Ämne: Lagra värme geotermiskt, förutsättningar ?

[karaff]

Har ett borrhål med väldigt lite tillflöde, 100 liter i timmen.

Vet att man experimenterar med att lagra upp värme geotermiskt och ett borrhål med litet flöde bör vara fördelaktigt då man inte blir av med värmen så fort..

Någon som vet hur de brukar räkna, effekt per meter ?

Tänker inte investera massa dyra pengar utan ser det som en långsiktigt projekt att lagra värme efter hand som man får tag på grejor billigt eller gratis.

Första steget är väl att utnyttja hålet för frikyla för att ivf avlasta effektuttaget.

Funderingar ?

[Carl N]

Det där är flitigt diskuterat på forumet.
Som sammanfattning kan man säga att det inte går att lagra värme i ett berg med ett hål, inte ens med litet flöde, berget leder bort värmen.
Men du kan säkert återladda borran till samma temp som omgivande berg om nu borran är för klen.
Frikyla är ett sätt att återladda en frusen borra.

[karaff]

Vill minnas att jag läste om ett försöktsbygge i stockholm där man laddade berg med värme, relativt hög temperatur.

Fungerade detta inte, eller har det o göra med att man hade många borrhål ?

[cougar]

Vill minnas att jag läste om ett försöktsbygge i stockholm där man laddade berg med värme, relativt hög temperatur.

Fungerade detta inte, eller har det o göra med att man hade många borrhål ?

Jo det fungerade ganska bra, dom borrade många hål, tätt, i en cirkel och värmde upp kärnan i mitten med solvärme...
Men priset för den installationen blev skyhögt och jag tror inte en vanlig villa skulle få igen investeringen på 1000 år

[Roland]

Vill minnas att jag läste om ett försöktsbygge i stockholm där man laddade berg med värme, relativt hög temperatur.

Fungerade detta inte, eller har det o göra med att man hade många borrhål ?

Det är nog Anneberg som avses.

[sobris]

Om du skall lagra värme i marken så skall lagret göras så kompakt som möjligt.
Klotformen är optimal. Ladda in solvärme i mitten och ta ut igen med hjälp av
V/VVP och ytjordvärmeslang runt lagret. Kostnaden blir bara lite högre än vanlig
ytjordvärme, men du får hög temp på inkommande brine en stor del av året.
Du får även oslagbar verkningsgrad på dina solfångare eftersom de får jobba mot
väldigt låga temperaturer. OBS detta fungerar bäst med plana solfångare eftersom
de vinner mest på de låga drifttemperaturerna.

Som tidigare sagt så är det oftast inte lönt att försöka lagra energi i enstaka borrhål...

[karaff]

Avskrivningstiden må vara 350år, men tanken på att lagra värme i marken är intressant.

Men o andra sidan, har man ett borrhål som är 140 meter och man kan påverka temperaturen i en radie av 10 meter handlar det om 10 000 kbm sten ?

Om man skulle ha en kärnreaktor....

[sobris]

En energibrunn är utsträckt maximalt längs en rak linje, detta ger bästa möjliga
transport av ny energi fram till det kalla borrhålet. Samtidigt ger det bästa möjliga
transport BORT från brunnen om den får högre temperatur än omgivande berg.

Ett bra marklager skall ha totalt motsatt geometri. Det skall vara klotformigt!

[karaff]

Om man skulle stoppa ner en emitter i borrhålet som är maximalt lång och isolerad på hela vägen utom sista metern borde värmelagringen bli klotformig pga den naturliga utbredningen från värmekällan. Problemet är att varm vatten kommer även stiga i hålet, man får väl ha en gummipropp längst ner som man blåser upp.

Eller så avger man värmen i mitten ?

[sobris]

Det fungerar inte som du tror om du har ett borrhål som överhuvuttaget går att använda
som energibrunn. All energi som ligger på högre temperatur än omgivande berg
kommer att transporteras bort. Om du borrar i lera kan du få en viss effekt så som
du beskriver att energin stannar kvar som en "boll", men aldrig i berget.

Du måste i så fall mata in energi i mitten och ta ut energin igen i borrhål som ligger i
en ring runt lagret. Stora energilager i berget har ett antal koncentriska ringar med
borrhål med det varmaste i mitten och kallare och kallare längre ut. På så vis kan man
se till att ingen energi smiter ut i berget, för om den gör det så försvinner den 

Om du skall göra ett eget energilager i marken så blir det till att gräva en rejäl grop
gärna i lera, men allt som inte är sand eller grövre duger bra. Sidorna på gropen kläs in
med jordvärmeslang allt eftersom gropen återfylles och då ser man även till att få med sig
en "spiral" med slang från solfångarna inne i mitten på väg upp. Fortsätt gärna att fylla på
så att det blir en liten kulle och lägg även här ut jordvärmeslang en bit under markytan.
Kulverten mellan huset och gropen ingår också i lagret och här får man lov att isolera en
del ovanpå. Själva lagret behöver ingen isolering alls eftersom VP tar hand om all energi
som försöker smita.

Ett jordlager som momentant kan innehålla 5.000 kWh kan hantera ca 10.000 kWh under
en säsong. Ett modernt lågenergihus kan alltså köras enbart mot jordlagret och KBin blir
i princip alltid varmare än för en vanlig jord- eller bergvärmeanläggning.