0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Normalt stryper man ju in flödena från hålen då alla VP/cirkpumpar går för fullt. Problemet är dock att under stora delar av året så kommer en eller flera cirkpumpar att stå stilla. Det innebär att köldbärarvätskan i första hand kommer cirkulera där motståndet är som lägst, d.v.s. i de gamla hålen pga kortast avstånd. Följden blir att några hål blir kalla medan de som inte cirkuleras ordentligt blir varma. Under de kalla månaderna med full drift så kommer de ursprungliga hålen därför att kyla ner de nya.Så frågan är om det finns någon lösning på detta ? Naturligtvis kan man ha en extern kraftig cirkulationspump igång hela tiden som håller ordentligt snurr på köldbäraren, men det är inte särskilt ekonomiskt.
Jag förstår inte hur det är tänkt att det ska fungera. Det normala är att köldbärarpumpar står still när värmepumpen inte går. Det finns ingen anledning att ha en cirkulationspump igång hela tiden. När sedan värmepumpen går, oavsett årstid, bör alla köldbärarpumpar gå. Om inte utnyttjas ju inte alla borrhålen. Varför är det tänkt att köra systemet på beskrivet sätt? Sen kommer enligt min mening inte gamla borrhålen att kyla de nya även om man kör på beskrivet sätt. Vad som händer är att värmeuttaget från de varma borrhålen initialt blir högre än från de kalla. Netto blir det ingen kylning av de nya borrhålen. Men temperaturskillnaderna kommer att jämnas ganska fort. Största delen av värmeöverföringsmotståndet ligger i eller i berget i närheten av borrhålet. Efter någon veckas drift kommer största delen av temperaturdifferensen att ha utjämnats.
Frågan är hur mycket jobb ni vill lägga ner på att justera in flödena?Jag skulle sätta en tempgivare på varje retur och manuellt gå och justera flödena nån gång i veckan under ett år.Troligen kommer temperaturerna stabiliseras så att man inte behöver justera så mycket efter ett tag.Se även till att samlingsbrunnen blir lättåtkomlig och att sätta injusteringsventiler och tempgivare på alla nya borror också.
Jag inbillar mig dock att bäst effektivitet (COP) uppnås om man vid varje tillfälle hämtar värme från de varmaste borrhålen, samtidigt som de kalla får vila alt. flöda mindre så att de återhämtar sig. Inför de kalla månaderna då de flesta VP/cirkpumpar kommer vara igång så har man jämna temperaturer från alla borrhål.
Tack, ja detta kan ju vara ett sätt. Men med tanke på den ständigt varierande cirkpumpseffekten så misstänker jag att det kan bli svårt att hitta ett bra normalläge som både funkar sommartid och vintertid. Därav tanken på någon form av automatik...Mvh Steffe B
Att mina kommentarer kan verka svårbegripliga kan bero på att jag har fel bild av hur systemet är uppbyggt. Som jag förstår det är det 4 värmepumpar (á 30 kW?), var och en med sin egen cirkulationspump, som är kopplade parallellt till en mängd borrhål. De nya borrhål kopplas samman och en grövre ledning dras till centralen i huset. Men ser det ut i centralen i huset? Är alla ledningar från borrhålen (gamla och gemensamma ledningen till de nya) och värmepumparna inkopplade på en gemensam stam så att en värmepump får köldbärare från alla borrhål när den går? I så fall måste det finnas backventiler i ledningarna till värmepumparna. Annars skulle köldbärare cirkulera baklänges genom de värmepumpar som inte går när en pump går. Vad som är varmaste borrhålet är en fråga om hur mycket effekt man har tagit ut ur borrhålet nyligen. Om köldbärartemperaturen från ett borrhål i mellersta Sverige med en bergtemperatur på runt +7 grader är +3 och från ett annat noll grader när pumpen står still och pumpen cirkulerar köldbärare enbart genom det varmare borrhålet blir det snabbt kylt till minusgrader. Att några borrhål ska vila är inget aktuellt driftfall. Det skall alltid gå köldbärare genom alla borrhål när värmepumparna går.
Sommartid är värmeuttaget så lågt att det inte spelar nån större roll om flödena är optimerade.Viktigast är att justera in flödena på vintern.
Om flödet är rätt fördelat mellan borrhålen när alla värmepumparna går och det är turbulent strömning överallt (det bör det bli om det är dimensionerat på normalt sätt) kommer det att bli rätt fördelning av flödet mellan borrhålen även med minskat flöde så länge det är turbulent strömning. Går bara en pump av fyra är det troligen laminär strömning i alla borrhål. Även då blir det någorlunda rätt fördelning av flödet. Eventuellt problem med snedfördelning av flödet tycker jag det kan bli först när det är turbulent strömning i delar av systemet och laminär i andra delar. Men är det något större bekymmer om det inte är helt optimala flöden höst och vår? Jag tror det är liten risk för någon större snedfördelning av flödet och tvivlar på att vinsten i form av något högre köldbärartemperatur skulle kunna betala en investering i ett reglersystem.