Ämne: Uppgradering av vvx i en gammal vp

[karlmb]

OK verkar inte helt tokigt heller med ansluten vp.
Dock stiger trycket på en minut;
när man stänger kranen mellan vakuumpump o mätare: från 0.1 mbar till 15.4 mbar
Stoppar vakuumpumpen: till 5 mbar
Stänger Rotalock + kranen mot vakuumpumpen: till 19.5 mbar
Det verkar alltså läcka mest, eller enbart, i min mätgrunka eftersom det ökar mest när den inte får ngn hjälp av intilliggande volym i form av vp eller flexslang på 1 m.
Hur mkt kan accepteras?
Och hur mkt kan man vänta sig att avkokning av vatten bidrar med , obs- här med ny kompressorolja..?
Mkt lite ånga syns nu men ngt när man låtit trycket stiga enligt ovan och pumpar ner det igen vilket går på 10-20 minuter (mkt långsammare än första gången jag började suga då det gick på 2 minuter), är det tecken på kokning som inte hann komma igång första gången?
Är det gynnnsamt att cykla trycket jfrt med att bara låta pumpen gå något dygn?

[xxargs]

Gratulerar till lyckad rensning av pumpen - och herre någonting, så det såg ut inne i pumphuset - och vatten i botten hade den också. - elventilen är av mjukkärnetyp för att dras av växelström - och likströmmen efter likriktarbryggan är inte avsedd för elmagneten utan tex. övervakningsutrustning som skall känna av spänningen och därmed om och hur bra pumpen arbetar.

den där pumpen har nog gått bra många timmar eller så har den sugit inte helt ren och dammfri gas från vad det nu är.

Du får vara _väldigt_ nöjd att du kom ned till 0.003 mBar bara efter en natts körning med tanke på hur den såg ut invändigt och det är inte någon större fel på använd biltema komressorolja när du kom ned så låg som du gjorde, och du kan betrakta oljan som ganska vattenfri och avgasad vid det här laget - du kanske kan komma ned någon tusendels mBar till men då får du nog allt låta pumpen gå dygnet runt med lite ballast i någon vecka eller två så att det sakta vädrar ut de mer lättare fraktionerna i oljan.

Skall man ha riktigt djup vakum så får man inte ha bråttom - på stora vakumkammare med turbopumpar och med kanske 1e-12 mBar ambition, kanske man väntar ett års dygnet runt pumpande innan man når den vakum man önskar...

Att komma ned under 0.001 mBar gäller i stort sett bara nytillverkade pumpar med relativ få anta drifttimmar och inte ens efter renovering med nya vingar kan man räkna med att komma under 0.001 mBar.   


Att det läcker som det gör i dina rörkopplingar är inget förvånande - man får det inte tätt vid första försöket - knappt ens efter tionde försöket heller - jag höll på att jäklas med detta ett halvår... så, att få en över tiden vakumtät 'testutrustning' är en hel del jobb... - till och börja med, bort med alla skarvar med teflontejp - det går inte att få tätt med detta - punkt.

Dock att nå 15 mBar efter en minut tycker jag indikerar en lite väl saftig läcka  - hade det nått 0.02- 0.1 mBar på en timme är mer acceptabelt om man skall läckkolla en anläggning - dock ju mindre anläggningen är i inre volym - ju viktigare är att den egna testutrustningen är tät.

(som kuriosa - prova att sätta din vakummätare i ända på en 1.5 meters 'standard' manometerslang och din pump som du vet pumpar 0.003 mBar  - jag applåderar om du har mindre än 0.05 mBar i slangändan efter ett dygns pumpande och öppen anslutning mot vakumpumpen - trycken är så låga att gaserna rör sig med diffusionsfart i 1/4" slangen vilket gör att utgasning i slangen håller trycket högt i ändan trots att vakumpumpen suger max i andra ändan samtidigt  - har man låggasande slang kan man få bättre värden - men då börja dessa kosta en slant samt måste vara kliniskt oljefria invändigt och egentligen aldrig någonsin trycksättas med kvävgas eller köldmedie då sådan kan göra att det går åt några dygn till i vakumpumpande innan man når samma värden som innan - detta för att gaserna under tryck diffuderar in i gummit och sedan läcker tillbaka i långsam takt igen.)

Nästa steg minimera antal rörskarvar med gänga - gängtätning fungerar hyffsat - men fråga är om inte gängtätning med stålepoxy istället skulle vara bättre då gängtätningmassa av den lossbara typen är inte helt igenomhärdad (dvs något mjuk) och därmed kan gasa innåt vakumet. 

Det bästa är om man kan hårdlöda hela vägen - dock vill man inte besudla den korrugerade vakumslangen med sådant om man inte verkligen jagar 0.001 mBar  och nedåt, och i det läget är O-ringar som tätning inte helt optimalt då dom också sakta gasar även om man kan minska detta med bakning i vakum.

Det du kan kika på är om trycket i din kopplingsutrustning verkar öka med ganska jämn hastighet över tiden (tex räknat i 0.01 mBar steg per 10 sekunder eller hur fort det nu går) eller om det stannar av till en fast nivå över tiden - det första indikerar läcka - det andra indikerar en fuktighetsnivå...  har du en luftläcka så kommer takten på läckaget vara linjärt fast trycket ökar sakta till du når ungefär 500 mBar absoluttryck

Detta beror på att luften begränsas av ljudhastigheten i läckans smalaste del och denna hastighet uppnår man vid ca 0.5 bar tryckskillnad från atmosfärstryck mot vakumsidan och ökar inte när vakumet blir högre.

Detta märker du också när du släpper in luft i vakumsuget system - suset i kran är konstant under lång tid och inte förrän absoluttrycke är över 0.5 Bar så börja man höra förändringar i ljudet.

Till detta så kan man  ha olja och annat kvar i sina testprylar (tex. manometerns slinga/spiral om man har en sådan) och sådant kan ligga kvar och gasa i 'all evighet' - stabil högvakum handlar till stora delar 'kliniskt rent och kliniskt oljefritt'... I äldre vakumlitteratur så tvättade man in i tri och andra effektiva  saker som är förbjudna idag...

[karlmb]

Tack! men flåt, i exalteringen så blev det tyvärr fel i enheterna, 0.1mbar visar vakuum-mätaren som bäst, den kan inte visa lägre. Eller då 0.003 tum HG.
Men det är med ny kompressorolja från Biltema.

Jo, den har allt misshandlats en del, det är tydligt.
Jag kommer troligen att iaf försöka skaffa en ny huvudbackventil med tanke på hur slitna fjäderbrickorna ser ut i den, men just nu är det nog bra som det är, för denna typ av användning.
Men kan jag vänta mig bättre nivåer efter ngn vecka då egentligen?
Å andra sidan ska det väl vara tillräckligt att vakuumera till 0.1 mbar, eller?

Aha, ja det är klart, med växelström kan man detektera varvtalet också, men varför en likriktarbrygga om inte spolen kräver det? Spänningen och varvtalet går väl lika bra att detektera i form av växelström?

Jag har som sagt ingen teflontejp, bara Loctite gas o VVS-tätning.
Funderar på om man kanske kunde löda ihop alla ihopskruvade delar utom kranen och vakuummätaren då förstås + uttaget för köldmediapåfyllning.
Hittade faktiskt en tillverkare som hade lite smartare prylar med 4-vägskryss än vad jag sett i Sverige,
längst ner här: http://www.kaeltetechnik-shop.at/Vacuum-gauges

Det läcker såpass i mätgrunkan att det efter en tid går över 300 mbar så det är allt en läcka helt klart då.
Stora skillnaden mot innan är att vakuumpumpen utan problem klarar att suga bort den inläckta mängden som sig bör.
Jag misstänker att många har detta problem men att de inte bryr sig eftersom de har en tillräckligt stor vakuumpump och kan komma ner till den nivå de vill ändå, så länge pumpen går.
Det blir ju dock omöjligt att göra en läckkontroll med detta stora läckage så jag måste väl lösa det, alternativt fylla upp med propan och se om trycket sjunker ngt. Eller skaffa en sniffer för gasol/propan.

Detta med att olja o liknande ligger kvar o gasar, hur blir det egentligen med kompressoroljan i kylkompressorn. I mitt fall är den ju ny, hur mkt kan man räkna med att den gasar egentligen? Är det försumbart på nivåer kring 0.1 mbar?
(Hehe, den gamla oljan har avgivit en hel del propan i sin dunk...dunken blev nästan som en fotboll ett par ggr redan i 15 gr temp så jag fick pysa ut gasen..)
Men det känns ju som att olja skulle kunna gasa 1000 ggr mer än en gummislang..

Och om jag nu skulle lyckas få mätgrunkan nära nog tät, hur mkt tryckökning (som ej beror på avkokande vatten) ska man acceptera från nivån 0.1 mbar för att kunna anse att anläggningen är tillräckligt tät?

Edit: Hittade denna skrift, se sid 490:
http://books.google.se/books?id=5L8uIAFm4SoC&lpg=PA513&ots=5Ry8GFg_PF&dq=Leak%20Testing%20Standards%2C%20American%20Vacuum%20Society%2C%20New%20York%2C%20N.Y.&hl=sv&pg=PA490#v=onepage&q=Leak%20Testing%20Standards,%20American%20Vacuum%20Society,%20New%20York,%20N.Y.&f=false

[xxargs]

åhå...

0.1 mBar upplösning är förstås inte lika exalterade - håller med...

...lite konstigt - en pirani-mätare med värmetråd eller termistor i sensorhuvudet har sitt bästa område mellan  typ 1 mBar och 0.001 mBar så skalan borde kunna nå en bra bit djupare...

Din kanske är en kapacitiv mätare som mäter hela området från 1000 mBar till 0.1 mBar och då är din uppnådda vakumnivå fortfarande underpresterande alternativ att det når utanför mätarens område då sista decimalen alltid är osäker och kanske inte är rätt i kalibreringsoffset att den landar exakt på 0.0 mBar när trycket är < 0.09 mBar) utan kanske stannar på runt 0.3 mBar

[karlmb]

Det är nog pirani iaf.
På databladet så står 0-300 mbar med 1 decimals upplösning och 0, 5% noggrannhet
Men det duger väl för kyljobb iaf.
När det närmar sig 0,1 mbar så ser det absolut inte ut som att trycksänkningen börjar stanna av iaf så en bit under 0,1 ger nog pumpen iaf.

Men, hur gå vidare om jag får lite tätare mätgrunka?

[karlmb]

Hmm efter en natts pumpning så är det nu svårt att komma under 30 mbar
Jag öppnade de två kranar som jag tillfälligt satt på platsen för pressostaterna och mkt lite verkar det påverka vakuum inne i kompressorn.  Ett svagt vätskegurgel hördes när jag skakafr lite på kappilärerna, var det fukt i demsom behövde komma ut?
Får se igen om några timmar. ..

[karlmb]

Efter en vecka med försök att täta mätgrunkan så nådde jag till slut lite framgång med den. Den läcker fortfarande men mkt mindre efter att ha kollat och åtgärdat efter funna bubblor genom den klassiska tryckluft-under-vatten-metoden...
 Inte heller detta är dock helt enkelt med tanke på att vakuum-mätaren måste vara monterad, och den har en inbyggd övertrycksventil som öppnar på 2 bar.(känns som typ 0.2 bar men..)
Har hårdlött allt nu + lött om mot den rostfria KF-kopplingen för bälgslangen med mässingslod+ Aga Brazilflux, vilket gick bra ihop med koppar-fosforlodet som redan var i kopplingen.

Men, nu kan man då konstatera att det fortfarande läcker i själva kretsen också.
Stängde rotalocken och kopplade lågtrycksmanometern till serviceporten på kompressorn och kunde konstatera att trycket stiger, även över 500 mbar så det är inte fråga om vattenkok.
Just när jag gett upp och tänkt skaffa ett nytt 4-vägs-flare-kryss och inser att jag har en adapter för det som följde med vakuummätaren.., och plockar isär allt med avstängd vakuumpump, men med fortfarande typ 300mbar i vp, så hör jag det, ett klassiskt pys...
Det går tom att lokalisera det och se här är allt en liten por kl 2    !:

Det är ju själva..!
Ok, blir att skaffa mer kvävgas, 10 liter förbrukades på nolltid kändes det som, får väl hyra en flaska med flytande då..
Lite förstrött surfade jag efter läckdetektorer, den D-tek jag har klarar bara freoner.
Det finns ju speciella läcksökare för brännbara gaser som propan men så finns ju även dessa:
http://english.exair.com/optimization/UltrasonicLeakDetector.php
De gör helt enkelt det mitt öra lyckades med...De är ju mest tänkta för tryckluftssystem men de anger även HVAC.
Är det ngn som provat ultraljudssökare på kylkretsar, är det kass eller funkar det även på dessa små flöden?
Ska ju tom funka under vacuum!:
http://www.sdt.eu/index.php?page=applications-uld-leak_detection_on_compressed_air_gas_and_vacuum_systems_by_means_of_ultrasonic_signals&hl=en

Hmmm...

Over pressure leaks

In the event of a leak from an over pressure system, the gas that escapes generates ultrasound on the sides of the perforation : the turbulence of a pressure leak is generated in the atmosphere. The ultrasound are propagated towards the detector and its sensor. Consequently, over pressure leak surveys are easy to operate and effective.

Under pressure - vacuum leaks

There is one key difference between a vacuum leak and a positively pressured leak – the turbulence is travelling away from you into the pipe in a vacuum leak. So a vacuum leak is inherently quieter than a positively pressured leak.

This has a big impact upon your choice of sensor:

A vacuum leak is going to be quiet.
A small vacuum leak is going to be even quieter.
For these reasons, the best choice of sensor is probably the Extended Distance Sensor.

Types of gases concerned

The noise we hear is generated by turbulence which is itself a result of friction and differential pressure. Gases do not have the same physical properties and so it is clear that the ultrasound levels produced by different gases – even with the same leak site and the same pressures and flow rates – will not be the same.

Air, steam, Nitrogen, Oxygen, CO2, CO, Hydrogen and Argon tend to behave in a similar manner and have similar levels of detectability.

Hydrocarbon gases such as Methane, Ethane and Propane are also reasonably easy to detect.

Higher hydrocarbons tend to have lower levels of molecular friction and therefore do not tend to produce the same amount of noise.

Leak Survey Handbook

SDT published a reference guide: the leak survey handbook. It provides information on about finding leaks, implementing a campaign to search for leaks and quantifying an estimation of air loss (for compressed air leaks only). you can download this guide here.

Är ju inte fel att ha en universalläcktestare om det funkar!
En sån här kanske?:
http://products.inficon.com/en-us/nav-products/Product/Detail/f4a7a0dc-0bad-42da-855a-51df6f95bc5b?path=Products%2Fpg_ServiceToolsforHVAC_R%2F
Här är några som testat UL:
http://hvac-talk.com/vbb/showthread.php?107587-ULD-300-Ultrasonic-Leak-detector-review

[xxargs]

Det är mycket 'det var väl själva f***' när man försöker få ett vakumsystem tätt...

Ultraljud som skapas av läckan blandas ned till hörbar frekvens med en 'blandare' (analog multiplikator) och signal från en lokalocillator samt lågpassfilter - inte helt olik hur tunern på en transistorradio fungerar. det som är knivigt om man skall bygga något eget liknande är att hitta en mic som fortfarande fungerar för frekvenser långt över hörgränsen. ultraljudssändare/mottagare-microfoner fungerar dåligt då de är avstämda för en viss frekvens med sin kristalls form och ofta väldigt smalbandiga - det vill man inte ha här då man vill åtm. höra 10 kHz bandbredd fast i området bit över 20 kHz.

sedan bör man ytterligare filter i situationer med buller från maskiner

Vad jag läst på olika kylforum så är sökning med ultraljud vanlig - speciellt i industriella anläggningar och är självklar instrument tillsammans med köldmedieläcksökaren, såpvattnet etc.
...och att hitta läckor är till stor del en attitydfråga på hur noga man letar... 

[karlmb]

  Ok, nu verkar det vara tätt, har haft 6 bar kväve i systemet nu hela fm utan minsta trycksänkning.
Men hur högt ska man egentligen provtrycka?
Min svetsregulator för Mison går inte mkt högre än till 10 bar eller så (skalan är ju i l/min men jag har jämfört med manometerställ och kommit fram till det).
Hmm, från Lathunden; http://www.kylteknikern.com/LATHUND%2020090313.pdf

PROVTRYCKNING
Skall alltid utföras vid nyinstallation och när större ombyggnad sker. (Mer än 2 st lödningar / rör)
Provtryckning med gas av kyl- och värmepumpsinstallationer med ett övertryck över 3 bar skall
utföras enligt följande program. Programmet förutsätter att ingående komponenter såsom
kompressorer och tryckkärl, tidigare är tryckprovade till 1,43 x beräkningstrycket (högsta tillåtna
tryck).
Vid smältsäkring, mättnadstrycket vid 65ºC x 1,43
Tryckprovning av kompressorer 1,1 x beräkningstrycket
Platsmonterade rörledningar och rörsystem i enhetsaggregat skall provtryckas med ett tryck
motsvarande 1,43 ggr beräkningstrycket.
Rörledningar i enhetsaggregat (och objektgrupp 5) och kompressorer kan provtryckas med 1,1 X
beräkningstrycket.
Provtryckning av rörledningar inom objektgrupp 1 - 3 utförs av ackrediterat kontrollorgan i
tredjepartställning.
 
Provtryckningsnivå vid säkerhetsventil i bar System med smältsäkring
Säkerhetsventil (bar) Provtryck (bar e) Köldmedietyp Provtrycksnivå
(bar e)
R12 16,2
R22 20,8
R134a  24,2
etc...
• Provtrycket skall vara 1,43 x beräkningstrycket (högsta tillåtna tryck) och trycket skall
upprätthållas i minst en halv timme.
• För att undvika att provtrycket blir för högt skall påfyllningsledningen förses med reduceringsventil
och två av varandra oberoende tryckbegränsningsanordningar (t ex dubbla säkerhetsventiler)
med ett öppningstryck på 1,15 x provtrycket.
• Vid provtryckning av ledning med en inre diameter upp till 75 mm (2 5/8)får endast
provningspersonalen vistas närmare än 5 meter (riskzon) från ledningen.
• Vid provtryckning av ledning större än 75 mm får inga personer vistas i de lokaler ledningen är
dragen (riskzon).
• Riskzon skall utmärkas, t ex genom skyltning eller avspärras på lämpligt sätt.
• Sedan tryckprovning utförts, skall trycket sänkas till högst 75 % av provtrycket och täthetsprov
utföras, varvid tätheten kontrolleras och ledning undersöks med avseende på kvarstående
formförändring.
• Provningen skall ledas av sakkunnig person.
• Under tryckprovningen får normalt ej arbete, t ex efterdragning, utföras på trycksatt system.
• Kontroll av provningsutrustningen skall ske regelbundet.
• Efter utförd tryck- och täthetsprovning skall intyg utfärdas.
 
Vid tryckprovning skall tryckavsäkringsutrustning vara demonterad och anslutning pluggad (gäller ej
vid smältsäkring).
Vid täthetsprovning i samband med tryckprovning med gas får endast ofullständigt halogenerade
köldmedier, t.ex. typ R22, R134a, R404A tillsättas som spårgas.
Erforderlig mängd köldmedium beräknas enligt följande:
0,25 * Köldmediesystemets inre volym i m³ * provtrycksnivån i bar.
För mindre system (V < 0,5 m³) kan erforderlig mängd köldmediegas tillsättas genom uppfyllning av
köldmediesystemet från atmosfärstryck till ca 0,5 bar, förutsatt att omgivningstemperaturen för hela
systemet är ca 20°C.
Obs! köldmediet skall fyllas i gasfas

23 bar... Vem provtrycker med detta? Har man speciella regulatorer då? Hoppas det räcker med 6 bar..
Eller gäller ej dessa krav längre?, Svensk Kylnorm är ju numera dyra avgiftsbelagda regler hos http://www.kvforetagen.se/ så man kan ju bara gissa..Eller finns reglerna på Piratebay kanske..?

Sedan då slutlig vakuumsugning två ggr.

VAKUUMSUGNING
Fukthalten i ett kylsystem får ej vara högre än 35 ppm.
Omgivande temperatur skall vara högre än +10°C för hela systemet.
Tryckmätare skall kunna läsa tryck på både låg- och högtryckssidan samtidigt ner till ett tryck på ca
3 mbar.
För platsbyggda system gäller:
1. systemet evakueras till ett tryck av 3 mbar varefter ventil mellan vakuumpump, och system
stängs.
2. Systemet fylls till atmosfärstryck.
3. Systemet evakueras till minst 3 mbar, varefter ventil mellan vakuumpump och system stängs.
4. Trycket i systemet får under följande 5 minuter inte stiga. Om tryckstegring sker, repetera från
punkt 2.
5. Systemet skall fyllas med köldmedium till lägst atmosfärstryck snarast efter färdig evakuering
och kontroll.
Det går fyra gånger snabbare med 3/8” slang, jämfört med ¼” slang.

Under 3 mbar lär jag ju komma och nu är systemet genomspolat flera ggr med kväve så fukt borde inte bli några problem. Here we go...

[karlmb]

 
Yes, idag gick den igång med perfekt överhettningskontroll!
Det var minst sagt lite struligt med läckage i mätgrunkan, när jag monterade bort vakuum-mätaren och provtrycket ordentligt med 6-7 bars kväve så säg jag att mässingen på flera delar var porös och det bubblade rätt friskt på flera ställen, inte undra på att vakummpumpen haft fullt upp att jobba undan...:

Det konstiga har varit att jag ibland har kommit ner till 0.1 mbar på nolltid, och detta även med ansluten vp, men när jag dumt nog lämnat pumpen på över natten så har jag besviket läst kanske 5 eller 7 mbar på morgonen..
Jag kom fram till att det kan vara flussmedel som löses upp efter en tid, kanske efter att man penslat med såpvatten eller doppat mätgrunkan i spannen med vatten.
Under denna tunga period så hittade jag läck på vätskeledningen som dessutom tog två försök att löda om innan det blev tätt.
Jag upptäckte det inte förrän jag hade 8 bar kväve i systemet och stack in hela huvet i vp för att lyssna efter pys..
Denna gång var det dock extremt svagt men...jag råkade hålla överläppen rätt nära skarven till expansionsventilen...och då såklart var det lätt att känna "blåset"..   Nu när man ser bilden är det inte så svårt att tänka sig en ofullständiglödning men jag vill hävda att det inte såg ut så från början...det var flussmedel i spalten som såg ut som silver..;

Efter ett par försök var blåset på läppen äntligen borta..Facinerande vilka sinnen man kan använda...

Gällande mätgrunkan var det ju iaf enkelt att använda ögonen på bubblorna..
När det inte hjälpte fullt ut att smälta mässingslod ovanpå de misslyckade lödningarna av mässingsgrunkan (använd ALDRIG bara kopparfosforlod på ren mässing!!), så tag jag som sista utväg till att lacka med nån gammal trälack jag hade liggande, tänkte mig ngn form av impregnering som ju bevisligen fungerar på poröst gjutgods och liknande. Det var intressant att lyssna till hur vakuumpumpen började ändra ton när lacken sögs in i porerna och började förångas på insidan...
Då slog jag av pumpen och lät den fyllas med luft för att få torka så under natten.
Dagen efter kom jag iaf ner till 2.9 mbar och beslöt att tömma vp med det.
Den hade varit fylld med kvävgas under natten och pumpen fick gå någon timme innan trycket var nere på 3 mbar.
Så stäng rotalocken och släpp in ett kilo propan på känsla..
Har en våg så jag vet att exakt ett kilo är laddat nu.

Lite vattenkopplingar då, koppar är fint!;

Jo, jag kunde dragit snyggare med endast 90 gradersbockar men här ska det minimeras tryckfall se! 
Samtidigt orkade jag inte korta ner vb ut längst in till vänster mot väggen utan det fick bli en Z-dragning av den..
Avluftare på toppanslutningarna som synes + en backventil för att stoppa självcirkulation genom acktanken är meningen.
Tätt blev det ockås på första försöket och avluftningen gick som en dans med luftningsnipplarna på toppen.

Dags att montera ihop plåtlådan!
OK, så här ser det ut uppifrån nu, lite provisoriskt med tempgivare och deras kablar men:

Gott om plats iaf!

I går var så första startförsöket. Man ska ange 4 enkla parametrar vid uppstarten =comissioning ; Nätverksadress (inte aktuellt just nu), Köldmeium (R290), typ av expansionsventil (Carels egna), tempsondstyp och suggastryckgivartyp för överhettningskontroll, samt typ av kylanläggning (AC-Chiller med plattvärmevvx).
Sedan körs en kontroll av expansionsventilen som öppnas 100% och stängs ner till 0%.
Tyvärr blev det här ett felmeddelande om att det var fel på expansionsventilmotorn, ngt som jag idag upptäckte berodde på en sällsynt dålig manual i kombination med möjligheten att ansluta kabeln till expansionsventilsmotorn i vilket som av 4 "väderstreck"...Ska sitta som på ovanstående bild och inget annat!
När jag väl fixat detta var det dags att starta kompressorn och se hur överhettningen snart stabiliserade sig på default 5K!
Vid det laget var det ett helt klart synglas så för lite propan är det inte iaf!;

Så ska det se ut! (Förstås massor av bubblor direkt efter start).

Jag hade dragit igång loggern igen och lite snabbt anslutit hetgas och suggasgivarna på den nya installationen.
Vad skulle COP hamna på?
Hmm..2.9 
Så här ser framsidan ut nu, onekligen lite mer hightech!;

Man kan se försöken i min länk till loggern i signaturen, det blev inte så värst bättre när jag justerat ner överhettningen till 3 K men å andra sidan var jag då uppe på 30 °C på vb-in och 37 °C på vb-ut (dessa båda är insticksgivare så man kan nog anta att effekt ut stämmer hyffsat även om jag inte isolerat vb-rören intertn i vp-n än).
Hmm.
Som synes har jag även en högrtycksgivare installerad vilken ev kan användas för styrningen men iaf hela tiden kan avläsas, så bye-bye-manometerställ! 
Jag jämförde trycken med stället förstås först och det verkar stämma på en decimal när iaf mellan stället och givarna;

S1 är suggastrycket, S2 dito temp, S3 hetgastrycket (S4 används inte så det värdet driver omkring)

När vb ut var uppe på 40 grader hade COP sjunkit till 2,2..

Dagens övningar värmde iaf upp huset:


Avgiven effekt som synes på 10 Kw som mest, vilket väl indikerar att man kan optimera mer, hade räknat med 12-14 kw.. Flödena är ju höga ( 7 resp 2.5) men är det ännu högre flöden som krävs för dessa effekter? Är det först då de fina COP-siffrorna kommer?

Hmm, några fler givare behövs ju, en för vätskeledningen och minst en för husets framledning (som inte längre kan avläsas på vbin-ut pga ingen cirkulation längre vid stillastående vpcp (ja, iaf nästan, med helt öppen shunt så är det ändå ett litet flöde, får väl dra om en separat ledning till botten på en av tankarna istället för att använda T-kopplingen som nu   )

Vp går iaf tystare nu, inget resonansbrum i skåpet som innan, min upphängning av vvx i kombination med den ansenliga massan hos den verkar fungera bra!   
Med locken på och kanske en bakplåt också och/eller en isoleringsmössa på kompressorn ska den nog bli riktig tyst.

[JNilsson]

 
Får man fråga vad expansionsventilen och regulatorn kostade?

[karlmb]

Får man fråga vad expansionsventilen och regulatorn kostade?

Listpriserna är:

E2V30BSM00 El Exp. ventil
 2 260,00 SEK

E2VCABS300 Ansl. Kabel Expv 3m
 290,00 SEK

NTC030WF00 Snabb Sensor
200,00 SEK

EVD0000E50 EVO Carel Styrenhet
2 570,00 SEK

SPKT0011C0 Tryckg. 0-10 BAR
1 300,00 SEK
   
EVDIS00SE0 Display EVD EVO
 2 280,00 SEK

TRADRFE240 Trafo 230/24V 35VA DIN
850,00 SEK

Köpte även en ytterligare tryckgivare för HP sidan.

Jag har konto så jag betalade betydligt mindre än dessa priser.
Displayen behövs inte för funktionen, man ska kunna programmera o styra direkt via dator(nätverk?) om man skaffar ett RS-485 interface. Man kan plocka loss displayen o använda för andra anläggningar om man vill.

[karlmb]

Jag fick för mig att det inte var helt bubbelfri vätska utan gas man såg i glaset så jag tryckte nog i lite för mkt gas i ett obevakat tillfälle för hetgasen steg mot nya höjder medan jag tittade på vad jag trodde var signalen från HP-givaren (och inte på HP-manometern..).
Till slut tändes HP-pressostatens lampa och man märkte att kompressorn började gå lite väl tungt..41 bar tror jag det stannade på.. Tror det handlade om 2-300 gram extra till det kilo som redan fanns fyllt.
Så jag släppte ut via HP-utttaget till min skrotflaska, men förstås för mycket så man märkte hur den beter sig vid gasbrist också.
Såhär såg loggen ut vid ny påfyllning till förhoppningsvis rätt mängd:

Jag har flyttat sug-gas-givaren till vätskeledningen, 10 cm innan expansionsventilen (har ju en ny egen suggas givare nu som kan avläsas via el.expansionsventilens styrenhet), så Sug-gas i diagrammet är egentligen vätskeledning. Notera raset i temp ca kl 1845, från +32 till +20 °C!
Där blev mängden tillräcklig, och COP steg radikalt från 2,2 till 3,2 ungefär.

Några dagars körning därefter ser ut så här:

Tempen i vätskeledningen ligger på omkring 20  °C medan trycket i konsensorn motsvarar en kondenseringstemp på 31-32 °C, sålunda 11 grader underkylning.
Frågan är om detta är överfyllning och jag har mer COP att hämta på att sänka underkylningen något? Är 5 grader bättre?
Jag tror tom att man kan styra el.expansionsventilen mot en viss underkylning om man vill istället, men så långt har jag inte kommit. Skulle det vara bättre, givet att man har koll på att ingen vätska når kompressorn förstås..?
Någon som har ngn teori om vad som händer på slutet av en körning, underkylningen minskar någon grad och COP (och effekt) stiger igen till nästan toppnoteringen, 3?
Se tex körningen som startade 1830:

Eller denna just avslutade:




Sedan gav jag mig på att försöka stoppa det ständiga flödet av vb som uppkommer så snart shunten närmar sig full öppen.
Jag satte ju en backventil på inkommande vbledning i vp men den visade sig tyvärr inte klara att hålla emot utan öppnas något ändå. Så jag tog isär och provade 4-5 olika ökade fjäderkonstanter och förspäningar men när jag nådde precis att flödet upphör så kunde jag tyvärr konstatera att maxflödet med cp på 3an blir lägre, kanske så lågt som under 20l/min mot 23 utan backventil så jag gav upp och återmonterade originalfjäder igen (längst bak i bild):

Jag kom till sist på att jag kan minska flödesmotståndet för returvattnet från huset genom att öppna direkt mot den stora tanken, och bara låta den lilla (som all retur gick igenom först) vara med "parallellt", samtidigt som jag ställde ner golvvärmesystemets cp några watt, då stoppades äntligen flödet genom kondensorn när vp står still.
Detta är viktigt tror jag då en sammanbyggd kondensor och evaporator vid stillestånd ju tenderar att anta samma temperatur, och om man då låter returvatten från värmesystemet hela tiden passera igenom, så blir tempen i både kondensor och evaporator högre än den blir längst ned i kompressorn, vilket i fallet propan tyvärr leder till stpr ansamling av löst propan i oljan, vilket ju kan ge smörjningsproblem vid uppstarten.
Nu kan man se i loggen att hetgasgivaren, som sitter strax utanför kompressorn på tryckledningen, hela tiden har en högre temperatur än båda kb-givarna + suggas(=vätskeledningen), och propanet bör rimligen ansamlas i kondensor/evaporator nu istället.

Nästa steg blir isolering av kompressor, rör och vvx, nu när jag vet att allt är tätt och funkar hyffsat.
To be continued...

[JNilsson]

De priserna skulle man behöva 50% på, men det kanske är som med SKF:s listpriser, ingen handlar till dem, alla har rabatt.

[karlmb]

De priserna skulle man behöva 50% på, men det kanske är som med SKF:s listpriser, ingen handlar till dem, alla har rabatt.

Mmm...
Finns hyffsade priser här för dem som inte har rabatt:
http://www.i-acs.co.uk/store/index.php/electronic-expansion-technology-eev/ready-kits/evd00n3e5k.html