.

[BigGitt]

Tågråttan- vilket helvete. Jag ska montera en brandsläckare vid entren. Och i sovrummet. Och även utöka med extra brandvarnare... Fy...

jojje
Tiden läker alla sår. Man säger att man kan förlåta men inte glömma. Fast när en nära anhörig går bort,  inget av detta stämmer. Min fru lever. Jag lever. Vill inte tänka ens pp hur det blir då en av oss går bort. Det kommer skapa ett stor hål i hjärtat. Kan bara hoppas för allas skull, att det jävla hålet blir mindre och mindre med tiden.

[jojje]

Halloj, dagarna rullar på och läget här hemma är väl skapligt med både mig och sönerna. I fredags hade vi begravning och det var jobbigt men ändå fint.
Är ledig några dagar och håller på och fyller i papper till alla möjliga instanser, känns som alla försäkringsbolag/pensionsmyndigheter mm mm ska ha 7 ex av varje papper pust, även abbonemang som ska avslutas eller ändras fixas det med.

Hade min syster här under helgen och hon hjälpte mig med en del av sambons alla kläder/smink/smycken/skor, jag tycker det känns olustigt att slänga sånt som sambon använt och då känns det bra om lite kan komma till användning ändå. Lämna något till någon insamling känner jag inte för att göra, inte nu i alla fall, men det får väl ta sin tid med allt.

[Tågråttan]

jojje, beklagar verkligen allt ni fått gå igenom.

Hade hoppats på att jag aldrig någonsin skulle skriva mer i den här skittråden, men idag fick jag beskedet att min 23-åriga son har elakartad cancer, först tog dom bort den ena kula, hade hoppats på att det skulle räcka.

Men skiten har spridit sig till magsäcken, vad dom vet nu.
På måndag läggs han in för cellgiftsbehandling i en vecka, sen var det tydligen paus eller nått och sen påt igen, har svårt att komma ihåg vad som sas, det var som att dra ner rullgardinen

Nästa gång jag skriver i den här tråden hoppas jag det är positivt

[jojje]

Nä tågråttan fy fasen, tråkigt tråkigt men det ordnar sig ska du se. Jag och alla här håller tummar och tår att nästa gång du skriver här är det något positivt.

[BigGitt]

Men fy.

Den här tråden är den sorgaste tråden jag skrivit i.
Det gör ont. Men den behövs.
Vad livet är orättvis.