Ad
Varmvattenberedare från Indol
Bäst online casino i Sverige
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!
 

Författare Ämne: Önskar hjälp om individuell tempstyrning av 15-20 borrhål via ventiler...  (läst 3940 gånger)

0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Utloggad Steffe B

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 13
  • Karma +0/-0
Hej!

Min lilla BRF behöver förnya en gammal och underdimensionerad VP-anläggning. Vi har sedan tidigare 11 borrhål varav de flesta 180 m djupa och någon på 90 m. Var och en av dessa har sin egen rördragning in i centralen (alla matningar lika långa sånär på 1-2 meter), och var och en har en manuell instrypningsventil väl åtkomlig i centralen.

I samband med förnyelsen räknar vi med att komplettera med 5-10 nya på ca 180 m för att kunna ha större totaleffekt på VP-anläggningen. Dessa hål kommer alla att ligga längre ifrån centralen än de ursprungliga, och avstånden kommer variera ganska stort mellan varandra (uppemot 50 m som längst). Sannolikt kommer matningarna samlas i en samlingsbrunn och bara en grov matning dras till centralen (bl.a. av utrymmesskäl).

De ursprungliga hålen är tyvärr dåligt utspridda vilket innebär att hålen kyler av varandra en del. De nya kommer däremot att vara väl utspridda.

VP-anläggningen kommer bestå av ett antal enheter, var och en med sin egen cirkulationspump för köldbäraren.

Nu till det trixiga:

Normalt stryper man ju in flödena från hålen då alla VP/cirkpumpar går för fullt. Problemet är dock att under stora delar av året så kommer en eller flera cirkpumpar att stå stilla. Det innebär att köldbärarvätskan i första hand kommer cirkulera där motståndet är som lägst, d.v.s. i de gamla hålen pga kortast avstånd. Följden blir att några hål blir kalla medan de som inte cirkuleras ordentligt blir varma. Under de kalla månaderna med full drift så kommer de ursprungliga hålen därför att kyla ner de nya.

Så frågan är om det finns någon lösning på detta ? Naturligtvis kan man ha en extern kraftig cirkulationspump igång hela tiden som håller ordentligt snurr på köldbäraren, men det är inte särskilt ekonomiskt.

Ett enkelt och billigt alternativ kanske skulle vara att sätta in en manuell "masterstryp" på hela det samlade flödet från de ursprungliga hålen, och med hjälp av en termometer på detta flöde och en termometer på flödet från de nya hålen, helt enkelt gå och strypa in temperaturerna då och då under årets varma månader. När det blir kallt kan man öppna den ventilen fullt ut.

Ett mer elegant och bekvämt sätt skulle kanske vara att sätta in x antal automatiskt styrda ventiler (antingen på befintliga håls "masterflöde" - eller en ventil per hål, nya som gamla) som kontinuerligt styr flödena utifrån temperaturer.

Frågan är 1) vilket alternativ som kan vara lämpligast, 2) om det finns ekonomiskt överkomliga automatventiler och en liten styrcentral som skulle fungera?

All kompetent hjälp emottages tacksamt! :)

Mvh Steffe B

Inloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 29884
  • Karma +19/-8
  • Kön: Man
  • Alien snowman.
Frågan är hur mycket jobb ni vill lägga ner på att justera in flödena?
Jag skulle sätta en tempgivare på varje retur och manuellt gå och justera flödena nån gång i veckan under ett år.
Troligen kommer temperaturerna stabiliseras så att man inte behöver justera så mycket efter ett tag.
Se även till att samlingsbrunnen blir lättåtkomlig och att sätta injusteringsventiler och tempgivare på alla nya borror också.
Huset: NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Fritidshuset, NIBE 1245-8, 160 m aktivt borrdjup, ca 150 m2 boarea + en liten källare från 1912.

Utloggad Roland

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 9820
  • Karma +19/-4
Normalt stryper man ju in flödena från hålen då alla VP/cirkpumpar går för fullt. Problemet är dock att under stora delar av året så kommer en eller flera cirkpumpar att stå stilla. Det innebär att köldbärarvätskan i första hand kommer cirkulera där motståndet är som lägst, d.v.s. i de gamla hålen pga kortast avstånd. Följden blir att några hål blir kalla medan de som inte cirkuleras ordentligt blir varma. Under de kalla månaderna med full drift så kommer de ursprungliga hålen därför att kyla ner de nya.

Så frågan är om det finns någon lösning på detta ? Naturligtvis kan man ha en extern kraftig cirkulationspump igång hela tiden som håller ordentligt snurr på köldbäraren, men det är inte särskilt ekonomiskt.
Jag förstår inte hur det är tänkt att det ska fungera. Det normala är att köldbärarpumpar står still när värmepumpen inte går. Det finns ingen anledning att ha en cirkulationspump igång hela tiden. När sedan värmepumpen går, oavsett årstid, bör alla köldbärarpumpar gå. Om inte utnyttjas ju inte alla borrhålen. Varför är det tänkt att köra systemet på beskrivet sätt?

Sen kommer enligt min mening inte gamla borrhålen att kyla de nya även om man kör på beskrivet sätt. Vad som händer är att värmeuttaget från de varma borrhålen initialt blir högre än från de kalla. Netto blir det ingen kylning av de nya borrhålen. Men temperaturskillnaderna kommer att jämnas ganska fort. Största delen av värmeöverföringsmotståndet ligger i eller i berget i närheten av borrhålet. Efter någon veckas drift kommer största delen av temperaturdifferensen att ha utjämnats.
5 kW IVT C5 med 118 m aktivt hål (Cirka 0 grader på KBin på senvintern) i Danderyd som värmer 118 dåligt isolerade m2 i ett plan. Genomsnitt/år maj 2002 till maj 2013: 4095 driftimmar/år, 790 kWh/år tillsatsel. Pumpen klarar ca -3 utan tillsatsel.

Utloggad Steffe B

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 13
  • Karma +0/-0
Jag förstår inte hur det är tänkt att det ska fungera. Det normala är att köldbärarpumpar står still när värmepumpen inte går. Det finns ingen anledning att ha en cirkulationspump igång hela tiden. När sedan värmepumpen går, oavsett årstid, bör alla köldbärarpumpar gå. Om inte utnyttjas ju inte alla borrhålen. Varför är det tänkt att köra systemet på beskrivet sätt?

Sen kommer enligt min mening inte gamla borrhålen att kyla de nya även om man kör på beskrivet sätt. Vad som händer är att värmeuttaget från de varma borrhålen initialt blir högre än från de kalla. Netto blir det ingen kylning av de nya borrhålen. Men temperaturskillnaderna kommer att jämnas ganska fort. Största delen av värmeöverföringsmotståndet ligger i eller i berget i närheten av borrhålet. Efter någon veckas drift kommer största delen av temperaturdifferensen att ha utjämnats.

Ang. cirkpumparna: Såvitt jag förstått brukar system med flera värmepumpar (av kända fabrikat) fungera på så sätt att det bara är cirkpumparna i de värmepumpar som är aktiva som går vid varje tillfälle. Om t.ex. samtliga cirkpumpar går när bara en VP är igång så blir det ganska oekonomsikt. Ex.vis 4 cirkpumpar igång men bara 1 VP. I det fallet cirkulerar man ju in 4 ggr så mycket köldbärarflöde som man egentligen "gör av med". Därav önskemålet om lägre men tempstyrda flöden...

Ang. kyleffekten på den nya: Inte säker på att jag förstår hur du tänker. Håller du inte med om att om du bara har en av säg 3 eller 4 cirkpumpar igång, så cirkulerar köldbäraren långsammare, och därmed sätts den instrypning som gjorts vid full effekt "ur spel". Vätskan tar minsta motståndets väg och det är genom de gamla hålen pga kortare avstånd. I takt med att flera cirkpumpar går igång så ökar successivt flödet i de nya hålen och när alla är igång samtidigt (vilket nog inte är särskilt stor andel av årets timmar) så kommer den ursprungliga injusteringen "i spel". Kontentan blir ju att man belastar de gamla hålen mycket, men de nya desto mindre...

Jag inbillar mig dock att bäst effektivitet (COP) uppnås om man vid varje tillfälle hämtar värme från de varmaste borrhålen, samtidigt som de kalla får vila alt. flöda mindre så att de återhämtar sig. Inför de kalla månaderna då de flesta VP/cirkpumpar kommer vara igång så har man jämna temperaturer från alla borrhål.

Eller var tänker jag fel?

Mvh Steffe B

Utloggad Steffe B

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 13
  • Karma +0/-0
Frågan är hur mycket jobb ni vill lägga ner på att justera in flödena?
Jag skulle sätta en tempgivare på varje retur och manuellt gå och justera flödena nån gång i veckan under ett år.
Troligen kommer temperaturerna stabiliseras så att man inte behöver justera så mycket efter ett tag.
Se även till att samlingsbrunnen blir lättåtkomlig och att sätta injusteringsventiler och tempgivare på alla nya borror också.

Tack, ja detta kan ju vara ett sätt. Men med tanke på den ständigt varierande cirkpumpseffekten så misstänker jag att det kan bli svårt att hitta ett bra normalläge som både funkar sommartid och vintertid. Därav tanken på någon form av automatik...

Mvh Steffe B

Utloggad Roland

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 9820
  • Karma +19/-4
Att mina kommentarer kan verka svårbegripliga kan bero på att jag har fel bild av hur systemet är uppbyggt. Som jag förstår det är det 4 värmepumpar (á 30 kW?), var och en med sin egen cirkulationspump, som är kopplade parallellt till en mängd borrhål. De nya borrhål kopplas samman och en grövre ledning dras till centralen i huset. Men ser det ut i centralen i huset? Är alla ledningar från borrhålen (gamla och gemensamma ledningen till de nya) och värmepumparna inkopplade på en gemensam stam så att en värmepump får köldbärare från alla borrhål när den går? I så fall måste det finnas backventiler i ledningarna till värmepumparna. Annars skulle köldbärare cirkulera baklänges genom de värmepumpar som inte går när en pump går.
Citera
Jag inbillar mig dock att bäst effektivitet (COP) uppnås om man vid varje tillfälle hämtar värme från de varmaste borrhålen, samtidigt som de kalla får vila alt. flöda mindre så att de återhämtar sig. Inför de kalla månaderna då de flesta VP/cirkpumpar kommer vara igång så har man jämna temperaturer från alla borrhål.
Vad som är varmaste borrhålet är en fråga om hur mycket effekt man har tagit ut ur borrhålet nyligen. Om köldbärartemperaturen från ett borrhål i mellersta Sverige med en bergtemperatur på runt +7 grader är +3 och från ett annat noll grader när pumpen står still och pumpen cirkulerar köldbärare enbart genom det varmare borrhålet blir det snabbt kylt till minusgrader. Att några borrhål ska vila är inget aktuellt driftfall. Det skall alltid gå köldbärare genom alla borrhål när värmepumparna går.
5 kW IVT C5 med 118 m aktivt hål (Cirka 0 grader på KBin på senvintern) i Danderyd som värmer 118 dåligt isolerade m2 i ett plan. Genomsnitt/år maj 2002 till maj 2013: 4095 driftimmar/år, 790 kWh/år tillsatsel. Pumpen klarar ca -3 utan tillsatsel.

Inloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 29884
  • Karma +19/-8
  • Kön: Man
  • Alien snowman.
Tack, ja detta kan ju vara ett sätt. Men med tanke på den ständigt varierande cirkpumpseffekten så misstänker jag att det kan bli svårt att hitta ett bra normalläge som både funkar sommartid och vintertid. Därav tanken på någon form av automatik...

Mvh Steffe B

Sommartid är värmeuttaget så lågt att det inte spelar nån större roll om flödena är optimerade.
Viktigast är att justera in flödena på vintern.
Huset: NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
Fritidshuset, NIBE 1245-8, 160 m aktivt borrdjup, ca 150 m2 boarea + en liten källare från 1912.

Utloggad Steffe B

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 13
  • Karma +0/-0
Att mina kommentarer kan verka svårbegripliga kan bero på att jag har fel bild av hur systemet är uppbyggt. Som jag förstår det är det 4 värmepumpar (á 30 kW?), var och en med sin egen cirkulationspump, som är kopplade parallellt till en mängd borrhål. De nya borrhål kopplas samman och en grövre ledning dras till centralen i huset. Men ser det ut i centralen i huset? Är alla ledningar från borrhålen (gamla och gemensamma ledningen till de nya) och värmepumparna inkopplade på en gemensam stam så att en värmepump får köldbärare från alla borrhål när den går? I så fall måste det finnas backventiler i ledningarna till värmepumparna. Annars skulle köldbärare cirkulera baklänges genom de värmepumpar som inte går när en pump går. Vad som är varmaste borrhålet är en fråga om hur mycket effekt man har tagit ut ur borrhålet nyligen. Om köldbärartemperaturen från ett borrhål i mellersta Sverige med en bergtemperatur på runt +7 grader är +3 och från ett annat noll grader när pumpen står still och pumpen cirkulerar köldbärare enbart genom det varmare borrhålet blir det snabbt kylt till minusgrader. Att några borrhål ska vila är inget aktuellt driftfall. Det skall alltid gå köldbärare genom alla borrhål när värmepumparna går.
Skissar på 2, 3 eller 4 värmepumpar med totaleffekt i storleksordningen 130-140 kW vid 0/50-0/55. Ja, var och en med egen inbyggd cirkulationspump. Ja, de nya borrhålen i en gemensam ledning till centralen. Ja, parallellkopplade på en gemensam stam bestående av samtliga gamla och nya hål. Tack för tipset om backventiler! Frågan om köldbärarcirkulationen är ju skälet till min ursprungliga fråga. Ser som sagt framför mig lite problem med att få en vettig cirkulation i de nya hålen sommartid eftersom bara 1-2 VP/cirkpumpar kommer att gå då, och därav funderingen på kontinuerlig reglering av flödena baserat på temperaturerna från respektive hål. Alternativen till detta är som sagt en extern kraftfullare cirkpump men det känns oekonomiskt - eller en manuell "masterstryp" på de gamla hålens stam så att man kan justera ned (inte helt strypa) flödena sommartid och öppna fullt under kalla månader...

Utloggad Steffe B

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 13
  • Karma +0/-0
Sommartid är värmeuttaget så lågt att det inte spelar nån större roll om flödena är optimerade.
Viktigast är att justera in flödena på vintern.
Okey. Räknade lite på det. Om man som ett "worst case" antar att enbart de gamla hålen belastas under de 5 månaderna maj-september så skulle energiuttaget uppgå till 40-45 kWh/meter, vilket skulle motsvara ca 100 kWh/meter omräknat till 12 månader. Den siffran är ju betydligt lägre än vad jag förstått att man normalt dimensionerar efter, så även med detta uttag bör de gamla hålens temperatur kunna återhämta sig sommartid. Därtill ska läggas att någon form av cirkulation borde ju ändå ske i de nya hålen. Det verkar som man borde klara sig ganska bra med en manuell "masterstyp" på stammen från de gamla hålen...

Utloggad Roland

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 9820
  • Karma +19/-4
Om flödet är rätt fördelat mellan borrhålen när alla värmepumparna går och det är turbulent strömning överallt (det bör det bli om det är dimensionerat på normalt sätt) kommer det att bli rätt fördelning av flödet mellan borrhålen även med minskat flöde så länge det är turbulent strömning. Går bara en pump av fyra är det troligen laminär strömning i alla borrhål. Även då blir det någorlunda rätt fördelning av flödet. Eventuellt problem med snedfördelning av flödet tycker jag det kan bli först när det är turbulent strömning i delar av systemet och laminär i andra delar. Men är det något större bekymmer om det inte är helt optimala flöden höst och vår? Jag tror det är liten risk för någon större snedfördelning av flödet och tvivlar på att vinsten i form av något högre köldbärartemperatur skulle kunna betala en investering i ett reglersystem.
5 kW IVT C5 med 118 m aktivt hål (Cirka 0 grader på KBin på senvintern) i Danderyd som värmer 118 dåligt isolerade m2 i ett plan. Genomsnitt/år maj 2002 till maj 2013: 4095 driftimmar/år, 790 kWh/år tillsatsel. Pumpen klarar ca -3 utan tillsatsel.

Utloggad Steffe B

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 13
  • Karma +0/-0
Om flödet är rätt fördelat mellan borrhålen när alla värmepumparna går och det är turbulent strömning överallt (det bör det bli om det är dimensionerat på normalt sätt) kommer det att bli rätt fördelning av flödet mellan borrhålen även med minskat flöde så länge det är turbulent strömning. Går bara en pump av fyra är det troligen laminär strömning i alla borrhål. Även då blir det någorlunda rätt fördelning av flödet. Eventuellt problem med snedfördelning av flödet tycker jag det kan bli först när det är turbulent strömning i delar av systemet och laminär i andra delar. Men är det något större bekymmer om det inte är helt optimala flöden höst och vår? Jag tror det är liten risk för någon större snedfördelning av flödet och tvivlar på att vinsten i form av något högre köldbärartemperatur skulle kunna betala en investering i ett reglersystem.

Okey, tack Roland!

Vill du annonsera klicka här! Varmvattenberedare från Indol
 


Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser
Ad
Varmvattenberedare från Indol
Bäst online casino i Sverige
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!