Ämne: Intrimning av uppvärmning Nibe Fighter 1210 kallt i huset

[mikael.carlstedt]

Jag har precis flyttat in i ett gammalt stenhus 180 kvm i två plan plus sutterängkällare (nämnas bör också att det är en dåligt isolerad krypvind) och försöker trimma in min Nibe-panna för att få fart på värmen som än så länge inte riktigt hänger med (ca 17 grader i sovrummet på övervåningen). Det är elburen golvvärme i källarplan och vattenburna radiatorer på de andra planen, sammanlagt 9 st i olika storlekar varav två rejäla bestar i vardagsrummet där vi har en stor fönsteralkov.

Första problemet jag stötte på som novis var att det inte hände något när jag luftade elementen; efter tips från bekanta har jag fyllt på i expansionskärlet så att trycket är drygt 1 bar efter luftning av alla radiatorer. Det känns varmt överallt men inte mer än att det känns behagligt att hålla handen mot radiatorerna.

Det blev förstås lite varmare på övervåningen efter det (innan dess var halva sovrumselementet och handdukstorken på övervåningen iskalla), men det var fortfarande bara ca 17 grader i sovrummet. Efter det har jag försökt med att ändra värmekurva och justera värmereglaget på pannan, men det har inte haft någon större effekt.

Så här ser mina inställningar och mätvärden ut just nu:
Kurva 11 + 2 (när jag flyttade in stod det på kurva 10 + 0)
Utetemp +5 grader
VB-fram 45 (44)
VB-retur 39 (46)

Finns det någon med mer erfarenhet än jag som kan säga om det här är rimligt, eller om jag har helt fel inställningar? Jag har inte hittat något annat att skruva på än temperaturkurvan och plus-/minusreglaget; är det något jag har missat?

[Carl N]

Stenhus tar tid att värma så ha tålamod.
Men det du kan se över är att alla radiatorer är lite svalare på undersidan.
Om någon radiator kortsluter flödet betyder det att några andra radiatorer inte får tillräckligt flöde.

[Roland]

Det var hög framledningstemperatur med tanke på att det är +5 ute och det verkar vara stora radiatorer. Är det möjligen ett hus i Skåne?

Frågar samma sak som Carl. Finns det några radiatorer (inkluderar handdukstorken) som kortsluter flödet och gör att det krävs onödigt hög framledningstemperatur? Det skall helst vara 5-10 graders temperaturskillnad mellan radiatorns in- och utlopp när pumpen har gått minst 10 minuter.

[mikael.carlstedt]

Ok, det brukar alltså inte krävas så hög temperatur för att värma ett normalt hus vid den utetemperaturen? Jag kanske har missat något elementärt, men jag förstår inte riktigt varför det geografiska läget på huset ska bestämma temperaturkurvan - 5 grader är väl ändå alltid 5 grader, oavsett var man bor? Jag bor i Åkersberga strax norr om Stockholm.

Såvitt jag kan bedöma är alla radiatorerna lite varmare på över- än undersidan, alltså ingen kortslutning? Vad kan göra att det blir kortslutning? Felkopplade rör? Trasiga radiatorer?

Nu börjar det långsamt bli varmare, så det kanske stämmer att det helt enkelt är väggarna i stenhuset som har tagit lång tid att värma upp.

[tipo874]

Ok, det brukar alltså inte krävas så hög temperatur för att värma ett normalt hus vid den utetemperaturen? Jag kanske har missat något elementärt, men jag förstår inte riktigt varför det geografiska läget på huset ska bestämma temperaturkurvan - 5 grader är väl ändå alltid 5 grader, oavsett var man bor? Jag bor i Åkersberga strax norr om Stockholm.

Visst, men radiatorsystem och energiförbrukning skiljer mellan hus och var det ligger, och utegivaren har ju ingen aning om hur varmt det är inne. Olika hus kräver olika framledningstemperatur vid samma utetemp, och det är ju det kurvan och parallelljusteringen bestämmer.

[ace]

en radiatorkortslutning sker nästan alltid i början på kretsen (källaren tex) och brukar leda till mycket lägre  än de 6K du har.
Det du ska kolla är att flödet är tillräckligt, dvs att inget element har större tempdiff  mellan ovansida och undersida än 7-8 ºC.   
har du större tempdiff är det dags att höja flödet på pumpen, samt strypa in de som får för låg tempdiff.
Du skriver att två element är rejäla...men hur ser de andra ut?   är dessa av typen panelradiatorer (högtemp)
Man undrar eftersom du kör så hög kurva.
Det kan då vara ide att montera en fläktkonvektor på returen för att få ut effekten.

[Roland]

-5 är -5 överallt, det är bara det att i Skåne inträffar låga temperaturer sällan. Radiatorsystem och isolering är ofta dimensionerade för en framledningstemperatur som är 55 grader vid dimensionerande utetemperatur. Dimensionerande utomhustemperatur är t.ex. -13 i Malmö. I Stockholm är det -18 som gäller. Det betyder att det blir högre framledningstemperatur i ett hus i södra Sverige vid samma utomhustemperatur om man har dimensionerat radiatorerna för samma framledningstemperatur vid dimensionerande utetemperatur (hoppas det blev begripligt).

Även i lätta hus som mitt tar det något dygn innan en ändring av värmekurvan ger stabil inomhustemperatur. Stenhus måste ta längre tid på sig.

Kortslutning orsakas ofta av små radiatorer i hallar och toaletter, i synnerhet om de sitter nära värmepumpen. 

[mikael.carlstedt]

en radiatorkortslutning sker nästan alltid i början på kretsen (källaren tex) och brukar leda till mycket lägre  än de 6K du har.
Det du ska kolla är att flödet är tillräckligt, dvs att inget element har större tempdiff  mellan ovansida och undersida än 7-8 ºC.   
har du större tempdiff är det dags att höja flödet på pumpen, samt strypa in de som får för låg tempdiff.
Du skriver att två element är rejäla...men hur ser de andra ut?   är dessa av typen panelradiatorer (högtemp)
Man undrar eftersom du kör så hög kurva.
Det kan då vara ide att montera en fläktkonvektor på returen för att få ut effekten.

När det gäller valet av kurva måste jag direkt erkänna att jag inte har någon aning om vad jag håller på med; jag tänkte bara att eftersom det inte ville bli riktigt varmt så kanske jag behövde en mer "offensiv" kurva. Enligt Nibes dokumentation ska det vara kurva 10 där jag bor, och -2 för att jag har lågtemperaturradiatorer (eller...?). När jag flyttade in var det inställt på kurva 10 + 0, men dessförinnan hade huset stått tomt ganska länge och ännu tidigare varit uthyrt ända sedan bergvärmen installerades, så det behöver man nog inte ta så stor notis om.

Jag drog ner till +1 igår efter kommentarerna om att temperaturen verkade anmärkningsvärt hög, och efter det verkar temperaturen i sovrummet ha planat ut på 18 grader, vilket kanske är lite i lägsta laget.

Efter lite googling kan jag bekräfta att det är två panelradiatorer som jag har i vardagsrummet, nästan tre meter långa vardera. I övrigt är det bara "gammeldags" flänsradiatorer, förutom en liten panelradiator i farstun, en "dubbeldäckad" panelradiator i övre hallen och en handdukstork i övre badrummet.

Jag försöker förstå det här med tempdiffen - låg tempdiff beror alltså på för snabbt flöde pga för låg "resistans", och då behöver radiatorn strypas för att hinna avge mer värme, korrekt? Då kommer nästa dumma fråga: hur mäter man tempdiffen?

[Roland]

Bästa sättet att mäta temperaturdifferensen är med en IR-termometer. Min erfarenhet är att har man en värmepump betalar den sig bara genom att man enkelt kan trimma in radiatorerna rätt.

Dessutom är en IR-termometer bra att ha för att kolla om vinet har rätt temperatur och om det är dags att lägga köttet i stekpannan. För att termometern skall visa rätt skall man mäta mot målade ytor, etiketten och ha matfett i stekpannan.

[Abuquir]

Du bör sätta maskerings tejp på rören annars så får du svårt att få bra mätvärden.