Ämne: Besparing med LVVP i norra Sverige

[lunk Umeå]

Det är ju ofta diskussioner om luft/vatten kontra bergvärme här inne och hur mycket mer man sparar med bergvärme. Ibland låter det som om man inte sparar nån el alls vintertid med en luft/vatten eftersom det är för kallt för VPn, särskilt om man som i mitt fall behöver hög temperatur på framledningen när det är riktigt kallt.

Hur har det då blivit med den EcoAir som jag lät installera i november 2011? Jodå, besparingen ökar sakta från år till år i takt med att jag lärt mig att ställa in VPn, fått rören till/från VPn kopplade rätt och fått en krånglande backventil utbytt. Besparingen är som störst vintertid, räknat både i procent och kilowattimmar. Totalt över året är besparingen nu mer än halva elförbrukningen jämfört med innan VP (HH-el borträknad), ca 16-17 MWh per år.

[Rickard]

2014 lär bli ännu bättre då det var den varmaste vintern i mannaminne.
Det riktigt tråkiga är/blir ju när vi får en månad lång period med temperaturer under -20 grader, när de flesta LVVP inte ens snurrar och går.
Men annars håller jag med dig, rätt pump, adekvat installerad och injusterad kan spara rätt mycket, det viktigaste är att man accepterar att XX antal dagar/år kostar 100-150 kr extra att värma med el då pumpen står still, det blir inte så många tusenlappar/år, men kan kännas psykiskt jobbigt, speciellt då många av de som köper denna typ av pumpar inte är informerade om att det finns en gräns för hur kallt det kan bli innan de stannar helt.
De flesta vet ju knappt ens att de tappar i uteffekt och COP - mer ju kallare det blir ute, så jag tycker trots allt att det är viktigt att forumet informerar om detta till alla som funderar på LVVP i norra delarna av landet.

Jämför man priset mellan en komplett utedel/panna luft/vatten och jord eller bergvärme blir inte heller prisskillnaden så stor, jordvärme kan man nog t.o.m många gånger få för samma pris som luft/vatten, och då är det ju avgjort en fördel med jordvärme.

Nu minns jag inte dina skäl att välja luft/vatten, men personligen har jag svårt att se hur luft/vattenvärmepump i en 10-15 år lång ekonomisk kalkyl skall kunna slå vare sig jord eller bergvärmelaternativet.

[Rickard]

Har sysselsatt mig med ett göra en kalkyl med luft/vatten VS bergvärme VS jordvärme i Umeå, i ett hus med 20 000 kWh/år i elförbrukning för värme och tappvarmvatten.
Lånebelopp och investering 85 000 kr för luft/vatten, 120 000 kr för bergvärme och 100 000 för jordävärme.
Ränta 3%
Avbetalning 15 år
Livslängd 15 år

Man får något kortare payoff-tid med luft/vattenvärmepumpen än med bergvärmen, men man sparar mer med bergvärmen.
Jordvärmen ger kortast payofftid och störst nettobesapring.
Nettobesparingen på 15 år blir ca 16 000 kr större med bergvärme än med luft/vatten.
Jordvärmen sparar netto hela 36 000 mer än luft/vatten.

Jag tror även att jord/berg-värmepumpens livslängd blir bättre, men där ju bara spekulation.
Jag tror även att kalkylerna för bergvärmepumpen ligger närmare sanningen än när det gäller Luft/vattenvärmepumpen, summa summarum så finns det tre skäl till varför jag i normalfallet rekommenderar enligt följer för de kunder som funderar på värmepump i norra Sverige:

1. Jordvärme - om man har plats för det.
Fördelar: Sparar pengar hela tiden, lång livslängd då inga delar är utsatta för väder och vind.
Nackdelar: Man sabbar på tomten, mer eller mindre beroende på var man förlägger kollektorn, dyrare än luft/vatten.
2. Bergvärme - om det är möjligt.
Fördelar: Samma som för jordvärme.
Nackdelar, samma som med jordvärme, men det blir mindre stök på tomten, fast ännu dyrare.
3. Luft/vatten - om inget annat fungerar, eller om man inte har råd med annat.
Fördelar: Billigt och enkelt. kan fungera bra för de som komplettera med vedeldning.
Nackdelar: Sämre besparing, kortare livslängd? då utedelen är utsatt för väder och vind och ständig påfrysning/avfrostning, vilket rimligen sliter på material och kompressor på ett helt annat sätt än i fallet med jord eller bergvärme. Ger ingen besapring alls när det är som kallast ute.

[lunk Umeå]

Vi bor på toppen av en grusig, stenig ås, så borra var aldrig aktuellt. Jordvärme hade  kanske kunnat fungera om vi hade fått lägga slangen djupt ner under grannens åker (men det fick vi inte), men inte på tomten. Dels ville vi inte gräva sönder hela tomten och dels är det som sagt toppen av en ås med extremt mycket sten, så vi hade i praktiken fått gräva dikena med en stor grävare, frakta bort det uppgrävda och sen återfylla allting med nytt material.
(En kollega som har egen åker plöjde ned slangen där. Det kostade någon tusenlapp om jag minns rätt.)
LVVPn ställde jag bara på lecablock bakom huset, rörisen borrade hål genom timmerväggen och sen återstod bara lite rördragning invändigt. Enkelt och smidigt.
Räntan på Energilånet som vi fick av banken är 5,3%, inte 3%.

I vår kalkyl ingick att vi ville få en lägre totalkostnad direkt, inte om 10 år. Besparingen i el skulle alltså vara större än ränta+amortering från första början.

En granne som borrade trodde att berget låg väldigt nära, eftersom det är berg i dagen på andra sidan vägen, men det visade sig vara åtminstone 25-30 meter till berg, plus att dom fick börja om eftersom första försöket hamnade i nåt material där borren inte fick grepp och tog sig vidare. Den installationen blev betydligt dyrare än planerat.

Jag räknar med payoff-tid på 6-8 år och livslängd 10 år. Sen byter vi till en nyare effektivare LVVP.

[Rickard]

Visst, det finns de som luft/vatten funkar bäst för, eller där det mer eller mindre är enda alternativet.
Och skillnaden i besparing är ju inte jättestor, så visst kan det vara vettigt med luft/vatten även i norra Sverige.
Har man redan en befintlig panna, och kröker in pumpen själv kan det vara riktigt bra payoff-tid på det hela, 2-4 år.
Även Jordvärme är det ju rätt många som projekterar och installerar mer eller mindre på egen hand, och då blir även det en enormt bra affär, med en payoff-tid på kanske så lite som runt 4 år.

Kollade vad skillnaden på nettobesparingen blev på jordvärmeanläggningen om jag höjde räntan till 5.3%, och den sjönk med ca 7000 kr på 15 år.

[lunk Umeå]

Kollade vad skillnaden på nettobesparingen blev på jordvärmeanläggningen om jag höjde räntan till 5.3%, och den sjönk med ca 7000 kr på 15 år.

Hur räknar du ut nettobesparing? Ett sätt att jämföra är ju att beräkna som ett annuitetslån, så att man har samma utgift varje månad under hela låneperioden, alltså att summan av ränta och amortering är konstant över tiden, och jämföra det med den förväntade besparingen. Den svåra frågan är väl vad man ska räkna på för tidshorisont. Rimligast är väl att utgå från exempelvis beräknad livslängd på installationen, och 15 år låter högt för LVVP. Sen måste man göra nåt rimligt antagande om hur mycket de olika alternativen sparar i el per år.

Vårt hus hade en förbrukning på ca 31-32 MWh/år för värme före och har nu 14-16 MWh/år. Frågan är ju hur mycket mer el bergvärme hade sparat och hur mycket mer en sån installation hade kostat. Den rörliga delen av elpriset är ganska prick 1 kr/kWh så ett sätt att räkna är ju att ta den ökade installationskostnaden, dela den med den ökade besparingen och sen räkna om det till annuitet med 5% ränta.

I vårt fall är besparingen ca 100 kr/månad, beräknat som skillnaden mellan kostnaden för lånet (ränta+amortering) och besparingen i el.

[Rickard]

Det skiljer inte så mycket, men så här ser jordvärmeförslaget ut med rak respektive annuitetsmetoden.

[lunk Umeå]

Hur kan besparingen stiga över tiden?

[Rickard]

2% inflation, en grov uppskattning, senaste året har ju elen blivit billigare.

[lunk Umeå]

Stryk inflationen i kalkylen. Om inflationen stiger så ändras även räntan. Därför brukar man alltid göra den hör typen av kalkyler i reala vörden, "dagens penningvärde".
Även om inflationen förändrar elpriser eller räntor så är det inte troligt att det påverkar relationen mellan olika alternativ.
(just nu är för övrigt inflationen i princip noll)

Du räknar med väldigt stor kostnadssänkning med VP?

[Rickard]

Nu har jag ändrat elpriset från 1.1 kr/kWh till 90 öre/kWh, vissa hävdar att man skall räkna med totalkostnaden inkl nätavgift, överföringsavgift, mm, mm - andra att man bara skall räkna med spotpriset.
Jag har tagit bort alla potentiella besparingar som kan göras på underhållskostnader, fasta abbonnemangskostnader för elabb, och så vidare, ingen inflation, inga elprishöjningar.
Bara ren besparing utan att ta hänsyn till något annat, vilket är precis lika fel som att ta hänsyn till kostnadsökningar eller besparingar som man bara kan anta utifrån historiska händelser och vad som kan anses vara normalt och vad man borde kunna förvänta sig i en normal konjuktur, vilket man väl får hoppas inträffar under en 15-årsperiod.

Jordvärmen först.
Luftvatten sedan.

[Rickard]

Den riktigt trevliga läsningen är ju för de (liksom för mig) som inte behövde låna till investeringen, och som förbrukade avsevärt mycket mer energi än 20 000 kWh/år - rena guldgruvan.

[lunk Umeå]

Även om du använde sparat kapital så ska du räkna med ränta, fast tvärtom. Räntekostnaden blir då den "sparränta" du som bäst hade kunnat få på pengarna om du investerat dem på bästa sätt, exv i en aktiefond.

Den helt avgörande punkten är hur mycket el man kan spara - är det 40%, 50%, 60%, 70%?

Om du lägger på kostnad för att borra 20-30 m ner till berg så blir det inte en lika rolig kalkyl, eller hur?

[Rickard]

30 meter extra till berg kostar 18 000 kr på sin höjd, så det är inte helt avgörande, men visst blir payofftiden längre.
Sen kan man alltid fråga sig om man måste jaga de sista tiondelarna med grader på inkommande KB, vill man snåla kan man borra lite grundare, man får ju ändå en större besparing med bergvärme än med luft/vattenvärmepump.

Det roliga med kalkylprogrammet är att man rätt enkelt kan se var brytpunkten går för var det lönar sig att borra djupare och var det inte längre gör det.
Rent ekonomiskt är en kort borra ofta mer ekonomiskt än en överdrivet djup borra, men vill man ha både hängslen och livrem, och ser borrhålet som en investering med 50 års avskrivning så kan det ändå vara värt tiotusen eller 20 000 kr extra att ta till borrdjupet rejält.

Det där har ju lite med synsättet att göra, ungefär på samma sätt som du såg på saken när du valde luft/vatten istället för bergvärme, du accepterar en lite mindre total nettobesparing så länge du sparar pengar från dag 1.

[lunk Umeå]

Jag menade hela kostnaden för att borra med 20-30 m till berg, jämfört med jordvärme.