Ämne: Hur kontrollera effekt på gammal CTC260 (årsmodell 1961)

[purjo__]

Till tappvattnet skall du ha en blandningsventil:
http://www.esbe.se/produkter/?prodid=3806

Mellan pannan och tanken skall du ha en ventil som öppnar vid en bestämd temperatur.
http://termoventiler.se/index.php?sida=produkter&undersida=laddomat&produkt=laddomat_11-30

Mellan tanken och värmesystemet skall du ha en motordriven shunt som regleras med hjälp av ute- och/eller intetemperaturen.
http://www.esbe.se/produkter/?prodid=4043
http://www.esbe.se/produkter/?prodid=3817


Prylarna jag länkar till är bara exempel. Du får själv ta reda på exakt vilka modeller/fabrikat som passar i just ditt sytem...

[villvetamer]

Du kan inte flytta runt elpatron, VV-slingor och uttag för framledning hur som helst jämfört
med hur jag ritade 
- hälften av VV-slingans längd skall ligga över elpatronen
- den sista delen av VV-slingan skall avslutas så högt upp i tanken som möjligt
- första delen av VV-slingan skall ligga jämnt utsträckt upp från botten av tanken
- framledning till radiatorerna skall i första hand tas UNDER elpatronen
- det räcker med ca 200 liter volym över elpatronen
- returen från radiatorerna skall in i botten av tanken
- med 25.000 kWh/år kommer du aldrig att behöva mer än en 6 kW elpatron
  (stryk den nedre)

Sobris: Tack för inputs!
Det är följande tank jag avser köpa: http://butik.combiheat.se/ackumulatortank/mu-ackumulatortank/mu-oisolerad-ackumulatortank/rund-oisolerad-500l-ackumulatortank/
Jag är fortfarande inne på en laddomat samt funderar även på tryckexp.kärl. Har uppdaterat din skiss ännu en vända (se nedanför).

Purjo: Stort tack för länkarna!

[sobris]

Ja, nu sitter i alla fall uttagen för värmen i rätt ordning i förhållande till elpatronen,
men elpatronen borde sitta ca 1/3 från toppen istället för i nedre halvan. När de ändå
skall bygga in VV-slingorna, kanske man kan få dem att sätta uttagen på rätt ställe också?
Minst 1" och helst 1 1/2" anslutningar mot pannan.

Slutet exp. kärl är inget man bara kan slänga in istället för ett öppet kärl i en vedanläggning.
Man bruka tala om att det krävs tre fristående anordningar som skall förhindra kokning.
I dagens läge har du troligen högst en sådan (fungerande automatiskt dragreglage?).
Tillgång till vattentryck på kallvattnet även vid strömavbrott brukar vara en förutsättning för att
få till någonting godkänt med slutet kärl. Detta brukar i praktiken kräva kommunalt vatten.

Befintligt exp. kärl måste förstås bytas p.g.a. ökad vattenvolym, men mitt förslag är att fortsätta
med öppet kärl.

Återigen är 500 liter alldeles för lite för att klara en kall natt utan eltillskott. Kostnaden för större
tank är ju försumbar. Finns utrymmet så är dubbla volymen ett minimum för vettig komfort.

[taiga]

Har inte så mycket att till lägga men
med den pannan och mycket mer än 500l ack
då får du nog sitta bredvid pannan och stoppa in ved .
Om du satsar på större ack köp då till en förugn så vedutrymmet räcker,
Eller byt till en effektiv panna (modern).
första tanken är dyr men slav tank/tankar dom är ju billiga i sammanhanget.

[villvetamer]

Hej!

Häromdagen försökte jag mig på att mäta effekten på pannan. Det som slog mig en bra bit in i experimentet var att farsgubben rattat in pannan så att spjället börjar strypa lufttillförseln när pannan kommer upp till 75 grader. Således blev effektmätningen inte riktigt som jag tänkt mig. Eftersom det var lite ont om tid och jag inte är uppe så ofta så fanns det inte tid göra om mätningen. Får i så fall göra om nästa gång jag kommer upp och ta bort strypningen.

Jag vägde upp veden (dvs. ett normalt inlägg) som motsvarade ca 12 kilo.
Utomhustemperaturen den valda tiden och dagen var ca 2-3 grader minus.
Vattenmängden i systemet är uppskattat till 320 liter (140 liter tank för radiatorkrets + 80 liter varmvattenberedare i tanken + ca 100 liter vatten i radiatorerna (100 liter är en uppskattning).

Efter ca 45 minuter hade temperaturen stigit från 35 grader till 73 grader. Sen låg temperaturen kvar på denna nivån ett bra tag. Det visade sig att farsgubben ställt in pannan så att spjället börjar strypa lufttillförseln när pannan kommer upp till 75 grader.
OM det går att beräkna effekten för den tiden som pannan ej var strypt får jag den till 18,8kW:
0,32 m2 x 1,16kWh/grad C x 38 grader =  14,1 kWh
14,1 kWh / 0,75 (timmar) = 18,8 kW

Det var svårt att bedöma hur mycket ved som gick åt under de 45 minuterna, varför jag inte vågar sia något om effekten. Men det är inte orimligt att mängden krympt med ca 5-6 kilo, vilket innebär att effekten ligger runt 55%:
6 (kg) *4,3 (kWh/per kg torr ved) = 25,8 kWh
14,1 kWh / 25,8 kWh =  0,55 = 55%

Funkar det räkna såhär?

[sobris]

Kom du ihåg att mäta rökgastempen? Det finns några olika vägar energin kan försvinna
från pannan:
- till värmesystemet (vilket är bra)
- till rummet pannan står i (vilket kan vara OK)
- upp genom skorstenen p.g.a hög rökgastemp. (vilket inte är bra)

Vad kan hända mer? Jo, förbränningen är inte fullständig i alla fall inte i början av eldningen.
Du måste alltså mäta från det att du har haft full fyr i pannan ett tag.

Ännu mer att ta hänsyn till är begreppet "torr ved". De flesta vedeldare (mig själv inkluderad)
kokar en hel del vatten till vattenånga. Detta är mycket kostsamt för processen.

Hur som helst så behöver du inte räkna mer alls för att se att pannan utan vidare kan hantera
ett par kubikmeter ack.tank om du skulle vilja. 300 liter blev varmt på tre kvart. 1000 liter blir
då varmt på två timmar o.s.v. Koppla gärna tankarna seriellt, så får du fort varmt i toppen av
högtemp.tanken och det kalla vattnet skjuts efterhand iväg mot botten av lågtemp.tanken.

[villvetamer]

Tack för inputs Sobris!

Gällande rökgastempen så finns ingen mätare.
Ska kolla lite på mätare och vad de kostar och se om jag köper en åt farsgubben.

[Nic]

Ett alternativ kanske, ctc kombipanna med pelletsbrännare i stället för (koks,ved) gå mot ombyggd oljetank som acktank om ej utslängd,lågtryck eller vad det kallas med öppet expansions kärl precis ovanför min35cm eller på golvet under understa slingan risk för igentäppning?-Delade åsikter där tror jag.Jag har ingen acktank men pelletsbrännare i kombipanna funkar hyfsat, funderar på bygga om oljetank till acktank men fundersam på värmeförlusterna...Detta är den enklaste och billigaste lösning enligt andra foruminlägg, ex 1 slinga i botten för solceller, 1 på långsidan för värmelementen (raka rör). 

[villvetamer]

Jag använder min gamla tråd istället för att skapa ny och slänger in lite blandade frågor:

Funderar på det här med reglerkurvor. Hur tolkar man diagramet nedanför samt hur använder reglercentralen det? (bilden nedanför)


 

[purjo__]

De diagonala 'linjerna' är olika värmekurvor (dom borde vara numrerade så man vet vilken som är vilken...). På reglercentralen finns en inställning där man väljer vilken värmekurva man vill ha och sen anpassar centralen framledningestempen utifrån aktuell utetemp.
Väljer du, t ex, den nedre kurvan (kurva 1?) så kommer vattnet till radiatorerna att vara ca 30 grader när det är nollgradigt ute och ca 40 grader när det är -20 ute.

Bilden verkar vara från nån generell information om hur värmekurvor fungerar. För att veta exakt vilken framledning du får med din reglercentral så måste du ha tillgång till kurvdiagrammet för den.

[villvetamer]

Ok. Då är jag med på noternta. Tack för svar Purjo!
Vad är det som avgör vilken kurva man väljer?
Hänger det ihop med om man ex. har en VP eller vedpanna? (dvs. lågtemp vs högtemp)

[purjo__]

Det beror i grunden på värmesystemet (radiatorerna) i förhållande till husets effektbehov vid en viss temperatur - Ju större radiatorer man har desto svalare vatten behövs för att avge en viss effekt. Sen kan man i vissa fall (vedpanna t ex) utan större problem välja en lite för hög kurva och låta radiatortermostaten strypa om det blir för varmt.

[villvetamer]

Innebär det att man väljer den kurva som lämpar sig bäst för det aktuella värmesystemet, och sedan håller sig till en och samma kurva?
Dvs. man behöver inte "ratta" och byta kurvor?

[purjo__]

Ja. När man väl har hittat rätt kurva så skall den funka året om. Dock kan det bli för varmt/kallt under vissa förutsättningar - Mycket sol, många människor på besök, stark blåst, etc - Då kan det var bra med en innegivare och/eller några enstaka termostater som komplement till utegivaren/värmekurvan.

[bopakoster]

Ursprungsfrågan,  "hur kolla effekt på ...osv"...är kanske utredd redan? Annars, här är några tips:

-Jag har en gammal CTC265 från 1973. Den har en typskylt (bild) som anger effekt för olja resp kokseldning. Koks borde väl kunna jämställas med ved?
Angiven effekt är där 20000/12000 Kcal/h. Omvandlat till kW: 23,3/14 kW alltså 14 kW för kokseldning. Finns det verkligen ingen typskylt på din 260-panna?

-Jag har tidigare haft frågor om CTCpannan och fick bra och vänliga svar av folk på Bentone ( http://www.bentone.se/) Ring dom!