Provat lite olika Led, och gillade Biltemas bäst, har 95% Led lampor E/14/27, 1.7w, ca15st, varav 5 ute plus några 3w reflektor led som belyser olika partier och träd mm.
Min super väggenergimätare visar 10w när jag kopplar in 1.7w led lampa!, vart rejält besviken, men misstänkte att nåt var fel när den var iskall efter flera timmar i drift, inte mycket att lita på Mao, åker i elskrotlådan!
Trevlig helg..
Det finns två saker som gör att 'billiga' elmätaren har svårt att mäta rätt, det ena är att alla 'vanliga' elmätare mäter med dålig noggranhet vid små strömmar/effekter som kring 1-2 Watt och det andra är om den inte har en komplett 'elmätarkrets' i sig så mäter den grovt fel på den pulsade strömmen (leder bara vid periodtopparna) som dom enkla ingångsstegen (likriktarbrygga och en resovirkonding efter) som energisparlampor och led-lampor har.
Gjorde en simulering i Spice hur en enkel ingångsteg med likriktarbrygga med resevoirkondensator på 4.7 µF och en last på 62 kOhm för att simulera 1.7 Watt LED-lampa kan se ut kopplad till en standard EN61000-3-3: (0.4+j0.25) Ohm, 50 Hz och 230 Volt vägguttagsimpedans enligt
där S1 och S2 är vägguttaget
med resultatet:
Peakströmmen är upp till 176 mA och huvudpulsen där det mesta av energin matas in är under 0.42 ms och sedan är det en lite studs pga. elnätsimpedansen induktans på ungefär lika länge men energimässigt väldigt lite - dvs knapp 1 ms i strömledningstid per halvperiod och resten av tiden så är det ingen ström alls.
har man 100 sådana lampor parallellkopplade på samma säkring så är pulsströmmen uppåt 17 ampere fast man bara drar 170 Watt i effekt!!
Om man har en samplande elmätare så måste den sampla snabbt för att teckna av hela strömspiken - annars kommer den att mäta grovt fel eller tom. missa strömspiken ibland. En DMM-ingångssteg som de lite äldre billiga elmätarna hade för ett par år sedan kommer heller inte att fungera då dess mätvärde förutsätter att strömmen är sinusformad och kommer att visa grovt fel här. Den typen av äldre billiga stickpropppselmätare visar hyffsat rätt på elelement, glödlampor, en del också hyffsat rätt på elmotorer då det också hade en fasmätare mellan ström och spänning som korrigerade uppmätta värdet - men när det kommer till energisparlampor och switchade nätaggregat så kommer dessa till korta och mäter grovt fel.
RMS-strömmen[1] av pulsströmmen på ovanstående blir 24.40 mA och detta gånger 230 Volt ger då en skenbar effekt 5.6 VA och reella förbrukningen 1.7 Watt ger då att 1.7Watt/5.6VA=0.303 dvs. en PF 0.3.
Observera att det är i stort sett ingen fasskift[2] mellan ström och spänning när det väl leder ström så vi kan inte säga att den dåliga PF beror på stora reaktiva strömmar - utan här för att strömmen drar olinjärt kopplad till spänningen. därför så ser man ofta att cos(fi) är väldigt nära 1.0 på switchade nätagg till tex halogenlampor medans PF är fortfarande väldigt dålig i området 0.3 - 0.5. Effektfaktor som beskrivs som cos(fi)=0.x avser bara reaktiva strömmar medans PF beskriver effekten av både reaktiva strömmar och beroende på olinjära strömmar med spänningen.
(L1 och L2 är en balun för att förhindra RF-störningar skall läcka ut och har ingen verkan i kopplingen, L3 är en mindre drossel är också för att bromsa HF-störningar - eftersom dessa lampor skall byggas kompakt så får man verkan att drosslars värden kommer att vara små fast behoven av filtrering och därmed större drosslar ökar ju mindre ström de drar om de skall filtrera strömmen i samma grad som större maskiner - detta smiter nu lamptilleverkar ifrån vilket gör att 100 1.7W lampor parallellkopplade på samma säkring ger mycket, mycket större nätstörningar än motsvarande 170 Watt lastad nätaggregat till tex. en PC.)
[1]
RMS står för 'Root, Mean, Square' och är en matematisk trick för att omvandla en kurvform oavsett utseende till en kurvform av sinusform eller likström med en ström med samma uppvärmningsförmåga av tex. en säkring eller en motstånd som strömmen med den knöliga vågformen. I exemplet omvandlar man 170 mA pulser under 0.5 ms och 9.5 ms ingen ström alls till en motsvarighet på 24.4 mA likström eller växelström med _samma_ uppvärmning av tex en säkring/ledning som den pulsande strömmen och därmed lättare att beräkna vad det blir för effekter av den pulsande strömmen som tex. _om_ 10 Ampere säkringen skulle hålla för 100 parallellkopplade 1.7 Watt LED-lampor med pulsström uppåt 17 ampere tillsammans. - Svaret är ja, då uppvärmningen av 17 Ampere strömpulserna med lång vilotid mellan varje puls skulle motsvara 2.44 Ampere ström sinusform i säkringsuppvärmning och i princip säger det oss att man skulle kunna koppla in ca 400 st 1.7W LED-lampor (med pulsström på 68 ampere tillsammans även om den i praktiken är mindre då nätdimpedansen börja bli strömbegränsande och pulserna blir istället bredare tidmässigt) innan säkringen är på gränsen att brinna av.
[2]
skall man vara noga så ser man dock att strömmen är lite före spänningen när den laddar upp kondensatorn medans spänningen stiger, dvs. om vi skall prata om reaktiv ström så är den kapacitiv - och även om en konding ger 90 grader fasskift utan/låg serieresistans som det kan ses som här så gör korta öppningstiden medans det leder att fasskiften räknat över hela perioden blir väldigt liten och räknat som cos(fi) håller sig över 0.9 ~ <~ 25 grader då öppningstiden i ovanstående fall handlar om 1/20-del av perioden om man tittar bara på huvudpulsen där det mesta av energin levereras.
gäster: 624
dolda: 0
användare: 1
