0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Det jag menade med mitt inlägg, va att man inte kan få man ur huse,
Samtidigt som svenskarna hukar under sina elnotor, försvinner pengarna utomlands. Trion som styr elmarknaden består av en finländsk och en tysk börsjätte och en statlig svensk som gör usla internationella affärer. Alla tre försöker på olika sätt dölja sin sanslösa lönsamhet i Sverige.Den svenska kraftbranschen har gått från ett spritt – främst kommunalt – styre och reglerat låga priser till oligopol och kraftigt höjda priser.Under 2000-talet är det bara Irland som kan matcha de svenska prisökningarna. Jämför man med den disponibla inkomsten är bara Bulgarien dyrare än Sverige. Och då har bulgariska hushåll lägst kostnader – det är deras låga löner som gör att de pressar sig förbi Sverige i denna dystra eltabell.Fjolåret blev det dyraste hittills för svenska elkunder, där det vinterslagna december slog ett nytt bistert prisrekord. Sista kvartalet i fjol var snittpriset för en megawattimme på den hårt kritiserade elmarknaden Nordpool 62,1 euro, mot 36,6 euro samma period året innan. Och Sverige låg ännu högre, eller på 66,6 euro.SvD Näringsliv avslöjade i förra veckan också att konsumenterna nu regelmässigt får ta smällen vid pristoppar på ett annat sätt än tidigare.Samtidigt som elbolagen producerar oerhört billig el från inte minst vattenkraft i Sverige, har priserna nu gått om de kontinentaleuropeiska priser som tidigare närmast var ett avlägset tak. Detta på grund av ett obsolet system där dyrast tänkbara energi styr slutpriset.Men medan hushållen rasar jublar eljättarna. Den statliga jätten Vattenfalls bokslut i torsdags visade med all tydlighet hur bolaget spenderar svenska övervinster på usla internationella affärer.Den nordiska verksamheten förbättrade i fjol rörelseresultatet med över 50 procent till 16,7 miljarder kronor. Varje försäljningskrona gav en vinst på 37 öre i den nordiska verksamheten, medan Vattenfalls i särklass största verksamhet, i Tyskland och Polen, inte ens når 10 procents rörelsemarginal.Därtill kommer att Vattenfalls holländska rekordköp av Nuon utvecklats katastrofalt,och bolaget tvingades för fjolåret göra nedskrivningar på 11 miljarder kronor i Tyskland och Benelux.Dessutom gömmer Vattenfall undan vinsterna från den svenska kärnkraften i affärsområdet Pan Europe, där den får samsas med diverse lönsamhetsmässiga problemhärdar som tysk kärnkraft och vind. Och det ser ungefär likadant ut hos de andra två giganterna på den svenska oligopolmarknaden för el.Den finländska börsgiganten Fortum har nära 900 000 kunder i Sverige. Koncernen har över 200 vattenkraftverk i landet, och är delägare i de sex kärnkraftreaktorerna i Oskarshamn och Forsmark.Även om företaget inte redovisar på landsnivå så framgår det vilken fantastisk lönsamhet billigt producerad el ger med dagens priser. Affärsområdet Power, som i praktiken till lika delar består av vattenkraft och kärnkraft i Norden, visar närmast sanslösa siffror. I fjol omsatte Power 2,7 miljarder euro, och redovisade ett rörelseresultat på 1,3 miljarder euro. Det ger en marginal på nära 50 procent.Det står i bjärt kontrast till Fortums ryska verksamhet, den klart viktigaste marknaden utanför Norden. Där lyckades koncernen med nöd och näppe visa svarta siffror. Och året innan gick Fortum med förlust i Ryssland. Så medan de senaste två åren bjudit den finländske kraftjätten på fantastiska vinster i den svenska verksamheten är facit i Ryssland, som inte är känt för milda vintrar, förluster.Den tyska börsjätten Eon skryter med att vara en av Sveriges största investerare, mellan 2006 och 2013 ska bolaget investera närmare 60 miljarder kronor i landet. Koncernen kommer inte med sitt bokslut förrän den nionde mars, men det råder ingen tvekan om att den svenska verksamheten ser riktigt stark ut.De första nio månaderna ökade hela Eon försäljningen med 11 procent till 63,9 miljarder euro, medan rörelseresultatet ökade med 9 procent till 8,0 miljarder euro.Men den nordiska verksamheten lyfte försäljningen med 32 procent till 3,2 miljarder euro, och rörelseresultatet med hela 50 procent till 606 miljoner euro.Även om siffrorna är valutadopade så talar de ett tydligt språk. Den nordiska verksamheten ökar försäljningen betydligt mer än övriga koncernen, och lönsamheten är väldigt mycket bättre här. Medan Eon talar om prispress som matchas med effektivitetsförbättringar på andra håll i världen, handlar det i Sverige och övriga Norden om ”väderdrivna volymökningar” och högre priser för slutkonsumenten.För fjärde kvartalet förväntar sig Eon minskat rörelseresultat i två av de tre största affärsområdena, Centraleuropa och Pan-european gas. De klart mest positiva förväntningarna finns på den nordiska verksamheten.Även om kraftjättarna gör sitt bästa för att smussla undan den svenska överlönsamheten i sin redovisning, så är det tydligt att den svenska elmarknaden inte fungerar som den borde. Elupproret har långt kvar till mål.
i dagens välordnade samhälle är det tyvärr svårare att revoltera mot orättfärdigheter än det var i 1600-talets Värend, som i Vilhelm Mobergs roman Rid i natt.Det finns en uppenbar risk att den stora vinnaren på en sådan revolt skulle bli Vattenfall självt som höstar in både påminnelse- och straffavgifter i miljardklassen. Och därefter inkassobolag som Intrum Justitia.Så hur ska vi revoltera?
Den svenska el-juntan – Vattenfall, Fortum och Eon – gör närmast groteska miljonvinster per anställd. Det är ytterst få bolag som når de nivåerna, oavsett bransch. Än mer absurt blir det om man jämför med vad eljättarna tjänar på sina andra marknader, eller vad deras el- och kapitalkrävande storkunder skrapar ihop per anställd.
Fortum tjänade över 6 000 000/anställd förra året...Det blir typ 40 000 miljarder kronor/år!
Undrar vad strömmen skulle kosta om våra elbolag skulle gå break-even bara?Snälla jukebox, det är väl inte världskrig?
Förtjänsten är vattenfalls.
Enligt marginalprissättningsteorin borde elpriset i Sverige, åtminstone någon gång under året och dygnet då efterfrågan är som lägst, falla ner mot marginalkostnaden för kärnkraft på någonstans runt 15 öre kWh. Det gör den inte.
Tunga företrädare för svensk industri riktar skarp kritik mot den svenska elmarknaden. Höga, oförutsägbara elpriser gör att svenska företag tappar konkurrenskraft och i slutändan hotar det våra jobb, hävdar de.
gäster: 790
dolda: 0
användare: 3
