Ämne: F750, kriterier för kort/lång avfrostning

[igge4]

Hej

Någon som har exakt koll på kriterierna för kort avfrostning?
Alltså vad behöver vara uppfyllt för att en avfrostning ska avslutas utan att pumpen lägger på 30 min till?

[ontop]

Fick en ide att köra en logg genom multivariat dataanalys.
Och ut kom följande (se bild).
Diagrammet tolkas enligt följande:
Y-axel avfrostningslängd (bry er inte om skalan då datan är normaliserad)
X-axel alla parametrar i loggen.
Stapel över noll innebär således positiv korrelation (parametern orsakar långa avfrostningar).
Stapel under noll innebär således något vi eftersträvar (kort avfrostning)
I-balken anger felmarginalen, BT1 och BT20 är således "säkra" medan en I-balk som korsar noll är mer osäker.

Har inte funderat någon längre stund på hur man bäst lägger upp analysen så det borde gå att hitta massor med nyttigheter i alla loggar jag har liggande.

[Carl N]

Ska man då tolka detta som att utetemp bör vara låg samt att avluftstemp ska vara hög för att få korta avfrostningar?
Lite svår kombination att åstadkomma, och det djävliga är att oftast är väl avluften hög när utetemp är hög och vise versa vilket innebär att det alltid finns förutsättningar för långa avfrostningar. 

[ontop]

Frånluft (inte avluft) skall vara hög i kombination med låg ute temp. Egentligen rätt logiskt, kallt ute = lite fukt, varmt inne = mycket energi för smältning.

[Carl N]

OK, så rådet är att öka innetemp lite om man har långa avfrostningar?

[ontop]

Det är en korrekt slutsats, jag tänker köra en beräkning på lite större underlag för att få ett mer säkerställt underlag. Kanske dyker det upp fler intressanta parametrar då.

[Erik Renberg]

Det är alltid bra med multivariat dataanalys! 

Jag är nyfiken på vad du har för R2 och Q2 för modellen? (som, för de som inte vet, visar hur bra modellen passar till datat respektive en uppskattning hur bra modellen funkar prediktivt på annat data som inte är med i modellen).

Och skulle man också kunna få se scores- och loadingsplottar? (för att se likheter/skillnader inom observationerna respektive variablerna).

[ontop]

Diagrammet har bara 24 h logg som underlag vilket är helt för tunnt, gjorde det för att testa principen. Om jag kommer på en bra metod att korrigera datan (gjordes manuellt för denna körning) kan jag stoppa in 20+ dagar med med mer variation i datan vilket borde ge lite mer säkert resultat. Mitt bekymmer är att länka avfrostningstiden till föregående körning på ett automatiserat sätt.

[cop3.5]

Jag skulle inte ta praktisera det rådet, visserligen kan avfrostningstiden kortas ner med ökad temp på frånluft (el. ev ökat flöde), men till vilket pris? Jag skulle nog kunna påstå att det blir ett plusminusnoll scenario eller snarar mer på minus. Varmare inne  ev mer energiuttag ur frånluften och lägre förångning alt samma uttag och förångning men mer stöttning av elpatron,  och är det kallt ute kommer elpatronen gå in ännu mer för stöttning för att orka hålla uppe det högre värmebehovet.

Är inte lätt att hitta den rätta mixen med dessa FLVP göra man det ena så drabbas det andra osv

[Carl N]

Men man kan se över hur frånluftsrören är dragna?
Om rören går genom ouppvärmnda utrymmen så kanske frånluften hinner kylas ner på vägen till FLVP:en så det kanske räcker med att isolera frånluftsrören i kalla utrymmen lite bättre för att få till det?

[krambriw]

Jag tycker att ontop's innovativa lösning med en extra fläkt som effektiviserar luftflödet och därmed minskar totala avfrostningstiden tyder på att tillgänglig energi i frånluften ändå är tillräcklig? Genom fläktlösningen styrs luftströmmen om så att issmältningen sker snabbare.

Vad som i grunden är fel, placering av givare, styrningen av luftflödet, fläkten på fel sida så att dess egenvärme inte används, tokig styrlogik...tja

[cop3.5]

Det man kan kolla först är innetempen i förhållande till BT20 (frånluftstempgivaren), där ska du ju ha någotsånär samma temperatur på frånluften som du har i temperatur inne i huset, har du stor skillnad där då kan det va aktuellt att börja kolla vart varmluften tar vägen dvs antagligen dåligt/oisolerade spirorör.



Obs har inte kollat så mkt på det där mätbilden ! =)

[igge4]

Sedär, bra idé ontop, snyggt jobbat 

Ja det sambandet är ju logiskt (varm frånluft, snabb avfrostning).
Sen finns det väl ett samband till; kompressorfrekvens. Men hur läser man det? Är det hög kompressorfrekvens, eller låg?
Jag tänker att hög frekvens gör att förångartempen är låg och avfrostningar behövs tidigt. Men låg frekvens ger långsammare påisning, men kanske kompaktare?

[Carl N]

Sen finns det väl ett samband till; kompressorfrekvens. Men hur läser man det? Är det hög kompressorfrekvens, eller låg?
Jag tänker att hög frekvens gör att förångartempen är låg och avfrostningar behövs tidigt. Men låg frekvens ger långsammare påisning, men kanske kompaktare?

Det är är nog ett "Cocacola-samband", kompressorfrekvensen är hög då utetemp är låg.

(Begreppet Cocacola-samband myntades då man i Finnland upptäckte att drunkningstillbud korrelerade väldigt starkt till Cocacola-försäljningen. Någon drog då felaktigt slutsatsen att inte bör dricka Cocacola innan man badar. I själva verket hade det hela med utetemperaturen att göra, ju varmare ute, ju fler badar och ju törstigare blir folk.)

[igge4]

Ok skulle kunna vara så.
Eller att man använde det som groggvirke, populärt speciellt på sommaren.