Ämne: Alternativ vakuumsugning :-)?

[eleson]

http://www.imperiale.se/

Kolla under tillbehör:
Monteringskit inkl pump för 2 papp. 

Varför bängla tilll det?   

[FrittDrag]

Jag ser ett litet problem med alla dessa alternativa metoder.
Och det är självklart när dom inte fungerar.
Ett misslyckat montage av en L/L-värmepump innebär att den inte fungerar och därmed bara är en dyr grej som hänger på väggen.
Sett ett antal sådan värmepumpar hos folk som undrar varför den inte ger någon värme (alterntavivt varför kpmoressorn brännt ihopa).
Tyvärr går det jhu inte att testa med någon av dessa metoder och sedan gör om det på ett annat sätt, åtminstone för en hemmapulare.

Men men ... vill ni experimentera så inte mig emot 

[hplp]

oj, vad svårt allt låter. Köp en vacumpump, använd den och sälj den vidare till nästa gördetsjälvare. Det är det absolut bästa sättet att avfukta och avlufta systemet med. Den metod ni kallar pys, förmodar jag är densamma som "polsk fyllning" och då kan ni lika gärna blåsa genom systemet med köldmedian direkt och rejält, om ni nu skiter i miljön.

[gästen]

En av de roligaste sakerna med de s.k " Kladda Självare" är att när det har uppstått en läcka så blir det dyrare för er än om någon som kan det monterat från början.

[gäst]

Som jag skrev tidigare så kanske inte vakuumsugningsmetoden är den bästa/billigaste? Och då är det ju vansinne att fortsätta med den, om man inte med dagens metod gör så att livslängden blir "lagom" på pumparna pga undermålig fuktevakuering, från "marknadens" perspektiv. Dvs vi fuktevakuerar pumparna lite lagom så att dom inte håller i 30 år eller mer, för då byter man som konsument för att det finns nya, bättre, billigare osv utan tvingas byta (självklart mitt i uppvärmningssäsongen med dyr alternativ uppvärmning och besvär/ångest tills den nya är på plats) när den i "förtid" gått sönder (om det nu är därför de går sönder, annars kanske det inte är så himla viktigt med ordentlig fuktevakuering?). Det är ju inte helt ovanligt att frysboxar från 60 och 70 talet fortfarande fungerar.
Om syftet med vakuum-metoden är att evakuera fukt och det finns bättre, billigare metoder, då är det per definition tjänstefel/kriminellt att inte använda den bättre, billigare metoden framförallt om det görs på professionell basis.
Det tycks ju inte bli mindre fukt kvar i systemet med vakuumsugning, jämfört med dykluft/kolsyra/gasol osv eller? Eller kan det vara ett sätt för branschen att på varje installation få en gratistimme a´ 600:- + moms av den redan pungslagne värmepumpskonsumenten?

Tyvärr går det jhu inte att testa med någon av dessa metoder och sedan gör om det på ett annat sätt, åtminstone för en hemmapulare.

Kanske ett utvärderingsprojekt för branschen?

 / mvh

[hplp]

om man nu inte litar på installatörerna då kan man göra det själv, med en vacumpump och en vacumeter. De torde vara ganska lätta att avyttra efter användandet. Samtidigt som vacumsugningen får man en indikation på om systemet är tätt, men detta utesluter inte tätkontroll när systemet är trycksatt. Gör så här, vacumsug systemet så mycket pumpen klarar av. När det verkar vara klart, notera trycket, ta en lång kaffepaus, kolla trycket igen,har det stigit betyder det antingen att du har en läcka eller att det finns mer fukt i systemet, gör om altsammans igen. Vist är det tidskrävande men det är därför det är viktigt att delarna förvaras väl förslutna, de kan vara antingen fylda med nitrogen eller vacumsugna från fabrik, och då går det som regel snabbt, även för en yrkesman.

[wireman]

Vi hemmapulare är lite struliga och är TÄNKARE. Vi vill hitta på lösningar själv. Visst är det många gånger enklare
att köpa en vaccumpump för 2000:-  men vi kan också ventilera andra ideer. En del bra, en del mindre bra.
Jag har en garagekompressor på 1,5 hk som jag monterade en vaccummätare på i insuget. den visade konstant 700mmHG i undertryck
på vaccummätaren. Den kanske man kan använda för att vaccumsuga systemet med. En koppling som trycker in pysventilen
en t-koppling till vaccummätaren och kanske en backventil. Eller vad tror ni?

[KOB (anbj)]

Jag gillar den här tråden. Främst för att ”gäst” inte väjer för att utmana den dogmatiska vakuumpumpsfundamentalism som emellanåt fronderar mot Gör Det Självare. Gäst visar dessutom en förmåga att angripa problemet på ett ”olåst” sätt, som jag gillar. I det följande recenserar jag inte gäst’s idéer, Konstaterar bara att han har viss insikt och en hel del poänger.

Mitt inlägg syftar mera på att bredda diskussionen om vakuumsugning och blir därmed rätt lååångt.

Frågor om vakuumsugning kommer (av naturliga skäl) upp av och till. Inte minst i värmepumpsforums  avd. för L/L vp. Svaren blir ofta rätt korta och fragmentariska. Sådana svar är inte alltid helt användbara för den som inte redan kan ämnet. Har sett rätt många tydliga exempel på missförstånd. Proffsarna visar dessutom inte alltid intresse för att rätta till missförstånd. De gottar sig ofta hellre åt ”vilka idioter det finns” än att bidra med användbar kunskap.

Först något om service på kylmaskiner i allmänhet, sedan om något om det specifika med fyllning av rör i L/L vp.

I lärorna för vakuumpumpsfundamentalismen, framgår klart och tydligt, att varje ingrepp i köldmediekretsen måste följas av djupsugning, punkt slut. Den utrustning som ska användas måste fylla så höga prestanda att endast ackrediterade kylföretag klarar kostnaden för dylik utrustning. Allt annat är förkastligt. GDS-are göre sig icke besvär.

Verkligheten är en annan. Kylteknikern ute på fältet använder vakuumpumpen dagligen, men inte särskilt ofta för att djupsuga. Sådana tidsödande operationer avstår han gärna ifrån. Däremot är den dyrbara vakuumpumpen ett oumbärligt verktyg för att förenkla och förkorta tiden vid fyllning av köldmedier. Efter en kort sugning vet kylteknikern, dels att allt tidigare köldmedium avlägsnats, dels att systemet snabbt och effektivt suger i sig den nya laddningen i form av kondensat. När allt tidigare köldmedium avlägsnats, blir behoven av noggranna analyser av tryck och temperaturer begränsade till ett minimum. Fyllning kan göras rakt av efter specificerad fyllningsvikt. Funktionskontrollen kan då också begränsas till ”handpåläggning”. D.v.s. kylteknikern känner med handen på de olika rören och bedömer om allt ”känns” normalt.

En verksam djupsugning i ett system med syntetisk olja, tar tid. Mycket längre tid än det som vanligen spenderas (10-15 min). De syntetiska kompressoroljorna är starkt hygroskopiska (drar i sig fukt som läskpapper, från luften) och släpper motvilligt från sig den fukt de slukat.

Nu finns det som väl är, vanligen inte så mycket fukt i systemet, såvida det inte stått öppet nåt tag.

Riktig djupsugning praktiseras sällan i andra fall än där systemet stått öppet. Kylteknikern vet att systemet är förlåtande mot slarv, eftersom det är utrustat med ett torkfilter. Körschemat vid enklare service av ett system som varit igång nåt tag, ser vanligen ut enl. följande. Lokalisera ev. läckställen. Där det läcker blir det alltid oljigt, eftersom oljan följer med runt i loopen. Fixa läckan, byt torkfilter, därefter kort vakuumsugning och fyllning med den köldmedievikt som är specificerad för systemet. 
---------------------------

Så vitt jag kan förstå, så levereras de allra flesta L/L vp med förfyllda enheter. Förfarandet underlättar och förbilligar, även om anläggningen endast säljs och monteras av ackrediterade företag. De förfyllda enheterna är då rimligen evakuerade efter konstens alla regler före fyllningen och bör vara garanterat fria från fukt.

Rören förekommer både förfyllda och icke förfyllda.

Den som valt en variant med förfyllda mellanrör, behöver självklart inte vakuumsuga. Mellanrören är då försedda med specialkopplingar. Det är bara skruva ihop enl. fabrikantens anvisningar. En nackdel med dessa är att de kräver en noggrannare planering av maskinenheternas placering och hur rören ska dras. Man måste ha tänkt igenom hur eventuella överskottslängder av rör ska hanteras och trollas bort, utan att montaget ser alltför taffligt ut. Oftast går det att lösa, men det krävs att man tänker till lite i förväg.


Den som valt en variant med rör som är avsedda att längdanpassas på plats, har en betydligt större frihet i placeringen. Det är för den skull ändå inte absolut säkert att vakuumsugningen blir ett måste. Beror på hur rören levereras och hur väl förberett (och skickligt) monteringen görs. Rören SKA vara proppade vid fabrik. De är då avluftade och försedda med en snutt gas som håller luften borta. Kolla med leverantören att så är fallet. Levereras rören helt öppna, exponeras de på ett onödigt sätt för luft/fukt/kondens/imma under transport och lagring. Den risken undanröjs om rören är proppade och försedda med ett svagt övertryck av skyddsgas.

När proppen i ena änden avlägsnas, pyser ett svagt övertryck av gas ut. Det innebär INTE att röret ögonblickligen invaderas av luft. Ett sakta svagt pysande övertryck håller undan luften en kort stund. Vad det handlar om är alltså att bocka och forma röret till så nära rätt passning som möjligt innan kapning. Därefter att snabbt proppa eller ansluta röret efter kapning.

Gör man så räcker det gott med att ”pysa” rören efter hopkoppling. Dvs. man låter förfyllningen blåsa ur rören. Så gör proffsen ofta, när monteringen flyter bra och utan komplikationer. Blir det komplikationer (med alltför långa exponeringar av fuktig luft) gäller vakuumsugning.

Vakuumpumpsfundamentalister brukar hävda att en beg. kylkompressor absolut inte räcker till för att vakuumsuga. Jag påstår att detta inte är sant. Förutsättningen är dock att kompressorn är i gott skick och inte redan är helt utsliten. Jag har själv en kompressor som är synnerligen kompetent. Den kommer inte ned fullt ut till samma djupa undertryck som en riktigt dyr proffsvakuumpump, men den kommer mycket nära. Den gör garanterat ett minst lika bra jobb som en proffsvakuumpump gör på 10 –15 min, bara den får en liten stund längre tid på sig. En kylkompressor i gott skick är enl. min mening helt förträfflig för en GDS-are

Även svåra fall av fuktbelastning kan klaras med en kylkompressor. Efter ett par tre cykler av fyllning med kvävgas samt efterföljande vakuumsugning, blir det torrt. Kväve är mycket effektivt för att ta med sig fukt ut ur systemet.

GDS-are som är intresserade av att utvidga sina egna insatser, kan läsa min hemsida. http://medlem.spray.se/XM94/  Välj AC avd. Där finns en hel del om bilars AC och köldmediefyllning i dem. Mycket av infon är allmängiltig.

OBS. Det är ingen ide att söka mej för att köpa tjänster. Mina tjänster är inte till salu. Är inte intresserad av att fylla min pensionärstillvaro med omsorg om andra kylmaskiner än de som finns inom den egna familjen och den allra närmaste kompiskretsen. (Det är några stycken) Däremot hjälper jag (som här) gärna till att sprida information som jag tror är till gagn för GDS-are.

/Knut (alias Farsan)

PS.
Den vakuumpump som säljs på  http://www.imperiale.se/
förefaller definitivt prisvärd. Det följer ju t.o.m. grenrörsmätare med. Syns inte på bilden, men klockorna mäter säkert även vakuum. För att mäta riktig djupsugning behövs dock bättre mätare. Men tror nog att grenrörsmätaren räcker till för en någorlunda påläst GDS-are.

Gissar att man får söka rätt mycket för att hitta något fabriksnytt till bättre pris.
Har dock ingen hint om hur bra grejorna är, men det kanske någon annan har.
DS.

[hplp]

Jag gillar den här tråden. Främst för att ”gäst” inte väjer för att utmana den dogmatiska vakuumpumpsfundamentalism som emellanåt fronderar mot Gör Det Självare. Gäst visar dessutom en förmåga att angripa problemet på ett ”olåst” sätt, som jag gillar. I det följande recenserar jag inte gäst’s idéer, Konstaterar bara att han har viss insikt och en hel del poänger.

Mitt inlägg syftar mera på att bredda diskussionen om vakuumsugning och blir därmed rätt lååångt.

Frågor om vakuumsugning kommer (av naturliga skäl) upp av och till. Inte minst i värmepumpsforums  avd. för L/L vp. Svaren blir ofta rätt korta och fragmentariska. Sådana svar är inte alltid helt användbara för den som inte redan kan ämnet. Har sett rätt många tydliga exempel på missförstånd. Proffsarna visar dessutom inte alltid intresse för att rätta till missförstånd. De gottar sig ofta hellre åt ”vilka idioter det finns” än att bidra med användbar kunskap.

Först något om service på kylmaskiner i allmänhet, sedan om något om det specifika med fyllning av rör i L/L vp.

I lärorna för vakuumpumpsfundamentalismen, framgår klart och tydligt, att varje ingrepp i köldmediekretsen måste följas av djupsugning, punkt slut. Den utrustning som ska användas måste fylla så höga prestanda att endast ackrediterade kylföretag klarar kostnaden för dylik utrustning. Allt annat är förkastligt. GDS-are göre sig icke besvär.

Verkligheten är en annan. Kylteknikern ute på fältet använder vakuumpumpen dagligen, men inte särskilt ofta för att djupsuga. Sådana tidsödande operationer avstår han gärna ifrån. Däremot är den dyrbara vakuumpumpen ett oumbärligt verktyg för att förenkla och förkorta tiden vid fyllning av köldmedier. Efter en kort sugning vet kylteknikern, dels att allt tidigare köldmedium avlägsnats, dels att systemet snabbt och effektivt suger i sig den nya laddningen i form av kondensat. När allt tidigare köldmedium avlägsnats, blir behoven av noggranna analyser av tryck och temperaturer begränsade till ett minimum. Fyllning kan göras rakt av efter specificerad fyllningsvikt. Funktionskontrollen kan då också begränsas till ”handpåläggning”. D.v.s. kylteknikern känner med handen på de olika rören och bedömer om allt ”känns” normalt.

En verksam djupsugning i ett system med syntetisk olja, tar tid. Mycket längre tid än det som vanligen spenderas (10-15 min). De syntetiska kompressoroljorna är starkt hygroskopiska (drar i sig fukt som läskpapper, från luften) och släpper motvilligt från sig den fukt de slukat.

Nu finns det som väl är, vanligen inte så mycket fukt i systemet, såvida det inte stått öppet nåt tag.

Riktig djupsugning praktiseras sällan i andra fall än där systemet stått öppet. Kylteknikern vet att systemet är förlåtande mot slarv, eftersom det är utrustat med ett torkfilter. Körschemat vid enklare service av ett system som varit igång nåt tag, ser vanligen ut enl. följande. Lokalisera ev. läckställen. Där det läcker blir det alltid oljigt, eftersom oljan följer med runt i loopen. Fixa läckan, byt torkfilter, därefter kort vakuumsugning och fyllning med den köldmedievikt som är specificerad för systemet. 
---------------------------

Så vitt jag kan förstå, så levereras de allra flesta L/L vp med förfyllda enheter. Förfarandet underlättar och förbilligar, även om anläggningen endast säljs och monteras av ackrediterade företag. De förfyllda enheterna är då rimligen evakuerade efter konstens alla regler före fyllningen och bör vara garanterat fria från fukt.

Rören förekommer både förfyllda och icke förfyllda.

Den som valt en variant med förfyllda mellanrör, behöver självklart inte vakuumsuga. Mellanrören är då försedda med specialkopplingar. Det är bara skruva ihop enl. fabrikantens anvisningar. En nackdel med dessa är att de kräver en noggrannare planering av maskinenheternas placering och hur rören ska dras. Man måste ha tänkt igenom hur eventuella överskottslängder av rör ska hanteras och trollas bort, utan att montaget ser alltför taffligt ut. Oftast går det att lösa, men det krävs att man tänker till lite i förväg.


Den som valt en variant med rör som är avsedda att längdanpassas på plats, har en betydligt större frihet i placeringen. Det är för den skull ändå inte absolut säkert att vakuumsugningen blir ett måste. Beror på hur rören levereras och hur väl förberett (och skickligt) monteringen görs. Rören SKA vara proppade vid fabrik. De är då avluftade och försedda med en snutt gas som håller luften borta. Kolla med leverantören att så är fallet. Levereras rören helt öppna, exponeras de på ett onödigt sätt för luft/fukt/kondens/imma under transport och lagring. Den risken undanröjs om rören är proppade och försedda med ett svagt övertryck av skyddsgas.

När proppen i ena änden avlägsnas, pyser ett svagt övertryck av gas ut. Det innebär INTE att röret ögonblickligen invaderas av luft. Ett sakta svagt pysande övertryck håller undan luften en kort stund. Vad det handlar om är alltså att bocka och forma röret till så nära rätt passning som möjligt innan kapning. Därefter att snabbt proppa eller ansluta röret efter kapning.

Gör man så räcker det gott med att ”pysa” rören efter hopkoppling. Dvs. man låter förfyllningen blåsa ur rören. Så gör proffsen ofta, när monteringen flyter bra och utan komplikationer. Blir det komplikationer (med alltför långa exponeringar av fuktig luft) gäller vakuumsugning.

Vakuumpumpsfundamentalister brukar hävda att en beg. kylkompressor absolut inte räcker till för att vakuumsuga. Jag påstår att detta inte är sant. Förutsättningen är dock att kompressorn är i gott skick och inte redan är helt utsliten. Jag har själv en kompressor som är synnerligen kompetent. Den kommer inte ned fullt ut till samma djupa undertryck som en riktigt dyr proffsvakuumpump, men den kommer mycket nära. Den gör garanterat ett minst lika bra jobb som en proffsvakuumpump gör på 10 –15 min, bara den får en liten stund längre tid på sig. En kylkompressor i gott skick är enl. min mening helt förträfflig för en GDS-are

Även svåra fall av fuktbelastning kan klaras med en kylkompressor. Efter ett par tre cykler av fyllning med kvävgas samt efterföljande vakuumsugning, blir det torrt. Kväve är mycket effektivt för att ta med sig fukt ut ur systemet.

GDS-are som är intresserade av att utvidga sina egna insatser, kan läsa min hemsida. http://medlem.spray.se/XM94/  Välj AC avd. Där finns en hel del om bilars AC och köldmediefyllning i dem. Mycket av infon är allmängiltig.

OBS. Det är ingen ide att söka mej för att köpa tjänster. Mina tjänster är inte till salu. Är inte intresserad av att fylla min pensionärstillvaro med omsorg om andra kylmaskiner än de som finns inom den egna familjen och den allra närmaste kompiskretsen. (Det är några stycken) Däremot hjälper jag (som här) gärna till att sprida information som jag tror är till gagn för GDS-are.

/Knut (alias Farsan)

PS.
Den vakuumpump som säljs på  http://www.imperiale.se/
förefaller definitivt prisvärd. Det följer ju t.o.m. grenrörsmätare med. Syns inte på bilden, men klockorna mäter säkert även vakuum. För att mäta riktig djupsugning behövs dock bättre mätare. Men tror nog att grenrörsmätaren räcker till för en någorlunda påläst GDS-are.

Gissar att man får söka rätt mycket för att hitta något fabriksnytt till bättre pris.
Har dock ingen hint om hur bra grejorna är, men det kanske någon annan har.
DS.

En mycket utförlig beskrivning, tack för den. Jag vill dock protestera på ett par punkter. att pysa några rör var något man när jag gick kursen absolut ej fick göra. Det var något man bara sysslade med i u-länder där man saknade rätt utrustning, därav kom namnet "Polsk fyllning" (med negativ klang). Detta var visserligen när vi hade de äldre köldmedierna, men jag tror inte man har ändrat reglerna änn.  Vidare undrar jag om inte det blir dyrt att hyra en tub nitrogengas, de gånger jag hyrt argongas för svetsning har det kostat skjortan och det hjälper inte om det mesta finns kvar i tuben när man återlämnar den, man får betala för allt. Vad beträffar kylkompessorer till vakumsugning kan det nog fungera om det inte finns fukt i systemet men att låta en dylik gå en längre tid på max sugtryck tror jag inte den skulle klara. En proffsvacumpump kostar ca 4000 kr och går till 15 micron, några slangar, en ventil samt vacumeter, kanske 5-600 till, ev kan man kanske köpa ett begagnat R22-ställ av en kylfirma de används väl snart inte mer. En utrustning för under 5000kr, (använd en gång pris:4500 ) kan inte vara svårt att sälja. Till sist varför jag ogillar användandet av k-kompressor. Det vore som att uppmana folk att skaffa en komressor på närmsta skrotupplag, var tar R12 / R22 vägen? Det är ju faktiskt straffbart.
Och så en fråga. Jag vet att det har funnits förfylda rör. Jag vet också att man ej bör arbeta med trycksatt system. Vågar jag bocka dem en varm sommardag.

mvh

[KOB (anbj)]

Klart att jag inte inbillar mej att det går att skriva ett inlägg som mitt utan någon protesterar.

att pysa några rör var något man när jag gick kursen absolut ej fick göra. Det var något man bara sysslade med i u-länder där man saknade rätt utrustning,

Pysning görs dagligen av proffs överallt i världen och numera även i Sverige. En kyltekniker kan göra och gör ofta betydligt värre saker än att pysa ut en obetydlig del av köldmediet för att blåsa ur rören. De köldmedium som är tillåtna idag är inte ozonförstörande, men bidrar till växthuseffekten. Respekten för den växthuspåverkan som de tillåtna köldmedierna ger är enl. min mening fallande och är redan förhållandevis låg. Det är beklagligt, men blir begripligt när proportionerna jämförs med den växthuspåverkan som bilismen ger.

Bilars AC är i köldmediesammanhang, ena riktiga miljögrisar, (jämfört med värmepumpar). De är inte helkapslade och utgör därigenom kontinuerliga utsläppskällor. Man räknar med att bilar vanligen måste fyllas vart tredje, fjärde år. Undantag finns naturligtvis med både kortare och längre tidsintervall. Köldmediet R134a (som företrädesvis används i bilar) är en mycket kraftfull växthusgas, utsläpp av 1 kg R134a motsvarar ett utsläpp av 1,3 ton CO2. Trots detta beräknas AC-ns bidrag till bilens totala växthuspåverkan bara vara 15%.

De i vp sammanhang vanliga köldmedierna R410a och R407c ger en växthuspåverkan motsvarande 1,1 resp. 1,7 ton per utsläppt kilo.

En annan intressant jämförelse är att om ovan nämnda syntetiska köldmedier ersätts av HC medier (propan m.fl.) så sjunker växthuspåverkan till en försumbar nivå. Man kan alltså släppa det mediet rätt ut i luften utan att belasta sig det minsta av dåligt miljösamvete.

Vidare undrar jag om inte det blir dyrt att hyra en tub nitrogengas,

Visst. För att det ska bli aktuellt för en GDS-are att använda nitrogen, krävs att han har tillgång till gasen på ett billigare sätt eller har en bredare användning. Förbluffande många har tillgång till gasen på sina arbetsplatser. Det har jag sett i det diskussionsfora, där vi citroënägare diskuterar problem med våra bilar.

Då hydraulcittror fjädrar på kvävgas, har ägare av sådana, ofta en väletablerad relation till den gasen. Själv har jag en egen 5L tub,(kostar bara för fyllning, ingen hyra) eftersom hela familjen svävar fram på kvävgas. Har totalt 26 st. gaskulor (inom familjen) att hålla tryck i.

Och så en fråga. Jag vet att det har funnits förfyllda rör. Jag vet också att man ej bör arbeta med trycksatt system. Vågar jag bocka dem en varm sommardag.

Sådana finns i högsta grad. Kolla t.ex. Foma. Den är med i Råd och Rön-s testning. Jag vet att det finns fler. Gissar att rören fylls med rätt lite köldmedium, så att fullt tryck uppstår först när installationen är klar och förbindelsen med maskinenheterna öppnats.

/Knut.

[gästen]

Jag vill bara göra ett inlägg angående er s.k "pysningar".
Med att "pysa" så för att vara absolut säker på att få bort så mycket luft som möjligt så måste ni "pysa" så länge så då har en betydande mängd köldmedium läckt ut och ni får inte optimal gång på maskin. Dessutom så har ni ändå inte fått bort all "luft" alltså fukt finns kvar HELT SÄKERT!  och denna fukt cirkulerar i systemet oc´h förorsakar korrigering på lager och lindningar. Maskinen får gå med för hög suggastryck vilket gör att ni inte får en ekvivalent temperatur och maskinens livslängd minskar med kanske 50-70%.
Det är en chansning som tyvärr många kylmontörer gör, OBS! De är inga kyltekniker utan de är " kylmontörer".
Anledningen till att de gör på det sättet är att de har fått en släng av "mammon" de skall ha så mycket pengar som möjligt och det viruset är inte bra.

[gäst]

En eloge till anbj, för den fina framställningen (och för att du får mig att framstå i god dager)  *hehe*
Och till gästen och andra så handlade det ju inte om "bara" "pysmetoden".
Det handlade ju om alternativ till vakuumsugningen för torkningen av rören, och SEN fyllning med "pysmetoden" där endast x-antal millisekunder av läckage blir följden med dagens teknik/kopplingar om man inte är så skicklig/tursam att man stänger i precis rätt tid för optimalt utfört jobb.     
Hur blir det med kolsyra (förvärmd) som man låter strömma genom rören i ett tiotal? minuter, vad tror ni.  Kolsyra har ju många hemma till läsken eller till migsvetsen, bl.a. jag. 

 /mvh

[hplp]

  Tro nu inte att jag är emot nytänkande, men beskrivna alternativa metoder verkar vara för avanserade för mig. Jag har inget emot Citroen heller, för jag har ingen. Jag håller mig till Svensk Kylnorm ett tag till. Mycket trevlig läsning har det i alla fall varit här, för som jag skrev i början, det är roligt med nya ideer, men man måste ju inte hålla med om allt. 

[hplp]

En eloge till anbj, för den fina framställningen (och för att du får mig att framstå i god dager)  *hehe*
Och till gästen och andra så handlade det ju inte om "bara" "pysmetoden".
Det handlade ju om alternativ till vakuumsugningen för torkningen av rören, och SEN fyllning med "pysmetoden" där endast x-antal millisekunder av läckage blir följden med dagens teknik/kopplingar om man inte är så skicklig/tursam att man stänger i precis rätt tid för optimalt utfört jobb.     
Hur blir det med kolsyra (förvärmd) som man låter strömma genom rören i ett tiotal? minuter, vad tror ni.  Kolsyra har ju många hemma till läsken eller till migsvetsen, bl.a. jag. 

 /mvh

Obs! En liten släng av en icke kondenserbar gas i kylsystemet kan även den störa annläggningens funktion.