Ämne: Hur många kWh per år ur 150m2

[Kall Kyl]

Roland, tack för svaret.

En stor del av temperaturfallet finns i slangens närmaste omgivning.

Ja, precis vad jag tänkte. Därför måste man lägga slangarna tätt. Ligger de tillräckligt tätt kanske inte heller problemen med vågor blir så stort? Tjälen blir jämnare.

Lexus,
Ang energiuttag. Jag vill ta ut max 10-15MWh under nov-feb varje år.
Vet inte hur långt det är till berg. Jag hörde att en granne som bor nedanför backen hade borrat 60m utan att nå berg.
Ytjorden återladdas väl av solen varje sommar, annan återladdninge är jag inte intresserad av.

gb79,
Jag har 150m2. Jag kan lägga ner 1500 meter slang men jag tror inte jag får ut mer energi för det.

Apan,
Ispinnen tycker jag är lite kul men jag tror inte riktigt på den.

/Anders

[Roland]

15 MWh från 150 m2 blir 100 kWh/m2. Nerkylning av jorden till noll grader ger ungefär 15 kWh/m3. Är det 30 % vatten i marken ger frysning av markvattnet ca 50 kWh/m3. Det kommer att bli ett rätt tjockt skikt tjäle i marken.

Om du bestämmer dig för att prova idén skulle det vara intressant att om några år få höra hur det har fungerat. Tänk på att temperaturen på ingående köldbärare kommer att bli låg när köldfronten från en slang efter ett tag har nått fram till grannslangarna.

[Lexus]

Lexus,
Ang energiuttag. Jag vill ta ut max 10-15MWh under nov-feb varje år.
Vet inte hur långt det är till berg. Jag hörde att en granne som bor nedanför backen hade borrat 60m utan att nå berg.
Ytjorden återladdas väl av solen varje sommar, annan återladdninge är jag inte intresserad av.

Då det finns ett antal olika varianter av kollektorer för jordvärme, så trodde jag du var intresserad att titta på dessa.

 

[xxargs]

Kall kyl: "Ytjorden återladdas väl av solen varje sommar, annan återladdninge är jag inte intresserad av"

Återladdningen är högsta grad intressant då om man inte tar hänsyn till hur mycket sol och vind värmer jorden varma årstiden så kan vid stor värmeuttag göra att du får permafrost med allt mindre uttagbar kapacitet och allt kallare brine i långa perioder per år vilket påverkar din energikostnad avsevärt. Detta är också väldigt beroende på hur din mark är och är den torr och långt ned till grundvattnet så blir det problematiskt - det är fukten i jorden som fryser till is som ger den stora värmemängden, inte jorden i sig. och torr lätt jord sprider värme nedåt väldigt dåligt, is leder värme bäst vid återladdning från markytan.

Vill man fördjupa sig lite om detta så kan man kika i http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1322219&fileOId=1322220 och där ligger man som högst 53 kWh/m2 markyta i sina testanläggningar medans du med din önskan ligger på 100kWh/m^2 om du vill ha ut 15 MWh på dina 150 m^2. Har man ingen markyta att bre ut sig över så kanske man måste fundera på aktiv återladdning och se jorden som ett stor lågtemperatur värmemagasin...