Ämne: Vad kostar överkapacitet?

[gunnarb]

Är du, Oraklet, medveten om att det spottas ut hundratals miljoner inverterpumpar (luft/luft och främst för luftkonditioneringsändamål) från Asien på världsmarknaden (varav kanske 10-tusentals i Norden) varje år och att därvid inverterpumparna är i absolut majoritet. Japaner och kineser behärskar denna teknik till fulländning och den är inte speciellt mycket dyrare än on/of-tekniken och tillförlitlig är den också. Att de svenska tillverkarna inte har tagit till sig denna teknik har väl två huvudanledningar: dels så behöver vi litet kraftfullare pumpar än vad som är fallet med majoriteten av luft/luft-pumparna, vilket gör att kompressorerna behöver gå på trefas för att inte snedbelasta våra hemmaelnät, dels så behärskar vi inte i Sverige den elektronikutveckling och komponentutveckling som behövs för att få fram kostnadseffektiva och tillförlitliga lösningar. Vår nordiska marknad är dessutom, med något undantag, för liten för att få Japaner och Kineser intresserade av att ta fram speciallösningar.
Du kan ha rätt på en punkt och det är att de få inverteralternativ som finns för bergvärmepumpar har tagits fram här i Sverige och att de mycket väl kan lida av allehanda barnsjukdomar och man kan också ana sig till att så har åtminstone varit fallet för tidiga varianter av svenska inverterpumpar genom att läsa trådarna i forumet som handlar om inverterhaverier.
Jag tror dock att om man som redan har skett i något fall (Nibes Split) kan få till stånd ett utvecklingssamarbete mellan svenska pumptillverkare och japanska inverterutvecklare så kommer on/off-pumparna att bli ett minne blott på samma sätt som har skett för luft/luft-pumparna. Får man bara ner tillverkningskostnaden för själva elektriska invertern så finns inga kvarvarande fördelar med on/off-pumparna. Jag ser ingen som helst anledning till att COP skulle vara sämre i en sådan pump än i on/offpumparna. En liten effektförlust i själva invertern kompenseras mer än tillräckligt av att pumpen hela tiden går på just den effekt som behövs just då och inte pumpar på som en galning vare sig det behövs eller ej.
Tillverkarna får härvid också en rationaliseringspotential, genom att de kan reducera sin produktflora och (på samma sätt som luft/luft-pumpstillverkarna) låta olika effektbehov tillfredsställas av ett fåtal pumpkonstruktioner och kanske också som tex Toshiba gör genom programvarustrypningar sälja samma pump med olika pris, beroende på hur den är nedstrypt.
Men den svenska bergvärmebranschen är konservativ och kunnandet hos tillverkare och installatörer om avancerade konstruktioner och deras styrning är lågt (se tex trådarna om Nibe Split) så mina förhoppningar kan mycket väl komma på skam.
Men nu tycker jag att både jag och hela denna tråd har kommit långt ifrån vad som ursprungligen frågades om och jag hoppas att hsvhsv har bestämt sig utan att ta hänsyn till dessa högtsvävande tankar om framtiden.

[purjo__]

Ett vattenburet distributionssystem har en sån inbyggd tröghet att det inte gör något att VP'n kör on/off - Med en luftvärmepump är det viktigare att kunna reglera avgiven effekt.
Så argumentet att kunna reglera effekten exakt efter behovet är inte lika viktigt för en 'vattenvärmepump', utan det som i så fall talar för invertern är att den har lite högre verkningsgrad när den går på lägre effekt. Å andra sidan kostar den ju mer och har fler potentiella felkällor, så frågan är om man sparar in merkostnaden under pumpens livstid... 

[gunnarb]

Som du mycket riktigt säger, Purjo, så är det inte lika viktigt att en vattenburen pump kan reglera effekten, som en luftpump, men trots det så verkar det (av vad man kan läsa sig till här på forumet) som om ett stort antal bergvärmepumpägare investerar i en volymökande tank för sådär 5-10 tusen kronor (inkl installation), främst för att jämna ut temperaturvariationerna i radiatorsystemet och för att få långa gångtider, och därmed få starter, på pumpen så att den inte slits ut i förtid.
Volymtanken löser ytterligare ett problem, nämligen att eliminera knäppningar i värmesystemet beroende på värmeväxlingarna. Värmeväxlingar får man dels när en on/off-pump startar och stoppar för att ge rätt temperatur i radiatorsystemet och det problemet finns inte med en inverterpump. Man får också kortvariga kraftiga värmeväxlingar då pumpen går över från att producera varmvatten till att värma radiatorsystemet (när växlingsventilen slår om) och detta problem kvarstår även med inverterpumparna, men enligt min erfarenhet så sker växlingarna så sällan att man kan stå ut med dem (jag har tex inte installerat någon volymtank i mitt system och upplever inte knäppningarna störande alls).
Sedan så finns det relativt enkla metoder att helt eliminera knäppningarna efter en varmvattenproduktion utan att installera en volymtank. Man kan helt enkelt se till så att cirkulationspumpen för radiatorsystemet stängs av när varmvattenproduktionen är klar (och växlingsventilen slår om) och låta den vara avstängd i några minuter tills vattentemperaturen i pumpens värmeväxlare gått ner till en lämplig nivå. Man måste då också se till att kompressorn inte får fortsätta att producera varmvatten för radiatorsystemet förrän cirkulationspumpen satts på igen. Detta skulle vara en trivial programvaruändring i pumpens styrsystem, men det kan också realiseras ganska enkelt med en extern logikkrets och ett par reläer. Nackdelen med en sådan lösning är att pumpen inte direkt kan fortsätta att producera värme efter en varmvattenproduktion utan att den måste göra en paus först. Det ökar antalet kompressorstarter något.

[purjo__]

En annan viktig funktion för en arbetstank är att separera flödena genom VP'n och radiatorsystemet. Särskillt viktigt är det om man har en fulleffektsdimensionerad VP i kombination med ett gammalt högtempsradiatorsystem. Då är det bättre att lägga pengarna på en tank så att VP'n får optimala driftförhållanden än att 'jacka på' en inverter-VP som aldrig kommer att gå riktigt bra...

[gunnarb]

Jag tror inte att man ens ska försöka att ansluta ett högtemperatursystem till en värmepump. Det blir aldrig bra. En mellantank kan ju inte göra något åt att huset behöver ha en väldigt hög radiatortemperartur för att hålla sig varmt i kylan. Om det är problemet så måste man sätta dit fler eller effektivare radiatorer först. När det är gjort så kan man få göra litet strypningar i de kretsar som har de grövsta rören (oftast på gamla sektionsradiatorer) och därefter brukar flödet bli ganska lagom för att värmepumpen skall arbeta med ett effektivt flöde utan mellantank.