Ämne: Vad är "bättre", lågt eller högt flöde på cirkpump? (om båda räcker till)

[Tomas Forsman]

Givet att man har en viss mängd energi som ska pumpas ut i golvvärme, är det fördelaktigt att ha lågt eller högt flöde på cirkpump (givet att båda klarar av att leverera ut "tillräckligt" med energi för att hålla rätt temp) med avseende på TCO, inkl kompressorslitage/livslängd?

Lågt flöde: Blir högre temperaturdelta, dvs VP borde behöva skicka ut varmare vatten (dåligt).
Högt flöde: Lägre tempdelta, dock så borde tankens energilager tömmas fortare och ge "nervösare" system (eller?) med fler kompressorstarter, vilket är dåligt m.a.p livslängd.
Tyvärr är väl detta beroende på maxeffekt vs uttagen effekt på VP också, dvs om det ena är "bättre" men att VP hamnar så den måste stänga av ofta för att energiackumulatorn (vattentanken) har tagit emot allt den kan buffra, så sliter ju det mer (fler starter)..

Jämförde kurvorna på golvvärmen med nov+dec 2012 med nov+dec 2011 då vi hade elpanna. Med elpannan hade vi lägre temperaturdelta (framledning vs retur) men vid kontinuerlig uppvärmning (typ jobba konstant i en dag eller två) så var lutningen på returtempen högre (dvs den lyckades snabbare få ut en viss mängd energi), vilket borde betyda högre sprutt på cirkpump.

Trycket i systemet borde väl ha en viss påverkan också, eftersom högre tryck => mer värmebärande vattenmolekyler. I vårt fall var det dock ungefär lika, runt 0.75bar.

Idag lyckades systemet hålla jämvikt i producerad värme och absorberad under en halvtimme, dvs vid VP nedre så lyckades den inte tillföra nån värme i nedre tank, för under tiden så skickades samma mängd energi ut till golv+garage+FTXspets (EcoVent). Detta när den vid närmare -20 ska försöka hålla +22 inne, +16 på inkommande luft efter FTX och c:a +11 vid knähöjd i garaget. Blir det kallare än så vår vi nog tumma en grad eller två på komforten eller ta till spets-el.
EcoHeat 308 i en enplans 144+40kvm villa i Umeåtrakten.

Många tankeställare, i slutändan blir det säkert ingen skillnad heller

[David Rinnan]

rent tekniskt kommer den värmeavgivande ytan att avge något mer värme när flödet ökar. Men vid normalflöden i låg-temp-system är detta ytterst försumbart.

Men den faktorn är ändå relevant att ha med i beaktan beroende på vart man befinner sig på skalan så att säga. Har man ett tempdelta med avseende på avgiven effekt vid DUT som närmar sig 5 på den värmeavgivande ytan så finns det liksom inte mer att hämta den vägen.

Och möjligen har man redan dessförinnan nått gränsen vid vilken tankens skiktning, eller då framförallt bristen av skiktning, ger en större negativ konsekvens än ökad värmeavgivning på "radiatorn".

När jag har experimenterat har jag noterat att en värmepump (r407c) har en högre grad av uttätning när den har ett högre delta. Detta är alltså när jag mäter upp skillnaden mellan VP FRAM och Kondenseringstryck bar konverterat till temperatur. Det indikerar alltså en högre mängd avläst (skenbar?) gratiseffekt.

Om man jobbar mot en tank så tror jag faktiskt att skiktningen får en större påverkansfaktor än många andra komponenter.

Därtill kommer frågan om huruvida man har möjligheten medelst styrsystem eller instrypning skapa olika förutsättningar för varmvatten och värmevatten.  Om sådana möjligheter saknas kan ett delta på 10K över VP vid värme ge ett FÖR högt delta vid VV produktion. Men det beror så klart på kompressorns storlek i förhållande till VV-produktionskapaciteten.

Därutöver kommer frågan om driftström till intern CP i förhållande till total drifttid. Har man en "underdimensionerad" värmepump förefaller det viktigare (än annars) att säkerställa lägsta möjliga strömförbrukning på interna cirkulationspumpen. Ju mer strömsnål den interna CPn är eller desto lägre drifttid den har, desto mindre relevant blir denna parameter.

Det varma deltats effekt på gradminuterna är också relevanta att fundera över och om inte annat säkerställa att man justerar för i det fall man ändrar flödeshastigheten. En förändring av flödet kommer påverka hur gradminuterna räknas hem. GM angivet som start för kompressorn kan behöva justeras.

Det mest effektiva systemet är det som när det är fullt öppet. Dvs hela huset kallar på värme fullt ut i från alla värmeavgivande källor, förbrukar 99.9% av den energi som värmepumpen genererar vid DUT.

Dvs skillnaden mellan systemretur och VP retur är så liten som mätbart möjligt.


EDIT: sorry att jag blandar lite äpplen och päron här. Alltså prat om både flöde över system och VP

[styrman]

Hej

Lånar tråden då jag har fått føljande tips.
Sætt rumsgivaren på +25 °C, justera in temp ut så att du får 21 °C ( vill ha 22 °C dock ) inne
sætt delta  7 °C. Så blir det mer ekonomiskt.
Hastigheten på sjælva circ pumpen kan jag nog inte justera ... men jag tror att jag kan sætta 

Oavsett nu har jag  10 °C ( skall visst vara så enligt Daikin før HT  :dt:5 før LT )
Låg ute temp -15 °C  60 °C ut Høg ute temp +15 °C  45 °C ut

Vad tror ni om ovanstående tips? Pumpen kommer nog gå konstant då den aldrig uppnår 25 °C om framledningen sætts så att 22 °C hålls inne.
Då vi utan problem håller 22 °C inne nu... pumpen går normalt från sæg 01:00 till 08:00 då den uppnår 22 °C på morgonen.
Sedan går den kanske 14:00 till 18:00 lite beroende på om man ær hemma... tomt hus gør att temp sjunker dær givaren sitter och pumpen går igång.

Initiallt tænkte jag parallell førskjuta kurvan 5 °C ner alltså 40 samt 55 °C ut før att se om det kan bli ngn besparing... Funderade aldrig på
Oavsett vad tror ni?

Andra tips?