Ämne: Solenergi lagras i konstgjord molekyl

[PerHag]

Hej

Se artikel från Svt, man kan alltid hoppas på att det blir något av detta i framtiden.

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/dd

//Per

[Hhans]

Det låter väldigt intressant. Det blir intressant att få veta vad ett system kostar.

[hplp]

Absolut intressant.
Man kan ju förvisso använda sig av samma teknik som finns i handvärmare om man vill kunna lagra värme i en tank.

Saxat från wikipedi.
" The most common reusable heat pads contain a supersaturated solution of sodium acetate (NaCH3COO) in water. Crystallization is triggered by flexing a small flat disc of notched ferrous metal embedded in the liquid. Pressing the disc releases very tiny adhered crystals of sodium acetate[1] into the solution which then act as nucleation sites for the crystallization of the sodium acetate into the hydrated salt (sodium acetate trihydrate). Because the liquid is supersaturated, this makes the solution crystallize suddenly, thereby releasing the energy of the crystal lattice. The use of the metal disc was invented in 1978.[2]

The pad can be reused by placing it in boiling water for 10–15 minutes, which redissolves the sodium acetate trihydrate in the contained water and recreates a supersaturated solution. Once the pad has returned to room temperature it can be triggered again. Triggering the pad before it has reached room temperature results in the pad reaching a lower peak temperature, as compared to waiting until it had completely cooled."

Men då det kräver hög temp, 85-95 °C för att återladdas har det sina begränsningar, men till vedeldare skulle det fungera. 60% av samma soppa som i handvärmaren skulle gott och väl fördubbla ac- tankens kapacitet. Roade mig med att mäta energimängden i en handvärmare och kom fram till att 1L förmår hålla 159,4w utöver dess temperatur. I en tank på 500L varav 300 L sodium acetate skulle resultatet bli 82 kW istället för 34kW med enbart vatten. Räknat på 60 °C, från 30-90 °C, därunder är det ointressant. Men problemen med att trigga igång när det behövs samt att bygga in det i lämpliga växlare tror jag gör att man istället sätter dubbla tankar eller eldar dubbelt så många gånger istället.
Så hoppas de får fram något nytt som är användbart även för lågtemperatur.

[Volvo245GLT]

Det verkligt intressanta blir när lagrad energi frigörs vid en högre temperatur, och därmed kan användas till elproduktion.

I framtiden: Paneler på villataken och tankar i källaren där de "magiska molekylerna" lagras. Under natten eller vid mulet väder så används lagret och genererar el till det egna huset samt ut på nätet. 

Undrar vilken lagringstäthet man kan förvänta sig? Drömscenariot vore så klart en enhet i storlek som en vanlig villapanna eller så, som kunde lagra en hel sommars solenergi för värme- och elproduktion under vintern.

För övrigt alltid skoj när det händer något nytt inom energi! Som det ser ut med världen så lär vi behöva något slags genombrott snart om vi inte ska gå en ganska kass framtid till mötes...
Jag hoppas mycket på att det här och liknande experiment ska leda fram till en ny ren energikälla: http://www.quantumheat.org/index.php/replicate/progress-blog
Risken att det där bara är en återvändsgränd är rätt stor känns det som, men man kan ju hoppas på att sådana experiment leder till något riktigt bra tillslut.

[Mike]

Låg energidensitet och kopplat till dyra sällsynta metaller = icke komersiellt

[Ewald]

Jag fundera på en mycket väl isolerad tank just nu.

Priserna för lämpligt isoleringsmaterial ligger dock kring 1500 till 2600 SEK per m³.

Om ngn är interesserad av att göra ett pilotprojekt kan han/hon gärna höra av sig till mig.

[Hhans]

Jag fundera på en mycket väl isolerad tank just nu.

Priserna för lämpligt isoleringsmaterial ligger dock kring 1500 till 2600 SEK per m³.

Om ngn är interesserad av att göra ett pilotprojekt kan han/hon gärna höra av sig till mig.

Ska man tro på pressmeddelandet från Chalmers så slår ingen ackumulatortank denna molekyl prestandamässigt. Hur det blir prismässigt kan ju vara en helt annan sak.

Jag har skrivit det tidigare i andra trådar men det är värt att upprepa, den bistra verkligheten för solvärme i Sverige är att den kommer konkurreras ut av solceller pga att prisutvecklingen samt investeringsstödet och att nettodebitering förmodligen snart införs.

[Ewald]

@ Hhans

Det är allmänt sett ingen lätt tid för solvärme just nu.

Europas branchförening ESTIF förväntar att antalet nyinstallerade m² kommer att minskas i Sverige i framtiden (jämfört med idag).

Det är mycket möjligt att solvärme inte kan konkurrera med solceller i framtiden, dock pågår just nu en undersökning om den kinesiska konkurrensen säljer för billigt till EU och därmed dumpar priserna.

Det kan bli strafftullar på kinesiska solceller som kan förändra saken till en viss grad.

Man måste alltid göra en individuell kalkyl om vad som löner sig.

[Rickard]

Vätgas och bränsleceller är väl de flesta överens om ligger närmast till hands för att omvandla och lagra lågvärdig energi, för att sedan tillsammans med bränsleceller använda den som högvärdig energi.
Fast visst vore det underbart med ett "batteri" av molekyler utan förluster och med oändlig livslängd.
Får man gissa att ett sånt batteri kommer att kosta mer än ett hus på eftertraktad plats i centrala Stockholm?

[xxargs]

Årlig produktion är 20 ton ruthium och är en följemetall i malmen till platina och palladium och med tanke på att molekylen innehåller 2 st sådana så är det omöjligt att göra det till en volymprodukt.


väldigt många 'produkter' som man hävdar är framtiden för förnyelsebar energi är inte skalningsbara till massproduktion i sådan utsträckning att det kan ersätta oljan och kolet som energikälla då dessa begränsas av tillgången av råvara i ädelmetalls-grupperna som redan innan är väldigt dyra  och sällsynta jordartsmetaller och där har vi förutom ovan nämda ruthium, neodym (i magneter för högeffektiva generatorer i vindkraft och motorer i fordon, cerium i NiMh-batterier, även lithium är en bristmetall redan idag och LiIon-batterier kräver också sällsynta jordartsmetaller i små halter för att hålla sig stabila.)

så länge man pratar om att belägga i mycket tunna ytor som i solceller eller platina/palladium i tex. katalysatorer i bilar mm. så kanske det är hanterbart, men så fort man börja prata volym som tex neoym i neodymmagneter, cerium i stora NiMh-batterier etc. så blir det problem så fort det skall bli massmarknad, dvs. visst du kan köpa NiMh-batterier till relativt låg kostnad för din ficklampa - men det är helt annan sak om det kanske måste ha 100 kg batterier för ellagring  i varje elfordon... samma sak med lithiumbatterier...

dom som designar den här molekylen måste fortast möjligt försöka hitta andra molekyler med samma egenskaper men som är lättillgänglig i stora volymer, annars är hela den här biten döfött och kan ses som kuriosa.

 

[Mike]

Jag har för mig att jag läste att detta redan hade exprimenterats med för ett antal år sedan utomlands med resultatet att det inte är komersiellt.
Tyvärr delas det i Sverige ut massor av pengar till forskning på områden som redan är utforskade om ni förstår vad jag menar.

Pengar till forskning måste gå till rätt saker, uppfinn inte hjulet på nytt.

[Hhans]

@ Hhans

Det är allmänt sett ingen lätt tid för solvärme just nu.

Europas branchförening ESTIF förväntar att antalet nyinstallerade m² kommer att minskas i Sverige i framtiden (jämfört med idag).

Det är mycket möjligt att solvärme inte kan konkurrera med solceller i framtiden, dock pågår just nu en undersökning om den kinesiska konkurrensen säljer för billigt till EU och därmed dumpar priserna.

Det kan bli strafftullar på kinesiska solceller som kan förändra saken till en viss grad.

Man måste alltid göra en individuell kalkyl om vad som löner sig.

Jag tror inte Europa vågar införa strafftullar med tanke på hur ekonomierna ser ut inom unionen.
Tyvärr är solvärmebranschen snart död i Sverige och jag tycker det är synd. Möjligtvis att det finns någon liten nisch som kan överleva.
Det borde vara så att man även inför ett investeringsbidrag även för solfångare.
Ett stort problem för branschen är att en stor del av alla småhus har värmepumpar med tappvarmvattenberedning installerade. Redan där har många potentiella kunder försvunnit.

Man skall självklart alltid utföra individuella kalkyler men tyvärr så kommer solceller ha ett stort försteg framför solfångare.

[Mike]

Allt fler fjärrvärmebolag inför årstidstaxa också så på sommaren är de nere på 10 öre per kWh!

[xxargs]

@ Mike

Precis - hade de tex. kunnat påvisa en molekyl med sådana egenskaper baserat på tex. Fe (järn) eller helt organisk molekyl så hade det varit helt annan sak.

Men OK, någonstans måste man börja och vad jag förstår så räknade man ut det teoretiskt först att möjligheten ens fanns och därefter lyckas tillverka en molekyl som betedde sig som den teoretiska modellen - den typen av återkoppling förstår jag, men att media mm. får det till att det kanske kan lösa energiproblemen är väldigt stort steg. I nuvarande steg så kan kanske jämföras i situationen på 1980-talet i jobbet att försöka ersätta kadmiumet i NiCd-batterier nu påvisat att det fungerar att använda platina som väteförråd - och nu startar jobbet att hitta något billigare som ersätter dyra platinan som väteförråd (det som sedermera blev cerium/magnesium-legering i NiMh-batterier...)

Men forskningsvärlden är också väldigt konstig och för att få fortsatta pengar att forska med  så måste man visa 'resultat' och därför kan den här typen av 'nyheter' läcka ut fast det kanske inte var mogen för detta med skalningsbara resultat.

När det gäller vätgas (som kommer att omfattas av så mycket säkerhetsregler och ex-klassade prylar och övervakning att ingen har råd med det i småskaleproduktion) samt när det gäller bränsleceller så har det varit aktuellt sedan 1960 ungefär och med tanke på utveckling av många andra saker så har dom inte ens kommit upp ur startblocken ännu trots ~ 40 år, så förvänta inte någon radikal förändring närmaste 40 åren  i framtiden även här.

 

[Sfinx]

Men vänta nu, de säger 110 J/g det är alltså knappt 31 Wh/kg. eller 31 kWh/ton.
Vatten lagrar drygt 1 kWh/ton och grad, men termiskt med värmeförluster.
http://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2012/EE/C2EE22426G
Det lär inte vara ekonomiskt gångbart. Tyvärr.

Enklaste och billigaste sättet att lagra solvärme är att använda solvärme i  en destilleringsprocess för etanol
Man får ut ungefär 3 gånger så mycket energi som värmevärde i etanolen som den energi som använd för destillering. COP 3 för solvärmehembränning. 
Enda lilla problemet är att det är förbjudet.