Ämne: Vad drar er dator i watt?

[Smurfen.]

Tror inte nån dator orsakar hög elförbrukning vi har flera som är på nästan hela tiden samt router och skrivar är på jämnt och har hushåls el på 5000kwh och då har jag elslingor i badrummet som visserligen är litet men ändå. Så mycket under 5000kwh kommer inte vi om vi inte snålar med motorvärmare torktumlare och såna grejer men tycker helt enkelt inte det är värt att snåla för att kanske max spara en tusing på ett helt år men tycker inte man ska slösa heller för det verkar onödigt och vad som är snåla och slösa är nog mycket personligt.

[patrikbn]

xxargs:

Det är korrekt, jag skrev bara av displayen från instrumentet utan och tänka mig för.
Det är mycket riktigt mer eller mindre cos-φ=1.
Se bild från oscilloskop.

[patrikbn]

Lite förklaringar till bilden ovan, i den vänstra kanalen(A) ser vi strömen presenterad i mV, 10mV=1A.
I den högra kanalen ser vi spänningen presenterad i verklig form VAC.

Effektivvärdet (RMS) är 1,2mV vilket är lika med 0,12A, nu kan vi räkna ut VA(VoltAmpere) 0,12A * 230VAC = 27.6VA.

Det här är vad enklare elmätare ser och presenterar som Watt, detta är inte verkligheten.
Hade det varit en sinuskurvformad last så hade RMS värdena på både spänning och ström varit representativa mot varandra för att räkna ut Watt om det inte är någon fasförskjutning (toppen på sinuskurvan för ström och spänning är i linje vertikalt).

För att kunna presentera verklig förbrukning måste elmätaren dela upp "bilden" i vertikala "skivor" och räkna ut ström mot spänning i varje "skiva", alla dessa uträkningar sumeras och delas sedan med antalet för att få fram ett medelvärde som är den verkliga effekten (Watt).
Det instrumentet jag använder för att mäta Watt gör detta 40000 gånger på 1/3 sekund och uppdaterar då displayen 3 gånger per sekund.

För att göra ett enkelt exempel.
Peaken på strömen är 5,5mV vilket är lika med 0,55A i ungefär 400uS.
Strömen dalar sedan och om jag "mäter" mitt i den så blir det 2,5mV = 0,25A  i ungefär 400uS det också.
En 50Hz-cykel tar 20000uS och i den cykeln så upptar strömuttaget totalt då 1600uS.
Resterande tid är strömen 0A, det är bara brus som syns runt nollstrecket på instrumentet.
En cykel 20000uS delat på 1600uS = 12,5. Den tiden strömen tas ut av förbrukaren är 12,5 delar av tiden.
Peaken på spänningen är ca 325V och det är när strömen tas ut.
0,55A * 325V = 178,75VA.
0,25A * 325V = 81,25VA.
Jag räknar nu fram medelvärdet av dessa två "mätningar", 178,75 + 81,25 = 260 / 2 = 130.
Detta delas med talet som jag fick fram ovan, 130 / 12,5 = 10,4W.
I verkligheten var det 12,3W på instrumentet som räknar 40000 gånger på ungefär 17st 50Hz-cykler.

Jag bifogar två bilder på en mätning på en brödrost som är en rent resistiv last.
Det är samma förhållande mellan mV och A, 10mV = 1A.
Då är 49,1mV = 4,91A. 4,91A * 225,7V = 1108W.
Bilden under är på mitt instrument som mäter Watt.

[xxargs]

patb:s inlägg  tydliggör hur fula dessa switchade aggregat av < 200 Watt egentligen är mot elnätet  (som inte omfattas av några jättehårda PFC-krav ännu tillsammans med energisparlampor, men blir lätt problem om det sitter flertal av dessa per 10 ampere säkringsgrupp/uttag)  - en 12 W aggregat som i patb:s inlägg  drar i peak nästan 200 Watt under 400 µs - tänk på en LAN-party när en massa speldatorer kopplas upp mha. fördelninsdosor och det är inte speciellt konstigt att det sprakar och fräser ganska otäckt i kontakterna eller att det smackar till i brytarna när man slår av och på fördelardosornas inbyggda kontakter (dom som har det)  eller när man tar isär en sådan anslutning under full drift  - peakströmmen är väldigt högt och vill gärna svetsa  medans medelströmmen är måttlig och långt under vad säkringen tål tycker man - men i själva verket ligger man på gränsen att 10A  smältsäkringen går fast den är trög med peakströmmar uppåt 50 -100 Ampere trots att det sammanlagt är under 1000 Watt belastning när man räknar/mäter alla anslutna enheters totala effektförbrukning...

 

[purjo__]

Sonens dator drar 350W. Som tur är var han bortrest över årsskiftet och snart börjar skolan igen så det blir lite färre datortimmar per dygn... 

[rallykalle]

Sonens dator drar 350W. Som tur är var han bortrest över årsskiftet och snart börjar skolan igen så det blir lite färre datortimmar per dygn...

Hur loggar du detta, enbart hans dator och få så fint diagram?

[purjo__]

Med prylar från http://currentcost.co.uk/ (Samma som E.on's 100-koll fast bättre) och min egen programvara.

[GDS-Jan]

patb:s inlägg  tydliggör hur fula dessa switchade aggregat av < 200 Watt egentligen är mot elnätet  (som inte omfattas av några jättehårda PFC-krav ännu tillsammans med energisparlampor, men blir lätt problem om det sitter flertal av dessa per 10 ampere säkringsgrupp/uttag)  - en 12 W aggregat som i patb:s inlägg  drar i peak nästan 200 Watt under 400 µs - tänk på en LAN-party när en massa speldatorer kopplas upp mha. fördelninsdosor och det är inte speciellt konstigt att det sprakar och fräser ganska otäckt i kontakterna eller att det smackar till i brytarna när man slår av och på fördelardosornas inbyggda kontakter (dom som har det)  eller när man tar isär en sådan anslutning under full drift  - peakströmmen är väldigt högt och vill gärna svetsa  medans medelströmmen är måttlig och långt under vad säkringen tål tycker man - men i själva verket ligger man på gränsen att 10A  smältsäkringen går fast den är trög med peakströmmar uppåt 50 -100 Ampere trots att det sammanlagt är under 1000 Watt belastning när man räknar/mäter alla anslutna enheters totala effektförbrukning...

 

Problemet är 165v DC-bussen i PSU som i princip är en likriktarbrygga som laddar en konding.
Det ger en pulserande belastning på 100hz och en urusel strömfaktor.
 

[patrikbn]

Det är det som är problemet, med det finns teknik för att teoretiskt komma över 95% i PF.
Här är ett exempel på ett nätaggregat med Active-PFC: http://www.komplett.se/k/ki.aspx?sku=593202
Jag hittade även lågprisaggregat som påstod att dom hade Active-PFC.

Den DC-bussen (165VDC) som du refererar till är i gamla nätaggregat som man kan ställa om mellan 120VAC och 230VAC med en röd omkopplare på baksidan, detta eftersom om det var ställt i 120VAC läge så hellikriktades AC till DC och då fick man med 120VAC in ca 168VDC och med omkopplaren ställd i läge 230VAC så halvlikriktades AC till DC och då fick man med 230VAC in ca 165VDC.

Nya nätaggregat hellikriktar AC till DC och blir det ca 320VDC med 230VAC in, sedan primärswitchas det och med hjälp av ändring på den frekvensen så anpassas utspänning, det finns ingen omkopplare på dessa.

[torbjorn_forsman]

Den DC-bussen (165VDC) som du refererar till är i gamla nätaggregat som man kan ställa om mellan 120VAC och 230VAC med en röd omkopplare på baksidan, detta eftersom om det var ställt i 120VAC läge så hellikriktades AC till DC och då fick man med 120VAC in ca 168VDC och med omkopplaren ställd i läge 230VAC så halvlikriktades AC till DC och då fick man med 230VAC in ca 165VDC.

Nya nätaggregat hellikriktar AC till DC och blir det ca 320VDC med 230VAC in, sedan primärswitchas det och med hjälp av ändring på den frekvensen så anpassas utspänning, det finns ingen omkopplare på dessa.

Nja, även om sådana lösningar kanske har funnits i switchade nätaggregat i vissa branscher så har de aldrig använts i PC-nätdelar.
Den vanliga lösningen i en gammaldags PC-nätdel med nätspänningsomkopplare (årsmodeller ungefär 1981-2000) är att den vid 230 V nätspänning går som vanlig helvågslikriktare (Graetz-brygga) med filterkondensator efter, och vid 115 V nätspänning går den som halvvågs spänningsdubblare. Man känner igen dessa nätdelar på att det sitter två likadana stora elektrolytkondensatorer på primärsidan och de har märkspänning omkring 200 V. Spänningen i mellanledet är lite drygt 300 V i båda fallen.
Nätdelar utan nätspänningsomkopplare kan vara gjorda på flera olika sätt. Den äldsta lösningen som man hittar på bl a en del Macintoshnätdelar från 90-talet är att det på ingången sitter en spänningskännande krets som styr ett relä som ersätter nätspänningsomkopplaren. Smånätdelar på upp till 125 W (enkla modeller av märkes-PC från 90-talet) har ibland en switchomvandlare med så stort inspänningsområde att den klarar allt från 100 till 240 V utan omkoppling. Den lösningen blir dock opraktisk i nätdelar med större effekt eftersom transformator och switchtransistor blir stora och dyra jämfört med nätdelar med ett litet inspänningsområde. Små switchade mobiltelefonladdare mm brukar också vara gjorda på detta sätt.
Om en nätdel har aktiv PFC, vilket har blivit ganska vanligt under de senaste 10 åren, så brukar den klara ett stort nätspänningsområde utan omkoppling. PFC-kretsen ser till att mellanledsspänningen hålls konstant, vanligen runt 340 V, oavsett nätspänning. Precis samma lösning brukar man också hitta i enfasanslutna invertervärmepumpar, även om de inte brukar vara dimensionerade för att kunna gå ner särskilt långt under 220 V, annars skulle PFC-spolen bli alldeles för stor.
Passiv PFC brukar helt enkelt innebära en lämpligt dimensionerad spole med järnkärna i serie med inkommande matning till nätdelen. Sådana PC-nätdelar brukar vara mycket tyngre än andra nätdelar med samma effekt. De brukar antingen ha nätspänningsomkopplare eller vara avsedda endast för 230 V.