Ämne: Flexibilitet gällande uppvärmningssystem vid nybyggnation

[villvetamer]

Det är ingen diskussion om att byte till automatshunt är lönsamt, särskilt om man eldar med ved. ..

Hur menar du nu Karlmb?
Är det ingen idé att diskutera för att det inte är lönsamt? Eller menar du att det är självklart att det är lönsamt?

Om det senare alternativet är riktigt... i vilken omfattning och på vilket sätt (varför) är det lönsamt med utökad shuntstyrning?
Om man har radiatortermostater bör de fungera likt en innegivare. Vari ligger besparingen då? (se mitt tidigare inlägg om värmekurvan).

Samt vilken typ av produkter skulle du rekommendera? (Denna produkt säger de ger upp till 22% besparing: http://www.termoventiler.se/index.php?sida=spartips_ved).
Har bara fått en förhandsuppgift att det kostar i runda svängar ca 8000kr att uppgradera shuntstyrning med ute och innegivare samt reglermodul. Sen läste jag i en tråd här på forumet att det kan kräva så mycket som 3-5% i energiförbrukning för varje grad som man har en felaktig värmekurva (i runda slängar alltså..).

[karlmb]

Jag menar att det är lönsamt.
Kan man inte få en essbe tom för 3-4000? Finns nog billigare också som duger.
Är ju inget svårt att installera själv.
Visst gör bra termostater en del, men det blir svängningnar i innetempen när utetempen växlar, som blir till slöseri.
Har du ngn form av vatten-vp så ordnar en automatshunt lägsta möjliga framledningstemp vilket ökar COP, rejält i vissa fall.

[Smurfen.]

En autoshunt är nästan självklart vid vedeldning just för komforten men kör man med vp är ju flytande kondensering att föredra så länge tex en fast kondenserande vp får jobba med varmt vatten är det ingen skillnad om shunten eller termostater stryper bort värmen.

[Hansson]

Du får en bra shuntautomatik för 2600.
Installationen är enkel och den fixar du själv.
Denna har inne givare. Utegivare finns att köpa för 425kr.
Man kan bygga en utgivare själv med det här motståndet och stoppa det i en kopplingsbox.
https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?item=60-259-36&toc=19509

[villvetamer]

Ok. Stort tack för alla era svar!
Känns som jag fått bättre bild av läget nu. Shuntstyrningen är mao lite billigare än jag trodde. Låter som 3000-4000kr om man gör jobbet själv, är rimligt. Kanske ca 5000kr om man tar in en hantverkare som hjälper.

Mest för min egen kunskaps skull...
Skulle vilja sammanfatta fördelarna med ny (utegivare/innegivare) shuntautomatik i en gammal kombipanna som används som elpanna kontra gammal shuntstyrning (vred som man får gå ned i pannrummet och välja kurva). Fortfarande gäller att man har termostater i radiatorerna, men har dem helt öppna samt att man ev. stryper i rum där man vill ha svalt (sovrum) eller har mycket överskottsvärme ex. från braskamin.

Fördelar
+Behagligare innomhusklimat(?) pga mindre svängningar, snabbare inställning
+Minskade energiförluster då man undviker att man får övertemperaturer, dvs. för hög kurva skickas ut om man ej ställer ned kurvan manuellt (kanske är bortrest, ej orkar gå ned i pannrumet  etc.)
+Mindre energiförluster från dåligt isolerad panna(?) Hänger ihop med den övre punkten. En äldre kombipanna är ju i regel dåligt isolerad och då kommer varmt vatten som ligger i pannans tank att avge mycket överskottsvärme till det kallare pannrummet. Har man en bra shuntautomatik så kan inomhusgivaren känna av att det är tillräckligt varmt inomhus och då behöver pannan inte producera värme i onödan. Då blir värmeförlusterna till pannrummet mindre.

[Hansson]

+Mindre energiförluster från dåligt isolerad panna(?) Hänger ihop med den övre punkten. En äldre kombipanna är ju i regel dåligt isolerad och då kommer varmt vatten som ligger i pannans tank att avge mycket överskottsvärme till det kallare pannrummet. Har man en bra shuntautomatik så kan inomhusgivaren känna av att det är tillräckligt varmt inomhus och då behöver pannan inte producera värme i onödan. Då blir värmeförlusterna till pannrummet mindre.

Pannan har ingen kontakt med shuntstyrningen. Den kommer fortfarande vara lika varm.
Enda sättet att få mindre förluster i pannan är att sänka temperaturen på elpatronen.

Om du inte har övertempraturer i huset eller fungerande termostater på elementen så behövs ingen shuntstyrning.

[villvetamer]

Pannan har ingen kontakt med shuntstyrningen. Den kommer fortfarande vara lika varm.
Enda sättet att få mindre förluster i pannan är att sänka temperaturen på elpatronen.

Hansson: Ok. Där ser man. Jag trodde att en automatisk shuntstyrning även "pratade" med patronen, men jag har fått det om bakfoten

Så den eventuella energivinsten blir endast att en mindre mängd varmvatten (potentiellt) behöver användas och således uppvärmas av patronen(?) (dvs. Temperaturen i pannans vattenmantel värms konstant upp till samma temp även om man har shunt eller ej.

[Hansson]

Elpatornen i pannan värmer vattnet i pannan till inställd temp.

Shuntstyrningen öppnar bara shunten till inställd temp på innegivaren uppnåtts. Har du en ute givare så räknar den ut villken temp som behövs ut på element för att få inställd innetemp.

Om du har bra termostater på elementen så är det ingen ide att skaffa shuntstyrning. Den enda förlusten som blir av att shunta ut för varmt vatten är den förlust det blir av ledningarna i väggen/golv. dvs minimal

Shuntstyrning är bra då man eldar med ved mot en ackumulatortank
Då vill man ha så låg framledningstemp som möjligt för att få en kall retur som främjar skiktningen i tanken.

[purjo__]

Har du lagom varmt inne och stabil temp så finns det ingen ekonomisk vinst alls med shuntstyrning. Dock är det ju värt en del att slippa vrida shunten manuellt...
Förlusterna från den befintliga pannan kan du minska genom att isolera den och plugga rökröret. Betydligt billigare än att köpa en ny elpanna (somförmodligen inte är bättre isolerad).

[villvetamer]

Det är noterat. Då är jag med på noterna.
Tack för era svar Hansson och Purjo!

[villvetamer]

Sitter och funderar hur man räknar på effekt och tid att ladda ack.tankar vid vedeldning.
Ponera att jag har en vedpanna med en maxeffekt på 30kW. Jag har läst nånstans att den nominella (?)dvs. medeleffekten då vanligen är ca 25kW. Här är det inräknat att man har lägre effekt i uppstart och slutfasen av en eldcykel.

Säg att vi har ett hus med 6kW effektbehov under några dygn i januari. Acktankarna rymmer 1600 liter och skall eldas upp ca 50 grader C, från 40-90 grader C. Värmen som behövs då är ca:
50 C * 1600 liter * 1,16Wh/liter = 92 800 Wh = 92,8kWh.

Med en medeleffekt på 25kW bör det ta ca 3,7 timmar att producera 92,8kWh. Samtidigt använder huset 6kW varje timma under de 3,7 timmar (6 * 3,7h = 22,2 kWh). För att producera dessa 22kWh behöver panna gå nästan 1 timma till, varpå det gått åt ytterligare 6kWh till huset dvs. totalt 28kWh mer än de ursprungliga 92,8kWh.
Således behöver jag elda minst 3,7h + 1h extra samt ev. ca några minuter ytterligare för att komma ifatt den värme som tas ut under eldcykeln.
Är denna beräkning någotsånär rätt eller har jag missat något?

[Rickard]

Är det inte enklare att räkna att huset, med 6 kW effektbehov, behöver 144 kWh/dygn.
Dela det med 25 (kW) så ser du att du behöver elda ca 5 timmar och 45 minuter/dygn.
Temperaturen i acktankarna spelar ju inte så stor roll så länge radiatorerna klarar av att ge ut 6 kW effekt vid varje specifikt tillfälle med den temp som acktankarna håller.

Det du räknat ut är väl egentligen bara hur länge du kan elda innan det kokar, eller riskerar att koka?

[Hansson]

Strunta i brinntiden.
Välj en panna som kan tillverka ditt effektbehov vid en kall vinterdag på ett ilägg.
Välj sedan en tank som minst kan ta emot ett ilägg från pannan.

Vill du ha långt mellan besöken i pannrummet så dubblar du volymen på tanken och fyller pannan 2 gånger.

Om en panna ger 25 eller 45 kW spelar ingen roll. Det är vedvolymen i pannan som är det heliga ;-)

[villvetamer]

Rickard och Hansson:
Jag frågade för att jag läste en uträkning som en vedpannetillverkare gjort. Där gav de exemplet jag nämnde ovanför, fast de räknade inte ut det som jag utan de presenterade bara siffran 5 timmar.
Hörde även av en snubbe som eldar med ved och som varit på en demoeldning där de räknade med "medel" effekt när man räknar på effekt som tankarna kan laddas med.
Första 20-30 minuterna skall pannan värmas och man måste få upp eldningstemperaturen. Sista 20-30 minuterna avtar effekten.

[purjo__]

Sitter och funderar hur man räknar på effekt och tid att ladda ack.tankar vid vedeldning.
Ponera att jag har en vedpanna med en maxeffekt på 30kW. Jag har läst nånstans att den nominella (?)dvs. medeleffekten då vanligen är ca 25kW. Här är det inräknat att man har lägre effekt i uppstart och slutfasen av en eldcykel.

Säg att vi har ett hus med 6kW effektbehov under några dygn i januari. Acktankarna rymmer 1600 liter och skall eldas upp ca 50 grader C, från 40-90 grader C. Värmen som behövs då är ca:
50 C * 1600 liter * 1,16Wh/liter = 92 800 Wh = 92,8kWh.

Med en medeleffekt på 25kW bör det ta ca 3,7 timmar att producera 92,8kWh. Samtidigt använder huset 6kW varje timma under de 3,7 timmar (6 * 3,7h = 22,2 kWh). För att producera dessa 22kWh behöver panna gå nästan 1 timma till, varpå det gått åt ytterligare 6kWh till huset dvs. totalt 28kWh mer än de ursprungliga 92,8kWh.
Således behöver jag elda minst 3,7h + 1h extra samt ev. ca några minuter ytterligare för att komma ifatt den värme som tas ut under eldcykeln.
Är denna beräkning någotsånär rätt eller har jag missat något?

Det är väl enklare att dra bort husets förbrukning från början. Dvs Pannans effekt - husets effekt = det som hamnar i tanken. 25kW - 6kW = 19kW.

92,8kWh / 19kW = 4,9 timmar.