Ämne: Golvvärme vs radiatoter.

[Rickard]

Jag gillar de som man ser flödet i, som ett mätrör, har inte tid att leta fram nåt exempel just nu.
Med dem kan man göra en bra grundjustering på några minuter, och sedan över tid justera så man får precis den temp man vill ha i alla rum utan att termostaterna behöver gå in och jobba i onödan.

[steppen7]

Vi har nybyggt hus med golvvärme nere och stora raddar uppe som är dimensionerade  för att köra på samma framledningstemp som golvvärmen. Vi har också FTX som sprider värmen i huset.

Det är en gnutta svalare uppe än nere. Det ligger väl runt 21-22C nere och en grad lägre uppe trots ett 15kvm hål mellan våningsplanen. I sovrummet uppe är det svalast med konstant ca 20C på golvet men det känns alltid kallt och lite otrevligt när man kommer in där. Så trots att det bara är marginellt kallare än på nedervåningen så känns det betydligt kallare och jag hävdar därför att man definitivt kan ha svalare i ett rum med golvvärme utan att det upplevs som svalare.

Golvvärme is the shit säger jag, men det gick ju inte att få på övervåningen från vår husfirma så det blev större raddar istället. Vi har nu haft huset i 9 månader och driften är uppe i ca 2400kWh på ett 193kvm hus med 450-liters bubbelbad, det känns bra!

Ang kostnad så gjorde jag plattan till garaget själv och materialet till 60kvm komplett med fördelare gick loss på drygt 13000kr.

[Ewald]

Det är viktigt att veta värmebehovet respektive värmelasten som huset/rummet har!

När det gäller dimensionering av golvvärme är det EN 1264 som gäller. Den maximal tillåtna yttemperaturen på golvet är vanligtvis 29 °C. I badrummet och randzonen kan temperaturerna vara högre. Nuförtiden är husen bra isolerade och då kör man väl med lägre temperaturer.

När man bygger ett golvvärmesystem är det viktigt att man isolerar bra under slingorna. Skulle väl rekommendera ca. 20 cm under golvet.
Det är också viktigt att golvbeläggningen/ beläggningsmaterialet släpper igenom värmen bra. Kaklor eller stengolv är mest lämpliga för golvvärme. Men sådana golv känns kallare när man går barfota på dom. Trägolv är mindre lämpliga om man har golvvärme.

Bygger man in golvvärme i efterhand och har man t.ex. en platta på mark måste man veta hur plattan är isolerad. Det kan vara att det inte finns tillräckligt med isolering under plattan och det kan medföra problem och ökad energianvändning.

Pratade med Christer Harrysson för några dagar sen. Han berättade också om sina erfarenheter med golvvärme. (se också rapporten som han gjorde). Han rekommanderar radiatorer.

 http://www.oru.se/Extern/Akademier/NT/Stora%20filer/sbufflerbostadshusrapport2.pdf

Jag känner till speciella radiatorelement som också kan vara ett bra alternativ (se bilaga).

[Ewald]

En länk till !

http://www.oru.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv1/2004/Kunskaper-inom-byggbranschen-anvands-inte/

Under 1990-talet har exempelvis golvvärme installerats i var och varannan nybyggnad, ofta med en hänvisning till att det är energibesparande och bekvämt. Harryssons forskning visar att det sällan stämmer. Golvvärme är dyrare att bygga, använder mer energi och ger nästan alltid ett trögare värmesystem än exempelvis traditionella radiatorer.
- Efter snart tio års forskning inom golvvärmeområdet har systemen blivit mer energieffektiva och mer komfortabla, även om såväl bygg- som driftskostnader fortfarande oftast är högre med golvvärme än med traditionella radiatorer, säger Christer Harrysson. Ett rikstäckande byggföretag förbjöd 2002 golvvärme i de flerbostadshus de bygger.

[cougar]

En länk till !

http://www.oru.se/Arkiv/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv1/2004/Kunskaper-inom-byggbranschen-anvands-inte/

Under 1990-talet har exempelvis golvvärme installerats i var och varannan nybyggnad, ofta med en hänvisning till att det är energibesparande och bekvämt. Harryssons forskning visar att det sällan stämmer. Golvvärme är dyrare att bygga, använder mer energi och ger nästan alltid ett trögare värmesystem än exempelvis traditionella radiatorer.
- Efter snart tio års forskning inom golvvärmeområdet har systemen blivit mer energieffektiva och mer komfortabla, även om såväl bygg- som driftskostnader fortfarande oftast är högre med golvvärme än med traditionella radiatorer, säger Christer Harrysson. Ett rikstäckande byggföretag förbjöd 2002 golvvärme i de flerbostadshus de bygger.

Jag har inte läst hela rapporten, men jag kan ju direkt säga att vissa saker inte stämmer, många fakta verkar vara ihopblandade, kanske för att få en viss utgång av undersökningen?
Tex. Det absulut billigaste värmesystemet du kan montera är ingjuten golvvärme, det går åt slang och en fördelare, men det blir också det trögaste systemet.

Det näst billigaste är golvvärme som är ingjuten i slipsatsen, det blir dyrare byggnadsmässigt men VVS priset är detsamma, systemet blir inte så trögt, det går tom att nattsänka om man vill.

sedan kommer radiatorer, prishoppet mellan ingjuten golvvärme och raddar är ganska stort

nu blir det dyrare, golvvärme med spårskivor och värmefördelningsplåtar, det är ju det här systemet tex. Älvsjöhus åker på att använda eftersom de inte bygger på gjuten platta. dyrt men inte alls trögt utan går att reglera nästan som raddar.
Så prisjämförelsen verkar ha gjorts med spårskivor som förebild men energijämförelsen med ingjuten golvvärme 
lite som att jämföra äpplen och päron

[Ewald]

@ cougar

Instämmer delvis.

Christer Harrysson gör praktiska undersökningar och i praktiken kan vad som helst hända. Man kan undersöka en byggnad där systemen inte fungerar respektive där ett system är felaktigt utfört.

Det är dock så att mycket av hur t.ex. luftbehandlingsanläggningar respektive VVX system fungerar inte är undersökt i praktiken.

Har en artikel till:

http://www.deltate.se/ftx/probbive.html

När det gäller installation av golvvärme i befintliga system är det mycket att ta hänsyn till. T.ex. hur mycket isolering finns det i en befientlig golvkonstruktion, problemet med fönstrarna ... strålningsasymmetrin osv.

Idag finns det ju golvvärmesystem me mycket liten bygghöjd ... Minifloor 8 från Thermotech t.ex.... men om man kan installera det i ett hus i efterhand där t.ex. golvkonstruktionen är okänd är en annan fråga. Man måste alltid ta hänsyn till hela systemet och det är oftas komplex, fram för allt om man sysslar med befientliga konstruktioner.

Vill man göra en befientlig byggnad mer energieffektiv behövs det en viss schema att följa upp. Annars kan det lätt hända att man får problem.

[Ewald]

Angående Harryssons undersökningar om golvvärme:

Han kom ju fram att det finns kallras från fönstrarna och strålningsasymmetrie (hur jag kallar det). Nu finns det ju fönster med lågt u-värde (t.ex. 0,7 W/(m²K). Men han säger att den svenska fönsterindustrin inte rekommenderar fönster med så lågt U-värde på grund av isbildningen på utsidan av fönstret.

Vet inte hur det är i praktiken i t.ex. norra Sverige. Brukar man bygga in fönster med lågt U-värde?
Han rekommenderar att man inte ska gå under 1,0 W/(m²K) när det gäller fönster.

Sen är ju det välkända problemet med mattor och rätt golvbeläggning .... och komforten när golvvärmen inte är på.

[steppen7]

Vi har U-värde 1.2 på våra fönster och det blir imma på utsidan ibland. Inget större problem som det är nu men om det blev så oftare skulle jag nog ha ångrat mig. En annan aspekt är att fönster med extremt låga U-värden ofta har nån form av solskydd som släpper in mindre energi eftersom det är tänkt att ett superisolerat passivhus inte ska bli överhettat, men det betyder ju också högre elräkning.

Jag räknade på vårt hus om det lönade sig med tillvalet Elit Extreme 0.9 men det blev faktiskt ett par hundra kWh mer på årsbasis med dessa. På norrfasad sparar man ju dock alltid energi.

[lunk Umeå]

Jag måste få ställa några frågor för att kolla om jag hänger med och har fattat resonemanget såhär långt.

I grund och botten borde det väl inte spela nån roll hur man tillför värmen, utan det är väl i princip luftvolymen i huset som avgör hur mycket energi som går åt för att hålla en viss innetemp? Och om man har vattenburen värme så borde väl framledningstemperaturen vara lägre om man har jättestora element än om man har ett enda litet element, eller hur? Och med luft/vatten-värmepump är det mer ekonomiskt om man kan hålla framledningstemp på 35 grader istället för 45 grader? Så "vinsten" med golvvärme handlar egentligen om fördelar med låg framledningstemperatur, om man förenklar det hela?

Skälet till mina frågor är att de radiatorer som föregående ägare monterat inte klarar av att hålla värmen i vårt hus när det blir riktigt kallt ute, om vi inte har en framledning på 60-65 grader. Men ett byte av radiatorer till både större och med fler paneler borde väl kunna bli nästan lika effektivt som att byta till golvvärme och skulle kunna få ner framledningen till låt säga 45 grader även vid -20? (att lägga in golvvärmeslingor i ett 150-årigt plankgolv känns som både komplicerat och lite av ett helgerån...)

[Smurfen.]

Helt rätt Thumbsup

[David Rinnan]

Ja det är ju korrekt.
Man kan ju testa att öka flödet i systemet för att på sätt få ut mer effekt ur de befintliga radiatorerna.

Men grundläggande är det ju så att huset alltid drar det samma i dessa sammanhang. Det är bara en fråga om vilket pris vi behöver betala för värmen så att säga.

[lunk Umeå]

Och skälet till att snabbare flöde skulle ge mer effekt är att vattnet inte hinner kallna innan det hinner längst bort, så att säga? Och då skulle radiatorreturen inte kyla pannan så mycket heller?

Nån annan varnade för kavitetsskador på rören om man drog på för mycket, men med en vanlig I-II-III pump måste väl den risken vara försumbar?

[Smurfen.]

Om du har för hög cirkulation så kan det bli för hög retur för vp så den stänger av. Det ska skilja ca 5 grader mellan in ut på varje radiator på ett 2 rörs system på ett 1 rörs system bör det bli så att det ska skilja 5-8 grader på hela slingan.

[David Rinnan]

Ja precis, ett rimligt delta över värmepumpen förutsätts. Men det är så klart helt ok att testa och köra lite under 7k.

Många gamla raddar dimensionerades för att ha en högre framledning än vad en värmepump önskar ge. Ökar vi flödet så tar vi mer effekt vid samma framledning.

Det är också intressant att ta notis om hur mycket värmepumpen går. Om den har någon stillaståndstid i angivet scenario.

[lunk Umeå]

Hmm... hänger jag med nu? Om radiatorreturen är för varm så blir VPin för högt och då stannar VP innan den hunnit värma tanken tillräckligt, men om radiatorreturen är för kall så jobbar VP på men radiatorerna blir för kalla, så summan av kardemumman skulle vara att det blir för kallt i radiatorerna i vilket fall som helst (det är ju det som är mitt problem)?