Ämne: Konverteringsbidraget slut!

[tipo874]

40.000 kwh är ju iof extremt mycket. Vi gör av med ca 14-15.000 kwh/år plus 15-20 m3 ved.

Men du kanske fick bidrag för själva konverteringen? Utan den tar det ett bra tag till att tjäna in. Men men.

Men är det någon som vad det kostar när en bergvärmeanläggning gjort sitt? Det kanske man ska ta hänsyn till när man räknar på en så pass dyr investering.

/Mange

Till den konverteringen fanns det inget bidrag.

Till den andra anläggningen, där det också gick åt över 40000 kWh, för en ensam pensionär, fick vi konverteringsbidrag och ROT. Den anläggningen ligger nu på en årsförbrukning på ca 8500 kWh. Nu bor ingen där normalt.

[David Rinnan]

jag hade direkt el och räknade framlänges, baklänges och kors/tvärs.

Jag tittade både på payoffkalkyler och annuitetskalkyler. De senare tycker jag är smidigast att arbeta med i dessa sammanhang. Givet att jag utgick från ett upplägg med finansiering till 100% även om så inte är fallet så blir det enkelt att jämföra och kostnaden för kapitalet är en parameter genom räntan (oavsett om man lånar eller cashar).

Bergvärme blev billigare men det kräver också en avsevärt större investering som kanske inte upplevs stå i förhållande till den högre besparingen den ger. I fatet för llvp ligger komfortfaktorn.

Jag beräknade avskrivningstiden för borra och vattenkonvertering till husets livslängd. Dvs samma amorteringstid som jag har på huset i övrigt. Värmepumpen beräknade jag mellan 10 och 15 år men hoppas så klart på mer än så. LLVP räknade jag på 7 år.

Med hjälp av annuitetskalkyl ser man besparingen dag 1. Alltså hur mycket sparar varje alternativ dag 1 när ränta och amortering dras från det belopp man sparat.

I mitt fall har jag fördelen (i detta perspektiv) av att bo i ett hyfsat attraktivt område där faktorer som vattenburet värmesystem och bergvärme påverkar priset på fastigheten och därmed har jag utgått från att i det fall jag avyttrar fastigheten innan den är avskriven så ligger motsvarande värde kvar i priset. Eller förenklat... om investeringen går på 200 000 och jag säljer när endast 100 000 är avbetalt så förväntar jag mig att värdet på fastigheten ökat med 100 000, allt annat lika.

[magnus76]

Tack David för dina kloka ord.

Det jag funderar lite på vad det är som går sönder, när anläggningen nått sitt slut? Vad är det man byter, byter man hela? I så fall, vad kan ett sånt byte kosta?

/Magnus

[David Rinnan]

det är ju vanligt att man har en ganska långtgående garanti/försäkring som skapar ett skydd under den självklara livstiden (10 år). Därefter står man på egna ben fullt ut (maskinen är ekonomiskt sett avskriven) och får i värsta fall tackla haveri med helt ny värmepump. Mina kalkyler byggde på att man skulle ha kapacitet att investera i en ny värmepump var 10e - 15e år.

Om en ny värmepump kostar 51 000kr (nibe 1245 8kw) så finns det så klart många saker man kan laga/byta ut i en värmepump som kostar mindre. Typ kompressor, reläer, ventiler, styrdator, motorskydd, tryckgivare och så vidare.

[David Rinnan]

ett kalkylexempel.
Totalkostnad för finansiering och elkostnad på 10 år.

1st LLVP resten el = 380 000kr
2st LLVP + nordenberedare = 375 000kr
1st LVVP + vattenburet = 370 000kr
1st bergvärme + vattenburet = 345 000kr

Underlag:

-snittränta om 5% efter skatteavdrag (dvs en ganska hög kalkylränta (negativ för dyra investeringar)).
-snittelpris inkl framledningsavgift, exkl abonnemang, om 1,3kr per kwh.


Livslängd vattenburet 50år
Livslängd borra 50 år
Livslängd LLVP 7 år
Livslängd LVVP 12 år
Livslängd BVP 15 år

Beräknad investeringskostnad:
konvertering = 90 000 (16 rad * 5625kr efter rot)
BVP (m.m.) = 80 000
Borra = 80 000 
LVVP = 100 000
LLVP = 25 000

Energibehov direktel 24 000kwh för huset och 5 000kwh för varmvatten. Totalt 29 000kwh för värme och VV. 

Exempelvis förväntas då förbrukningen ett normalår för värme och VV med BVP ligga på ca 9500kwh och då alltså ett COP på ca 3.


I exemplet skulle då kunna noteras att man förlorar 35 000kr under 10årsperioden genom att välja det alternativ med sämst besparing men lägst investeringskostnad.

I mitt fall.. skulle man då alltså spara mindre pengar med LLVP samt att man skulle få en sämre komfort (ljud och värmespridning) och det skulle ha en jämförelsevis negativ effekt på fastighetens värde, allt annat lika.

[David Rinnan]

För den långsiktiga/snåla:

1. Köp en effektiv och prisvärd LLVP.
2. Under livslängden för LLVP, eller fortare, konvertera till vattenburet på egen hand. Ta god tid på sig att förstå hur med avseende på dimensionering, utrustning samt hur man går till väga.
3. När tillfälle ges. Pengar på banken, rätt pris, utrymme för ROT och så vidare.. borra eller lägg markslingor
4. Köp en värmepump och installera själv eller köp tjänsten separat av någon hyfsad röris
5. Ha kvar LLVP vars position från början är vald för att ge goda förutsättningar att använda för kyla varma sommardagar.

Om man tar 5 år på sig att göra detta så har man sparat kanske 35-40 000 på sin LLVP (samt betalt av själva LLVPn). Under dessa 5 år har man fått en mindre besparing än om man konverterat direkt men o andra sidan har man troligen närapå halverat sin investeringskostnad för konvetering m.m. och därmed plockar man hem detta över tid med god marginal.

Jag skulle personligen aldrig göra detta då jag anser att den besparing jag kan göra genom att göra det själv inte ligger i paritet till den ökade besparing det ger. Det finns så många saker att göra över tid när man har ett hus och då använder jag min egen tid till andra saker på huset i stället. Men för den händige som därutöver har gott tålamod så är det säkert en bra affär. 

[David Rinnan]

och slutligen för att sätta det hela i lite perspektiv. Om man inte gör någonting, i nedan kalkylexempel, så är kostnaden 455 500kr över 10 år. I BVP exemplet sparar man på 10 år då ca 100 000kr.

Observera att i kalkylexemplen så ingår även 6000kwh hushållsel i samtliga beräkningar.

Om man ser till att man får 100 000kr extra på banken på 10 år och samtidigt får en bättre värmelösning som också är mindre känslig för långsiktigt ökande energipriser så ser det ut att vara en bra affär.

[Roland]

Exempelvis förväntas då förbrukningen ett normalår för värme och VV med BVP ligga på ca 9500kwh och då alltså ett COP på ca 3.

COP = 3 för en modern bergvärmeanläggning är mycket konservativt. COP för min 10 år gamla värmepump tillsammans med ett 55/45 system ligger på ca 3,3 inklusive tillsatsel. Konverterar man siktar man på lägre framledningstemperatur. Det skall gå att nå COP > 3,5.

80 000 kr för ett borrhål till ett hus som kräver 29 000 kWh/år, är inte det lite i överkant. Jag har lite tappat kontakten med borrpriser men borde inte 60 000 räcka?     

[magnus76]

Tack för alla beräkningar. Håller på att ringa runt till fler firmor. Har dock bara fått in en offert ännu.

Tjänar jag något på att firman lägger borrning och värmepump på en faktura, och en separat faktura på element och rör? En firma gjorde så det skulle enligt honom bli billigare för mig. Alla tusenlappar nedåt välkomnas såklart.

Men när allt kommer omkring så måste man ju känna ett förtroende för firman. Det ligger kanske lite i att man får vad man betalar.

/Magnus

[David Rinnan]

jo självklart överdriver jag en smula både här och där. Kalkylen blir förstås mycket bättre.

Men det är många parametrar. Räntor, elpriser, livslängd och så vidare. Börjar man skruva alla till bästa möjliga så kanske kalkylen blir svår att förverkliga i slutändan.

Värt att notera är att jag schablonmässigt justerat kostnad för värmepump och borra utifrån dess respektive livslängd. Så att kostnaderna hamnar på rätt avskrivningsperiod. Därför kan borrhålet förefalla lite dyrare än det egentligen är. 

Oavsett vilket är ju normalt sett resultatet en bra bit bättre än min kalkyl indikerar. Men fördelen med kalkylen är att alla värmelösningar tävlar med samma förutsättningar (indata). Någon skulle exempelvis kunna hävda att livslängden på en LLVP på 7 år är lite klent antagen. Likväl som att kostnaden för ränta och kostnaden för BVP+Borra är lite högt antagen.

[David Rinnan]

Tack för alla beräkningar. Håller på att ringa runt till fler firmor. Har dock bara fått in en offert ännu.

Tjänar jag något på att firman lägger borrning och värmepump på en faktura, och en separat faktura på element och rör? En firma gjorde så det skulle enligt honom bli billigare för mig. Alla tusenlappar nedåt välkomnas såklart.

Men när allt kommer omkring så måste man ju känna ett förtroende för firman. Det ligger kanske lite i att man får vad man betalar.

/Magnus

Det spelar ingen roll om dom lägger allt på en faktura. Följande gäller dock oavsett om dom delar upp offerter och fakturor på 1 eller 100.

Installation av värmepump och borrhål (inkl material såsom värmepump, rör etc) ges ett schablonavdrag om 30% i ROT vilket i realiteten innebär att du kan dra av 15% på totalpriset.

Konvertering till vattenburet betalar du hela kostnaden för material och allt arbete blir ROT. Dvs du betalar för halva arbetskostnaden. Detta kan en installatör välja att offerera såsom exempelvis

Kostnad per radiator 8000kr
Varav arbetskostnad 4000kr
Avgår rot 2000kr
Faktisk kostnad per radiator 6000kr

Huruvida detta framgår i en eller flera offerter/fakturor spelar egentligen ingen roll. I samtliga fall bör det vara så att  rotavdraget i procent på beloppet är högre i fallet med konvertering än installation av bergvärme enl. schablon. Men detta i sig påverkas inte av huruvida det är fler än en faktura eller inte.

[David Rinnan]

Så fakturan kan se ut som följer

BVP + borra = 150 000 inkl moms
ROT 30% enl schablon = 45 000

Konvertering 15 rad a 8000 = 120 000 inkl moms
Rot (arbetskostnad) 15 rad a 4000 = 60 000

Totalkostnad inkl moms 270 000
total rot = 105 000
avgår avdrag rot 50% = 52 500

Att betala (270 000 - 52 500) = 217 500kr 


Jag bedömer min förmåga att i denna tråd ytterligare beskriva ROT-avdrag till 0.

[magnus76]

Inväntar fortfarande offerter. En firma var här för fyra veckor sedan, men offerten har inte kommit än. Lite dåligt måste jag säga.

En annan fundering...

Man kan ju installera en duo. Alltså med separat beredare. Ska man ha det? Vi är två vuxna och två barn. Vid vilket läge behöver så mycket extra varmvatten?

Om man leker med tanken att man i framtiden skaffar en jacuzzi, bör man då ha en extra beredare?

/Magnus

[David Rinnan]

Det beror också lite på hur pass kraftig värmepumpen är. Det kommer ju påverka hur lång tid det tar innan du har en ny full laddning av VV efter att du tappat slut på en.

Om jag hade haft plats (hade tillåtit mig att ta plats kanske det heter) för en duo hade jag valt detta tillägg. Jag har för mig att det inte blir så himla mycket dyrare. En vanlig värmepump med beredare kostar ju lite mer än DUO modellen men i DUO fallet får man ju sedan betala lite extra för den extra beredaren. Det blir dyrare men inte jättedyrt.

En 300l DUO vore fint. VP VV är ju lägre temp än en vanlig el VVB. och därför är det inte fel med lite mer volym. Likaså blir det bättre och längre och färre körningar mot en större VVB.

Vissa värmepumpar har ett ganska trevligt styr där man kan klicka på en liten knapp så ökar tempen på VV med hjälp av elpatron.

Det är svårt att ge en rekommendation bara så där liksom.  

[magnus76]

Jo plats har jag för en extra beredare. Det skulle kosta ca 7000 kr extra.

I dagsläget kanske jag inte behöver extra varmvatten,  så jag vet inte om det är värt de extra kronorna.

Firman sa att om man har ett stort badkar kunde vattnet ta slut. Det känns ju sådär.

Men vid normalt användande räcker det gott och väl.

Att saker aldrig är enkla,  alltid en massa tillval.

/Magnus