Ämne: Mitt elelement irriterar mig

[vedpannan]

Mitt uppvärmningssystem består av kakelugnar och vedspis men i kallfarstun så är det byggt en liten skrubb i slutet av 70-talet som WC är placerad, där finns bara elelement som håller värmen. Det liksom irriterar mig att jag måste ha ett 300 watts element som håller det varmt då jag i teorin skulle kunna ha ett värmepumpsystem som kunde hålla det varmt.
Mina funderingar har varit att slakta ett kylskåp och ta den kompressorn och gräva ner en kopparmarkslinga eller bara göra en "ispinne"-installation då marken är frusen just nu, koppla ihop med en värmebärare, (av något slag) kanske koppla så att hetgasen går igenom ett oljeelement eller nåt?
Tanken kom från när jag dammade av kompressorn och slingan på det R12-fyllda frysskåpet (från 1961) och märkte att den var väldigt varm.
Vad tror ni om det?
Gott nytt år förresten

[xxargs]

En sådan där fryskompressor till ett frysskåp drar runt 180 Watt när den går och värme COP kanske runt 2 när kalla slingan är runt -20 grader C och runt 3 när det är strax under nollan när man har 55 grader på kondensorn och ingen underkylning på kondensatet innan expansion. Dock är kyleffekten vid -20 grader inte så hög - kanske 50 Watt kyleffekt och det blir lite över 100 Watt på kondensorn... 

Skall man hemmameka med en sådan R12-kompressorn så är förmodligen HC-fyllning som gäller - om man kan få tag R134a så får man skvätta in ca 3 viktprcent isobutan eller propan om smörjningen skall fungera då det knappast är aktuellt att byta olja på en sådan gammal R12 kompressor. Det som kommer vara problemet när man bygger eget är att med sin slinga säkra att oljeåterföringen fungerar så att kompressorn inte blir tom på olja efter ett tag. Kan nog vara lämpligt att sätta ett par siktglas - framförallt på sugledningen så att man ser om det börja ligga skvätt olja i siktglaset efter ett tag och då indikerar att oljan faktiskt hittar tillbaka till kompressorn.



Vill du läsa mer om de moderna versionerna av kyl och fryskompressorerna och dess kapacitet vid olika temperaturer, så titta på danfoss olika kompressorer då de har väldigt bra datablad på kapacitet - COP som anges där är kyl-COP, för värme COP så addera man 1 på angiven kyl-COP - dvs står det 1.5 i kyl-COP så är det 2.5 i värme-COP.

Tittar man på dagens högverkningsgradsoptimerade R600a kompressorer så är dessa bra mycket bättre COP än någon av deras R134a-kompressorer - en 230V 4 cc kylskåpskompressor med R600a och med 35 W motor (men kan gå mycket tyngre) har betydligt bättre verkningsgrad än motsvarande 'energisnåla' kompressorer avsedda för batteridrift typ BD35F med R134a som köldmedie - och då skall de ändå vara väldigt bra...

       

[GDS-Jan]

Eller min tråd http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=42139.0;all

Jag slaktade en avfuktare och byggde en radiator av den.
Du behöver inte ens öppna kylslingan och COP är över 3 med rumstemperatur på förångaren.

136w in, över 400w ut.

[vedpannan]

En sådan där fryskompressor till ett frysskåp drar runt 180 Watt när den går och värme COP kanske runt 2 när kalla slingan är runt -20 grader C och runt 3 när det är strax under nollan när man har 55 grader på kondensorn och ingen underkylning på kondensatet innan expansion. Dock är kyleffekten vid -20 grader inte så hög - kanske 50 Watt kyleffekt och det blir lite över 100 Watt på kondensorn... 

Men om jag tar till exempel 1/4" bromsrör för personbil och gör "kollektor" av så kan jag ju göra den mycket större än vad som finns i kylskåpet. Bättre?

Skall man hemmameka med en sådan R12-kompressorn så är förmodligen HC-fyllning som gäller - om man kan få tag R134a så får man skvätta in ca 3 viktprcent isobutan eller propan om smörjningen skall fungera då det knappast är aktuellt att byta olja på en sådan gammal R12 kompressor. Det som kommer vara problemet när man bygger eget är att med sin slinga säkra att oljeåterföringen fungerar så att kompressorn inte blir tom på olja efter ett tag. Kan nog vara lämpligt att sätta ett par siktglas - framförallt på sugledningen så att man ser om det börja ligga skvätt olja i siktglaset efter ett tag och då indikerar att oljan faktiskt hittar tillbaka till kompressorn.

Ja siktglas kan jag få lös för nån 100-lapp så det kan ju vara bra att ha. Borde väl vara bättre att använda rör med mindre area men då kanske det blir sämre med förångningen?
Sen ska jag införskaffa Propylen för att hälla i en luft/luftvärmepump för att testa, kan det vara lämpligt tro? Har även Omegas kompressorolja för kylmaskiner, speciellt lämpad för R12, CO2, ammoniak och propan.

Vill du läsa mer om de moderna versionerna av kyl och fryskompressorerna och dess kapacitet vid olika temperaturer, så titta på danfoss olika kompressorer då de har väldigt bra datablad på kapacitet - COP som anges där är kyl-COP, för värme COP så addera man 1 på angiven kyl-COP - dvs står det 1.5 i kyl-COP så är det 2.5 i värme-COP.

Tittar man på dagens högverkningsgradsoptimerade R600a kompressorer så är dessa bra mycket bättre COP än någon av deras R134a-kompressorer - en 230V 4 cc kylskåpskompressor med R600a och med 35 W motor (men kan gå mycket tyngre) har betydligt bättre verkningsgrad än motsvarande 'energisnåla' kompressorer avsedda för batteridrift typ BD35F med R134a som köldmedie - och då skall de ändå vara väldigt bra...

Hmm,, ja det där lät intressant  Men skulle det alltså vara bättre att få tag på en R600a-kompressor och bygga på då tro, finns ju ett gäng på den lokala återvinningsstationen  .
Sen blänger jag lite på den Danfosskompressorn som jag köpte till mitt gamla 50-tals Frigidaire-kylskåp från General Motors och det kliar i fingrarna 

[vedpannan]

Eller min tråd http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=42139.0;all

Jag slaktade en avfuktare och byggde en radiator av den.
Du behöver inte ens öppna kylslingan och COP är över 3 med rumstemperatur på förångaren.

136w in, över 400w ut.

Ja det där vore ju kanon om man använder den som en frånluftvärmepump  Thumbsup Ska hålla ögonen öppna om jag ramlar över en sån så kanske svärmor ska få lite återvinning på badrumsfläkten.

[vedpannan]

Här är en pdf-fil på lite fakta på den kompressorn jag har som står splitter ny i låda ännu då jag ännu inte haft tid att laga mitt kylskåp plus att jag får inte tag på nån som kan suga ur gasen (R12) 

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=tl4f%20danfoss&source=web&cd=3&ved=0CC8QFjAC&url=http%3A%2F%2Fwww2.renkulde.no%2FMKDokume.nsf%2FF6749C7B05AA057AC1256C2B0041CC64%2F%24FILE%2FTL4F_R134a_220V_50Hz.pdf&ei=z2IDT9KZCY-K4gTu07WNCA&usg=AFQjCNFiZhr59_qmzVgYIYydkMPsuYUIBw&cad=rja

[xxargs]

en modern R600a kompressor både med 4 och 10 cc ligger med en COP över 2 (3 om man räknar värme-COP) medans din länkade r134a-kompressor ligger bara på 1.12 i COP (2.12 i värme-COP)

skillnaderna är stora och R134a (som är den bästa av de syntetiska köldmedierna avseende teoretisk COP) är hopplöst efter R600a-kompressorerna när det gäller effektivitet.

detta visar också att det finns potential för HC-baserade kölmedierna om man bara vill från konstruktions och  tillverkarsidan - men tyvärr är man lata och bekväma och kör på R410A istället trots att den är ganska medioker köldmedie.

i vitvarubranchen så har det varit ett tag att låg årsförbrukning är en vital grej i marknadsföringen och där har R134a fått ge vika för R600a baserade kylsystem sedan länge.

man får verkligen leta för att hitta en R134a-baserad kyl/frys idag

[vedpannan]

en modern R600a kompressor både med 4 och 10 cc ligger med en COP över 2 (3 om man räknar värme-COP) medans din länkade r134a-kompressor ligger bara på 1.12 i COP (2.12 i värme-COP)

skillnaderna är stora och R134a (som är den bästa av de syntetiska köldmedierna avseende teoretisk COP) är hopplöst efter R600a-kompressorerna när det gäller effektivitet.

detta visar också att det finns potential för HC-baserade kölmedierna om man bara vill från konstruktions och  tillverkarsidan - men tyvärr är man lata och bekväma och kör på R410A istället trots att den är ganska medioker köldmedie.

i vitvarubranchen så har det varit ett tag att låg årsförbrukning är en vital grej i marknadsföringen och där har R134a fått ge vika för R600a baserade kylsystem sedan länge.

man får verkligen leta för att hitta en R134a-baserad kyl/frys idag

Men aaaargh! Då jag beställde kompressorn till mitt kylskåp så var dom för R600 dubbelt så dyra och nu kollade jag så var det nästan samma pris. *morr* Hmm,, ja men då ska jag nog satsa på en R600-kompressor om jag ska bygga upp mitt lilla system, det är ju helt klart.
Men då borde ju propylen R1270 passa fint för en sån kompressor.

[xxargs]

R134a-kompressor är gjord för R134a-tryck - inte propan/propylentryck då motorn kommer att bli för klen gentemot kompressorns slagvolym. (samma problem som när man försöker använda R22/R407c-kompressor för R410A)

nu behöver det inte betyda att det inte skulle gå, men man får prova varsamt att motorn inte blir för hårt belastad och går varm (om inte annat så dras COP med)

Skall du köra med ren propan/propylen så bör det vara en R22/R407C-kompressor medans om du kör 50% propan och 50% isobutan i blandning räknat på vikt (och ca 0.43 gånger av R134a fyllningsvikt) så bör trycket passa för R134a även om blandningen får en ganska stor glide (något högre än R407C).  du bör också linda kapillärröret kring sugledningen för att få lite överhettning innan suggasen sugs in i kompressorn.

Är det kapillärrörssystem - speciellt om man byter köldmedie så får man fylla på efter funktion, inte så mycket efter vikt när man skall fylla en okänd modifierad maskin. Kort sagt skall det vara kallt hela evaporatorslingan tills den når recivern i slutet  där sista skvätten av kölmediet kokar upp och därefter bör gasen stiga i temperatur pga. värmeupptag från omgivningen.

Det som knepar till är propan/isobutanbladningen vilket gör att man måste acceptera flera graders ökning från punkten strax efter kapillären tills den når recievern - i en-komponents köldmedie (som R12 och R134a) så räknar man med högst någon  eller ett par grader skillnad mellan börja och slutet av evaporatorslingan.

Propan/butan rinner också bättre i kapillären än R134a/R407C (har sett nämnts ca 20%) så ev. om man märker att det är flashgas i stor utsträckning  (gas som går igenom hela kappillärröret för att det blir tomt på vätska i kondensorn hela tiden för att vätskan rinner igenom kapillären för fort) så får man ev. bromsa med det lite genom att platta ut kappillären med platttång försiktigt - behöver väl knappast säga att tittglas före kapillären och precis efter evaporatorns receiver på sugledningen är himla användbart för att se hur köldmediefyllningen arbetar - men sådant är lyx som man får bestämma om man vill ha det eller inte.
kapillärsystem har ofta en smula flash-gas i form av bubblor som anträder kapillärröret, speciellt om det är hett på kondensorslingan, men det får inte vara för mycket av det