Ämne: Effekt på gamla radiatorer?

[folkeorg]

Kåken är byggd 1951. Gissar att detta är originalelementet. Tidigare eldades det med koks men sedan 1982 har vi fjärrvärme.

Funderar på att byta till bergvärme men en VP vill ju ha så låg temperatur som möjligt i radiatorsystemet. COP vid 0/35 är ca 4,9 medan vid 0/55 är det bara 3,0. Golvvärme hade alltså bättrat på effektiviteten. Frågan är dock om de element vi har kan räknas som "lågtemperaturradiatorer" dvs vilken effekt ger de och hur stor kan avkylningen bli vid olika effekter?



Inte hela elementet men helt klart varmast i toppen:

[bopakoster]

Det finns beräkningsprogram för effekt på dina radiatorer beroende på framlednings och returtemperatur och rumstemperatur här: http://lenhovdaradiatorfabrik.se/hjalpmedel/effektberakning/, ladda hem programmet "sektion", dina radiatorer heter REX i programmet.

Tillägg:
REX räknar med 30mm per sektion, du har troligen 40mm? Men det går nog att räkna effekt per sektion:
En sektion ger c:a 20W per sektion vid VB-fram 55 °C och VB-retur 47 °C, vilket är vad en värmepump grejar.
Du har 25 sektioner dvs totalt 500w på bildens radiator.

Med t.ex max 35 °C framledning och 27 °C retur så får du ut 5W/sektion dvs 125W på ditt element.

[Smurfen.]

Gamla radiatorer brukar klara sig med låg framledning men sen beror det ju på antal raddar och hur bra isolerat huset är också.

[Sanntos]

En och samma radiator kan i ett hus vara lågtemperaturradiator och i ett annat hus vara högtemperaturradiator. Det beror på hur många sådana radiatorer man har i förhållande till huset storlek och behov.

[Perak]

Sanntos! Det kallar jag helgardering. Allting är relativt  .

[folkeorg]

Det vi vill uppnå är att få så låg tilloppstemperatur som möjligt så att returen blir låg men med samma effekuttag dvs någonstans mellan systemet idag och ett golvvärmesystem. Ju mer vi kan bättra på VP:s COP desto bättre blir kalkylen.

Idag skickar vi på +60C vid -10C (tror det är lite väl högt men systemet är i obalans) och returen ligger på ca +50C då. Men det vore önskvärt att kunna få ut samma effekt vid säg +45C och en retur på +30C eller så. Men ett delta-T på 10C är kanske max vad man kan uppnå utan att sätta in forcerat luftflöde (fläkt) över elementen?

Idag när det är +5C ute så skickar vi på +52C och totala returen ligger på +47C.

Kollade lite olika element idag:


Sektionselement med 45mm separering och 75mm djup (de närmaste jag hittade var MR på 37,5mm)


Vardagsrummet. Tilloppet ligger på +48C och returen på +32C.


Köket. Tillopp på +30C och retur på +22C.


Toalettens element är av annan typ och verkar feljusterat. Lyser starkt = varmt. Knappt ngn avkylning alls.


Tillopp +52C och retur på +51C. Flödar rakt igenom alltså. Kanske läge att försöka justera denna för den driver ju upp returens temperatur.

Hur gör man då? Öppna termpstatventilen fullt/ta bort den och justera stoppskruven till en "lagom" returtemperatur?

[Smurfen.]

Har du framledning på 60 grader vid -10 ute och 52 grader vid +5 ute  om du justerar in raddarna så deltat blir stort tex 15 grader så måste du höja framledningen för att få ur samma effekt ur dom jag skulle nog nöja mig med ett delta på ca 5 grader.

[folkeorg]

Mätte på rören i källaren, inte vad som faktiskt skickas ut från FJV-centralen (BRF-radhus). Det följer en linjär kurva nu där +60C vid -10C samt +80C vid -25C.

Så det är bättre att ha +45/+40 över radiatorn men högre flöde igenom, för att få samma effekt?

[Smurfen.]

Vet inte om det är bättre det beror på vad man vill uppnå. Med vp vill man inte skicka ut för varmt vatten och då är det bättre med ganska lågt delta för att hålla nere framledningen med fjärrvärme spelar det antagligen ingen roll om dom inte har nån extra avgift om dom får hög retur.

[folkeorg]

Jo, FJV-leverantören har ett Q-värde som man kan får betala ifall det är för högt eller få tillbaka om det är lågt. Nu ligger vi strax under brytpunkten och får lite tillbaka.

Så VP vill alltså ha låg tilloppstemp, för att få upp effektiviteten, men även lågt delta-T dvs bara något lägre returtemperatur dvs att elementen inte kyler av alltför mkt. Det borde gå att lösa genom att ställa upp flödet genom elementen dvs att det , ungefär som toalettelementet har nästan samma temperatur uppe och nere.
Inte helt lätt att veta hur mkt effekt ett visst rum "behöver" vid en given utetemperatur. I vissa rum kan ju elementet vara lite överdimensionerat och notsvarande lite underdimensionerat i andra rum. Det första är nog att föredra då termostaten ska fixa det..

Det är kanske bara ifall man har annan uppvärmning än VP som man vill ha lägre returtemperatur dvs högt delta-T?

Det vore bra om vi kunde "klara oss" med max +65C på tilloppet då det är vad VP kan producera utan att spetsa med elkraft. Visst, när det är under säg -25C så måste man nog spetsa iaf men de dagarna är inte så många (utom 2010 som hade en hel del kalldagar).

[HansMarten]

Vad har du för rör? 15mm? Finns risk för ljud om du ökar flödet för mycket. Sedan så tror jag du ska tänka en gång till om det där med 65 °C från en värmepump utan elpatron. De går inte ekonomiskt då, om de ens klarar att göra det... Räkna dina radiatorers effekt och räkna om det till DT30 så har du en hum om det kommer fungera.

[folkeorg]

Fjärrvärmen kan i princip skicka på +100C (regleringen stoppar dock vid +80C) när det är smällkallt och premierar låg returtemperatur. Värmepumpen å andra sidan vill skicka ut låg temperatur på tilloppet (högre effektivitet då så golvvärme är optimalt men det har vi ju inte) och ha relativt litet delta-T.

Vi vill ha ut samma effekt från elementen så hur ska vi göra då ifall vi installerar VP? Låg tilloppstemperatur men högt flöde genom elementen så att avkylningen inte blir så stor? VP kan producera upp till +65C utan elspets men då är effektiviteten låg. Ju närmare +35C (golvvärme) vi kan ligga ju högre COP-värde. Är det möjligt att uppnå detta med nuvarande element eller måste vi byta?
Styrelsen uppmuntrar de medlemmar som vill lägga in vattenburen golvvärme då det gynnar värmesystemet på sikt.

Vad är rimlig avkylning med nuvarande element?

Ökar effekten ifall man ökar flödet dvs har lägre delta-T? Verkar iaf så i Excelsnurran från Lenhovda som tillverkar sektionselementen.

[Smurfen.]

Effekten ökar eftersom medeltempen stiger men det finns en gräns där lägre delta inte gör så stor nytta för värmeavgivningen.

[Churchill]

Min spontana reaktion är glöm värme pump.
Alternativt bygg om hela värmesystemet. Det är olönsamt att investera i en värmepump om du behöver de temperaturerna. Var kan du komplettera med fler element eller fläktkonvektorer. Isoleringen av huste kan göra att det blir möjligt.

Men investeringen blir mycket högre än0 ett borrhål och en Värme pump.
 

[folkeorg]

Just därför måste vi utreda vilka radiatortemperaturer som faktiskt räcker. Via FJV kan vi ju "elda" på till vilken tilloppstemperatur som helst och jag tror att värmesystemet är i obalans idag. Om vi klarar oss med +60C som max till radiatorerna så borde inte VP behöva slita att för mkt dvs ge lågt COP-värde.

Rent ekonomiskt så verkar vi kunna spara minst 10-12% dvs drygt 30 papp redan år ett och sedan blir det bara bättre "avkastning" när vi betalas av pump och borrhål.

Då vi har tre radhuslängor i föreningen så kanske vi ska testa att installera i en länga och utvärdera. Vissa saker får man inte fakta på förrän man provar praktiskt..