0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
I själva verket har varningssignalerna om kunskapstillståndet i skolan varit återkommande, men många har av ideologiska skäl avstått från att lyssna.Att tekniska högskolor som Chalmers tvingas ha introduktionskurser i matematik för att nyantagna elever skall kunna tillgodogöra sig utbildningen har varit välkänt i många år. Bakgrunden är inte att den tekniska högre utbildningen blivit så mycket svårare, utan att den genomsnittliga matematikundervisningen på gymnasiet inte håller måttet.I september skrev jag en krönika, med anledning av radioprogrammet Kaliber, om tillståndet inom den högre utbildningen. I programmet berättade en universitetslärare som utbildade blivande svensklärare hur hon hade elever som inte klarade av att formulera sig i skrift. Det var särskrivningar och överhoppade ord som gjorde framställningen helt obegriplig. Man kan ju bara tänka sig konsekvenserna när dessa elever så småningom själva skall undervisa.Det senaste numret av tidskriften Liberal Debatt har begreppet bildning som tema. En av skribenterna är litteraturprofessorn Ebba Witt Brattström, med förflutet i Feministiskt initiativ. Dagens skola har avgjort förstört mångas chanser att ta till sig högre utbildning, skriver hon och citerar en artikel av Ebba Lisberg Jensen vid Malmö högskola om hur studenter inte kan uttrycka sig i skrift och inte förstår enkla instruktioner: Den vanliga kombinationen stort självförtroende men låg självkänsla gör det svårt att hjälpa studenterna vidare eftersom de då känner sig kränkta. Skolan skall leverera kunskapen, det är inte studenten som skall anstränga sig.Vi svenskar har gjort barnen en otjänst genom att låta dem tro att livet är som ett enda stort dagis, skriver Witt Brattström.