Ämne: Vad tror ni om framtidens energiproduktion?

[karlmb]

I stora delar av världen skulle folk kunna ha egen produktion av väte via solceller och bränsleceller.
Vätgasdrivna hybridbilar skulle i dessa länder ta över helt utan större påverkan på miljön eller uttaget av biobränslen.

Det är väldigt dålig verkningsgrad på hydrolys till väte, inga 50% där inte.
Sedan är det nästa lika svårt att lagra väte som el.
Det finns andra bränslen som är enklare att framställa, och enklare att lagra (vätskeformiga), och som ändå fungerar i b-celler.

[Rickard]

Kan man göra flytande bränslen ur solenergi?

Hur man än vänder och vrider på det så anser jag att vi måste börja ta hand om mer solenergi om vi skall lösa framtidens energibehov, om nu inte fusion blir verklighet.
Att hålla på och rovdriva olika biobränslen kommer inte att gå när vi är 10 miljarder människor med hyfsad levnadsstandard, det är helt omöjligt.
Som komplement, visst, men stora delar av vår energi måste komma från sol, vind och vatten.

[karlmb]

Jag förespråkar alltså inte biodrivmedel i form av rovdrift.
Men de kan utgöra en brygga över till motsvarande kemiskt framställd kemisk energi.
Den kemiska energin är överlägsen el just pga hantering och lagringsegenskaperna.
Det finns ett otal kemiska processer som kommit fram som spin off eller på andra sätt, men som lagts i byrålådorna i decennier pga det låga priset på bensin o diesel.
Nu har man börjat plocka fram dem, en efter en.
Utan att vara kemist vet jag att det finns flera sätt att omvandla gasformiga kolväten till vätskeformiga, det handlar mer om vilka bränslen vi vill använda i olika tillämpningar, än om vad som är möjligt.
När man t.ex bestämt sig för om man vill ha hög-eller lågoktaniga bränslen för fordonsmotorer, så kan man utgående från det börja titta på alternativen.

Det, skulle innebära starten på en seriös omvandling från fossil till förnybar kemisk energi.
Nu kör vi "processen" på Aftonbladet istället, med svältargument o ren populism, och blockerar på det sättet hela grupper av tänkbara processer och slutprodukter.

Gällande ursprunget till all energi vi använder så ska den givetvis vara sol eller termisk energi i olika former.

[Roland]

Vikt, luftmotstånd och rullmotstånd är de tre viktiga parametrarna, att säga att vikten har liten betydelse är fel.
Det är också anledningen till att min första bil, en Opel Rekord 1900 -71 gick på bara 0.7 liter/mil - snålare än många moderna bilar i samma storlek -  Vikt under 1000 kg och smala däck.

Stämmer bra med mina erfarenheter. Pappas SAAB 93, tomvikt 890 kg, med smala däck kommer jag ihåg att jag en gång körde på 0,63 L/mil i landsvägskörning. Den hade en trecylindrig tvåtaktsmotor med dålig bränsleekonomi. Min nyinköpta KIA med dieselmotor, vikt 1500 kg, drar runt 0,58 L/mil i blandad körning. 

[Roland]

I Sverige räknar man med att energiskog kan ge 10 ton torrsubstans per hektar och år. Det blir 1 kg/(m2*år) vilket motsvarar 5 kWh. Solceller ger ca 100 kWh/(m2*år). Även om man gör vätgas med en verkningsgrad på elektrolysen på 67% (rimligt värde på 1980-talet) och räknar med att det inte går att täcka hela markytan med solceller blir åtminstone 5 gånger så mycket mer energi per m2 mark. Har man el och vätgas kan man i princip göra vad som helst. Det kanske inte blir billigt men det går.

Lägg därtill att där det går att odla något kommer vi i första hand odla något ätbart. De flesta prioriterar mat till sig själva framför mat till bilen. Solceller kan däremot med fördel placeras där det inte gå att odla något alls.

[karlmb]

Stämmer bra med mina erfarenheter. Pappas SAAB 93, tomvikt 890 kg, med smala däck kommer jag ihåg att jag en gång körde på 0,63 L/mil i landsvägskörning. Den hade en trecylindrig tvåtaktsmotor med dålig bränsleekonomi. Min nyinköpta KIA med dieselmotor, vikt 1500 kg, drar runt 0,58 L/mil i blandad körning.

Det där var sällsynt dåliga exempel...SAABen hade extemt bra luftmotsånd för sin tid, och KIA n har som sagt luftmotstånd som en lagårdsvägg...

[Bigfoot]

Jag läser inte aftonbladet och har inte nämnt svält. Det handlar helt enkelt om hur vi skall utnyttja resurserna på bästa sätt. Med etanol i en ottomotor då har man inte tagit ett enda steg framåt i utvecklingen. Eftersom man som bäst får ut hälften av tillsatt energi i form av etanol och sen använder denna i en ottomotor som mest har en verkningsgrad på ca 30% och oftast mindre då slösar vi på dyrbara resurser. Mängden koldioxid som tillförs till atmosfären är avgörande. Även om den kommer ifrån förnybara källor så kommer man att öka nivåerna av co2. Vad vi behöver göra är att balansera utsläppen mot vad naturen kan ta emot. Att använda etanol i hybridbilar som komplement när batteritiden är slut kan vara ett av många bränsle som kan användas. Fördelarna med etanol är att vi blir av med opec och staten får sina helt avgörande skatteintäkter i form av drivmedelsskatter. Kan man tillverka biodrivmedel utan att tillföra CO2 till atmosfären och kraftigt minska utsläppen vid förbränning då har man vunnit mot de fossila, men inte jämfört med eldrift som laddats med sol eller vindkraft. Eller ens från förbränning av biomassa i ett kraftvärmeverk. Man får givetvis se till de lokala och regionala resurserna för framställande och användning av energi. I Sverige har vi vattenkraft, vindkraft och god tillgång på biomassa i form av skog.
Detta kan vi använda för att driva fordon eller producera drivmedel och energi med. Det utesluter inte etanol, men det sätt som vi idag använder etanolen i våra bilar är inte speciellt innovativt. När vi ändå står inför ett stort hinder som vi måste ta oss över är det då inte bättre att titta mot horisonten istället för 20 cm framför skorna?

[Bigfoot]

Den saab som har bäst cd värde är saab 92 från 1947. Den har för övrigt sämre värde en exempelvis en audi A4 från 2013. Vet inte var du läst att nya bilar skulle vara sämre än lådorna som byggdes på 80- talet men det stämmer inte.

[T-bird]

Nu ser den vanligaste bilkörningen annorlunda ut än motorvägskörning då 86 % av oss bor i tätort och 89 % av oss jobbar i tätorten vilket gör att det blir mer kökörning än landsvägskörning för de flesta av oss vilket gör att bilen bör anpassas för sådan användning som är den huvudsakliga.
Då passar hybridbilen mycket bra med sin låga förbrukning även i statstrafik där batteriet får 64 % av sin laddning från fartminskningar i snitt.
Körsträckan Stockholm Umeå klaras redan i dag av rena elbilar som Tesla om man stannar efter halva sträckan för att snabbladda bilen, vem vill sitta och köra sextio mil i sträck utan en kopp kaffe eller för att äta en bit.

[hplp]

Nu ser den vanligaste bilkörningen annorlunda ut än motorvägskörning då 86 % av oss bor i tätort och 89 % av oss jobbar i tätorten vilket gör att det blir mer kökörning än landsvägskörning för de flesta av oss vilket gör att bilen bör anpassas för sådan användning som är den huvudsakliga.
Då passar hybridbilen mycket bra med sin låga förbrukning även i statstrafik där batteriet får 64 % av sin laddning från fartminskningar i snitt.
Körsträckan Stockholm Umeå klaras redan i dag av rena elbilar som Tesla om man stannar efter halva sträckan för att snabbladda bilen, vem vill sitta och köra sextio mil i sträck utan en kopp kaffe eller för att äta en bit.

Jag tror på vad du skriver. Dock kan jag se ett problem, att få folk att ändra körstil så att fartminskningarna kommer batterierna tillgodo. De gånger man kört i stan verkar det vara tillåten hastighet + lite till som ska hållas så länge det går mellan stopljusen.

[Bigfoot]

Ja, jag håller helt med dig T-Bird men dessvärre så byggs bilar för att klara vissa hastigheter, prestanda, design och lastförmåga. Det finns alternativ på marknaden för stadstraffik men det säljs för få av någon anledning. Framförallt i sverige är vi dåliga. Det är stora kombi som gäller.

[T-bird]

Om man läser DNs blogg om hybridbilsanvändning ser man att energiförbrukningen kan bli mycket låg för dessa bilar.
"Färddatorn visar att 67 procent av min sammanlagda körning skett med eldrift. Jag har gjort av med 749 kWh med el och 111 liter bensin."
http://www.dn.se/blogg/laddhybridbloggen/2013/02/04/700-mil-i-backspegeln/
Laddhybrider kräver förstås att man har möjlighet att ladda bilen antingen hemma eller på arbetet eller bägge platserna, men laddhybriden går självklart bra att köra som en vanlig hybridbil med något bättre förbrukningsvärden än den vanliga hybridbilen på grund av ett större batteri som kan klara att lagra mer energi vid fartminskningar.

Några laddbara hybridbilar som går att köpa.
http://www.plugincars.com/cars

[AzP]

WAF-faktor, vad är det?

Wife Acceptance Factor. En avgörande parameter inom HiFi-nörderi för män som ej är "gammpojkar".

[tipo874]

Stämmer bra med mina erfarenheter. Pappas SAAB 93, tomvikt 890 kg, med smala däck kommer jag ihåg att jag en gång körde på 0,63 L/mil i landsvägskörning. Den hade en trecylindrig tvåtaktsmotor med dålig bränsleekonomi. Min nyinköpta KIA med dieselmotor, vikt 1500 kg, drar runt 0,58 L/mil i blandad körning.

0,58 med en diesel tycker jag låter lite dåligt. Det är vad vår 1500kg Golf Sportsvan med 150hk bensinmotor drar blandad körning. Fast vi kanske kör olika blandade körningar?

[Rickard]

Kia tillhör inte de snålaste bilarna, våra KIA Sportage vill ha 0.63 l/mil om man lita på färddatorn, mätt över lång sträcka, så både stad och land i den körningen.
Sonens Volvo V70 med lilla 115 hk dieseln drar 0,47 l/mil på landsväg (60 mils körsträcka), dit kommer inte våra KIA, men 0.52 har jag kört på.