Tips om hur du enkelt kan sänka elförbrukningen på din Nibe Fighter 410p eller ev. 310p.
(Se svar Svar #53 skrivet: 02 februari 2012, 22:23:41 för uppdaterad info)
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=45342.msg453439#msg453439Nedan förklarar jag vad jag har gjort för ändringar i mitt värmesystem och med min frånluftsvärmepump Nibe Fighter 410P. T.ex. genom att ställa in shunten i hand på ett fast läge och blockera elpatronen kan jag hålla en stabil panntemperatur på 50-54ºC (förutom när mycket varmvatten tas ut då panntemperaturen sjunker en stund för att sedan gå tillbaka igen). Så länge värmebehovet är lika mycket eller mer än vad kompressorn ensamt klara av behöver man inte ändra på shunten när den väl är inställd. FLVP:n ligger som baslast och värmer upp huset så mycket den kan, resten av värmebehovet kompletterar jag med de alternativa uppvärmningskällorna. Dessa ändringar har gjort att jag har sparat mycket pengar genom att maximera alternativen framför direktverkande el i form av elpatrondrift. Jag vill gärna dela med mig av mina egna erfarenheter och kunskaper samt eventuellt få ”feed back” från ni andra på forumet. För att så många som möjligt lättare ska kunna hänga med har jag skrivit ganska utförligt.
Till er med en Nibe Fighter 310p:
Skillnaden mellan Nibe Fighter 410p och Nibe Fighter 310p är att 310p inte har någon mekanisk tilluft utan tilluften kommer ifrån gluggar i väggarna på huset. Alltså kan (vad jag vet i alla fall) även ni som har en Nibe Fighter 310 p tillämpa dessa ändringar med enda undantaget tilluftsbatteri som ni saknar.
Lite information om huset:
2 vånings (fullhöjd) på 155m2 + 25m2 fullisolerat uterum integrerat i en del av bottenvåningen alltså totalt 180m2 i ganska öppen planlösning.
Grund: Betongplatta på mark (ingen källare).
Byggt 2009 och huset är placerat strax utanför Kalmar.
Primärt uppvärmningssystem:
En Nibe Fighter 410 p frånluftsvärmepump med mekanisk till- och frånluft.
Denna levererar värme till tappvarmvatten, ger förvärmd tilluft på båda våningarna samt vattenburen värme till golvvärmesystemet på nedervåningen och de vattenburna radiatorerna på övervåningen.
Ytterligare uppvärmningskällor:
En braskamin.
En billig luft/luftvärmepump från Jula (Coolix av typen On/Off).
Anledningen till att jag köpte Julavärmepumpen var följande:
Billig i inköp, kan köras som ac, samt ifall den går i sönder om ett par år är den betald och jag kan jag slänga den med gott samvete. Därefter kan jag ta ställning om vilken storlek som passar mitt behov bäst och om jag ska köpa en billig igen eller satsa på en dyr märkes värmepump. Nästa gång blir det nog i alla fall en invertertyp.
Eventuellt ska ytterligare en annan vattenburen uppvärmningskälla köpas och dockas till den befintliga frånluftsvärmepumpen. För att på så sätt kunna utnyttja det vattenburna uppvärmningssystemet till fullo utan att behöva tillsätta en massa direktverkande el med elpatron vid kallare väderlek. Ett alternativ skulle kunna vara en Mitsubishi Booster FLB 50i. Detta är en luft/vattenvärmepump som är byggd speciellt för att dockas med en frånluftsvärmepump.
Mina inställningar och ändringar med förklaringar:
Värmekurvan är ställd på läge 5 (ratten under plåten).
Läge 5 motsvarar golvvärme i betongbjälklag
(max golvvärmetemperatur 40°C).
Se instruktionsbok för mer information.
Förskjutning av värmekurvan kan göras manuellt för att få varmare eller kallare vatten till värmesystemet. Plus (+) ger varmare och minus (–) kallare. Se instruktionsbok för mer information.
OBS! Detta påverkar inte tappvarmvattnets temperatur som är ett ”eget” system utan påverkar endast shunten för värmesystemet.
Både pannans cirkulationspump och golvvärmesystemets cirkulationspumpar körs på läge 1 (av max 3) och detta fungerar mycket bra och drar minst el.
För att få ett mer stabilt och ekonomiskt värmesystem (där elpatronen inte går in så fort en golvvärmeslinga kallar på värme) har följande ändringar gjorts:
ON/OFF-elektromagnetventilerna för golvvärmeslingorna är bortplockade (nu konstant cirkulation på slingorna). Tidigare styrde dessa flödet i golvvärmeslingorna men har inte längre någon funktion då de är demonterade. Styrenheten för ovan nämnda ON/OFF-ventiler är avstängd genom att stickkontakten (sladden) inte sitter i vägguttaget (i golvvärmeskåpet). I rumsgivarna har batterierna plockats ur.
Temperaturen på värmesystemet styrs av 1 st utomhusgivare och nu 1 st inomhusgivare. Inomhusgivaren är överordnad utomhusgivaren. Utomhusgivaren är placerad vid huvudentrén och inomhusgivaren är placerad på väggen vid hallen/köket. På inomhusgivaren kan man ställa in önskad inomhustemperatur med ratten. Skalan är graderad 1 - 9, där siffran 5 motsvarar ca 21°C. Bilden till vänster i bild 1.
Inomhusgivaren kan enkelt tas ur drift genom att ändra strömbrytaren på väggen i tvättstugan (ovanför golvvärmeskåpet),
läge 1 = aktiverad, läge 0 = urkopplad. Bilden till höger i bild 1.
Bild 2 är från golvvärmesystemets skåp i tvättstugan.
Rosa pil visar ventilen där man kan reglera det totala värmeflödet till golvvärmesystemet från pannan. Plus (+) ökar flödet och minus (–) minskar flödet. Ska normalt vara fullt öppen pga. att flödet istället stryps in specifikt på de olika golvvärmeslingorna.
Röd pil visar 3-vägsventilen (shunten) där man kan reglera temperaturen på golvvärmesystemet.
Vrids ratten åt plus (+) ges högre framledningstemperatur till golvvärmen och lägre returtemperatur till pannan.
Vrider man ratten åt minus (–) ges lägre framledningstemperatur till golvvärmen och högre returtemperatur till pannan. Eftersom elementen behöver varmare vatten än golvvärmen för att ge värmeeffekt kan det behövas ganska mycket åt minus (–) på ventilen vid den röda pilen. Golvvärmetemperaturen får max vara 40°C.
Flödet på golvvärmeslingorna har strypts in på respektive slinga för att få en lagom temperatur i rummen. Justeras vid behov med en 5 mm insexnyckel (där de gröna pilarna är i bild 2).
Dusch/Wc = Fullt öppen
Vardagsrum sektion 1 = ¼ varv öppen
Vardagsrum sektion 2 = ¼ varv öppen
Uterum sektion 1 = 1 ¼ varv öppen
Uterum sektion 2 = 1 ¼ varv öppen
Groventré = ¼ varv öppen
Kök = ¼ varv öppen
Blå pil i bild 2.
Visar strömbrytaren för golvvärmesystemets cirkulationspump.
Läge 1 = på och läge 0 = avstängd. Kan stängas av under sommaren när värmesystemet inte används för att spara el.
Bild 3:
Röd pil = Shunten för värmesystemet. Kan härifrån ändras om man vill ha automatikstyrning eller handstyrning. För att välja hand eller automatikläge finns det en skruv på shunten som man med hjälp av en skruvmejsel vrider ett kvartsvarv (90º) mellan läget auto och hand.
I automatikläge reglerar pannans styrsystem shunten. Detta för att hålla önskad framledningstemperatur på värmesystemet beroende på utetemperatur och ev. innetemperatur. Om handläget är aktiverat ändras shunten genom att vrida på spaken.
Öppnas genom att vrida från 0 mot 10, då ökar temperaturen på värmesystemet och pannans temperatur minskar (om inte mer effekt tillförs).
Vrider man istället mot stängd (från 10 till 0) minskar temperaturen till värmesystemet och pannans temperatur ökar.
Rosa pil = Vattenlås från luftarna. Fyll på vatten i denna behållare ibland för att slippa konstiga kluckande ljud. Vattnet dunstar med tiden därför får man då och då fylla på med nytt vatten. Det är inget farligt om man glömmer fylla på utan det avger bara ett störande ljud.
Blå pil = Ventil för att fylla på vatten i pannan (om manometerns tryck är lågt kan man fylla på vatten genom att försiktigt öppna denna ventil). Normalt ligger trycket på ca: 1 bar, men beror på panntemperaturen. Efter att ha luftat värmesystemet kan man behöva fylla på lite vatten.
Gul pil = Trimventil. Här kan temperaturen på tilluften ändras.
Standardinställning på trimventilen för tilluftsbatteriet är 2,8 varv öppen och ska ge ca: 20ºC på tilluften, men detta beror på hustyp mm.
22-23ºC tycker jag är en behaglig tilluftstemperatur och är nu öppen ca: 3,5-4 varv för att uppnå detta. Justeras vid behov på trimventilen med en 4 mm insexnyckel (gul pil i ovanstående bild). Tilluftstemperaturen kan avläsas på värmepumpens sifferfönster, kanal 09. Variationer i tilluftstemperauren är normalt och beror på utetemperaturen och värmesystemets framlednings-temperatur då slingan ligger parallellt med det utgående värmesystemet.
Förutom ovanstående ändringar har nu även ytterligare ändringar gjorts för att spara el under vintern när det är ett konstant värmebehov.
Elpatronen är blockerad med driftlägesknappen på manöverpanelen.
Inomhusgivaren är bortvald med hjälp av strömbrytaren på väggen i tvättstugan (ovanför golvvärmeskåpet), läge 1 = aktiverad, läge 0 = urkopplad.
Shunten är ställd i handläge och justeras nu för hand på spaken till ett läge som gör att kompressorn går hela tiden. Detta för att ta tillvara på den varma frånluften som annars ventileras ut varm när kompressorn inte är i drift. Shunten är nu öppen ca: ¼ och kan behöva ändras beroende på panntemperaturen. Öppnas shunten för mycket sjunker panntemperaturen. Panntemperaturen ska ej vara under 50ºC under längre tider för då kan legionellabakterier uppkomma i varmvattnet. Efter att ha förbrukat varmvatten (duschat) sjunker panntemperaturen tillfälligt ofta en bit under 50ºC. Då behöver man normalt inte ändra på shunten, utan efter en stund är temperaturen tillbaka på 50ºC eller mer. Detta pga. att när tappvarmvatten lämnar varmvattenberedaren (en del av pannan) ersätts det med nytt kallt vatten som kyler ner pannan innan det har värmts upp. I pannans ovandel sitter varmvattenberedaren som värms upp med pannans vatten. Pannans vatten blandar sig aldrig med tappvarmvattnet utan är två skilda system. Temperaturen på de båda systemen är samma, alltså pannans temperatur.
Håll koll på panntemperaturen som inte får bli för låg. Vi får då inget varmvatten, samt att legionellabakterier kan uppkomma i varmvattnet. Temperaturen bör därför ej ligga under 50ºC utan bör ligga runt 50-55ºC, kompressorn stoppar vid 56ºC så försök ligga på max 55ºC.
Knappen extra varmvatten ska aktiveras 1 gång varannan vecka eller oftare (höjer temperaturen med hjälp av elpatronen) så att ev. legionellabakterier dör. Bakterierna dör vid 50ºC, men det tar många timmar. Vid 60ºC dör 90% av bakterierna på 10 minuter så det borde räcka att köra extra varmvattenfunktionen i någon timme.
Om ”Extra varmvatten”-knappen trycks in, höjs panntemperaturen till ca 60°C, därmed får man en ökning av varmvattenkapaciteten under ca 24 timmar. Den inbyggda lampan lyser i detta läge konstant. Genom att trycka ytterligare en gång erhålles en varaktig funktion där varmvattentemperaturen höjs under 6 h en gång/dygn. Den inbyggda lampan blinkar i detta läge. En ytterligare intryckning återställer ovanstående funktioner.
Blir det för kallt i huset så kör jag med luft/luftvärmepumpen och/eller eldar, räcker inte detta MÅSTE elpatronen tillåtas vara i drift. Elpatronen är på 9KW (har muskler att ta till, men det kostar pengar). När elpatronen är invald kan shunten öppnas mer för att få en högre framledningstemperatur.
Eventuellt läggs shunten i automatikläge, då reglerar pannan själv framledningstemperaturen beroende på utetemperatur och ev. innetemperatur (om denna givare är invald).
För att klara av värmefördelningen så bra som möjligt med elpatronen blockerad har jag prioriterat frånluftsvärmepumpens ”lilla” effekt enligt följande: Tappvarmvatten är viktigast (rätt panntemperatur), därefter är förvärmd tilluft viktigast och sedan värme till uterummet och badrummet och sist lite värme till vissa element på övervåningen om det orkar med. Ett tecken på att man har för mycket ”förbrukare” inkopplat är att t.ex. att elementen inte blir varma och inte gör någon märkbar nytta (Elementen kräver ju högst temperatur av mina vattenburna uppvärmningsslag, alltså jämfört med golvvärmesystemet och tilluftsbatteriet). Stäng då hellre av elementen helt för att inte kyla ner värmesystemets vatten i onödan. Resultatet blir då att panntemperaturen eventuellt stiger något och man kan då öppna upp shunten en aning mer för att få ut mer värme till de prioriterade ”förbrukarna” man har i drift. Ett annat tips är att ha dörrarna till rummen lite öppna för att på så sätt få in varm luft från luft/luftvärmepumpen eller braskaminen om man har dessa i drift.
Vid minusgrader (speciellt om utetemperaturen varierar mycket) är det viktigt att hålla koll på tilluftstemperaturen (kanal 09 i sifferfönstret). Temperaturen till batteriet ökas genom att öppna trimventilen (4mm insexnyckel) och/eller höja framledningstemperaturen på värmesystemet (spaken på shunten vid handkörning av shunten). Tilluftsbatteriet ligger parallellt med det övriga värmesystemet. Skulle inte detta räcka till måste elpatronen tillåtas vara i drift.
En parentes till föregående som kan vara bra att känna till:
Före tilluftssidans värmebatteri finns ett frostskyddsspjäll som stänger automatiskt om tilluftstemperaturen efter batteriet understiger +5ºC, detta för att batteriet inte ska frysa sönder. Om Frostskyddet är utlöst visas felkod A-02 i sifferfönstret. I detta läge måste tilluftsbatteriet ha mer värmeeffekt och detta görs med hjälp av att öka trimventilen, höja framledningstemperauren på värmesystemet (shunten) och/eller tillåta att elpatronen får vara i drift. När felorsaken är åtgärdad återställes felkoden i sifferfönstret genom att stänga av och åter starta värmepumpen.
Hjälper inte detta kan det vara luft i tilluftsbatteriet (lufta med luftskruven och ev. fyll på med vatten om pannans tryck är lågt).
OBS!
Detta feltillstånd får ej återställas upprepade gånger, då det finns risk för sönderfrysning av tilluftsbatteriet.
gäster: 855
dolda: 0
användare: 2
