Ballastventilen låter man suga luft om man vet/misstänker att systemet man suger är fuktig då man blandar i luft mellan första och andra steget för att spä ut vattenångan så att den inte kondenserar i andra steget när det går mot atmosfärstryck innan det trycks ut i atmosfären/utloppet då om vatten kondenserar så blir oljan mjölkaktig och du tappar max vakumförmåga ganska så drastiskt.
Självklart skall pumpen köras varm (typ 70 grader C på pumphuset) innan man börja suga objektet, då om den är fuktig invändig och pumpen är kall så fälls fukten ut i oljan och det blir mjölk - även när du använder ballastventilen...
Ballstaventilen kan man öppna ibland och köra en stund för att torka ur oljan eller byta ut gasolymen inne i pumpen vid långkörning med hög vakum och mycket liten gasomsättning genom pumpen då det kan vara gaser av HC-typ eller annat som gärna löser sig i oljan igen och höjer ångtrycket på oljan - med ballasten så vädrar man ur sådana gaser. Samma sak om du tvättat invändig objektet som du vakumsuger med tex isopropanol eller liknande (kör man med lacknaftaliknande tvättmedel så får man skylla sig själv - då får man pumpa läääänge och flera oljebyten på pumpen om man skall nå låg vakum igen) och den vägen luftar igenom oljan och driver ut ev. tvättvätska med hög ångtryck som har löst sig i oljan.
Går det inte att få låg absolutvakum fast man endast kör med absolutvakummätare inkopplad så kan kan prova att köra med ballast några timmar, skall man ha hög vakum snabbt igen så är alternativet att byta oljan. En sak till - det kan ryka ganska duktigt av oljedimma från utloppet på vakumpumpen vid ballastskörning - det här helt normalt då det kommer från tunn luft på några mBar som pumpas till atmosfärstryck väldigt snabbt och utan oljan skulle nå 500 - 700 grader C i temperatur [1], men kyls av oljan på inre ytorna i lamellpumpen under kompressionprocessen och lite av denna heta gas får ändå en smula av olja att förgasas direkt av hettan (och också oxideras då denna olja när det fångas upp är betydligt brunare än oljan som är i pumpen)
Den här oljedimman är rent ut sagt skitsvår att filtrera bort - den tränger igenom allt då det är så otroligt små droppar, så det bästa är slang och utlopp utanför fönstret, när det inte går så är det bästa hittills jag hittat är att använda biltemas vattenavskiljare för tryckluft då i allafall 9/10-delar av röken fångas upp av metallsinterblockeet som sitter i vattenavkiljarfiltret - jag 'kör' den baklänges med en kort slang till pumpens utlopp för att det är mest praktiskt, också att olja som sätter av invändigt mot metallsinterfiltret har en chans att rinna tillbaka mot vakumpumpen igen, det kommer ändå bli en massa på 'utsidan' av sinterfiltret och behållaren måste dräneras då och då på olja - kassera denna olja då den ofta är mörkbrun av oxidation och är inte lämplig att hälla tillbaka till vakumpumpen
Allt det här för att övh. se skillnader kräver att du har en absolutvakummeter som kan mäta nedåt 0.01 - 0.005 mBar och lägre. (dom flesta pirani-vakummätarna har ett område mellan 2-10 mBar ned till nära 0.001 mBar) Det finns inga mekaniska mätare som kan visa absolutvakum med någon nogranhet 1 mBar och nedåt (det fins somliga mekaniska kalibreringsmätare men dessa kostar...) och du kan heller inte använda manometrarna på slangstället - dom är alldeles för grova i skala och okänsliga.
[1] det är denna höga temperatur på den från låg tryck komprimerade gasen/luften som gör att oljefria scroll och mebranpumpar som suger nedåt 1 mBar absoluttryck oftast inte håller mer än 10000 timmars drifttid medans en oljesmord lamellpump kan gå >= 30000 timmar och oljan kan bytas under gång (oljan mörknar och tom. kan bli mörkbrun med tiden pga. oxidation) - vilket är viktigt för vakumkammare där pumparna inte får stoppa för tex. ett pumpbyte då det kan ta väldigt lång tid att uppnå full vakum igen.