Ämne: kan någon hjälpa mig förklara skillnaderna?

[tombe]

Efter ett par veckors laborerande har jag fått ner dygnsförbrukningen från 250 kwh till 90. Skulle detta kunna bero på att jag aktiverat semesterinställningen och ställt in den på 12 grader kallare eller är det troligare att förklaringen ligger i temperaturskillnaden ute? (I början av min test var det ett par minusgrader, nu är det ett par plusgrader? Tappar värmepumpen så mycket effekt när tempen går ner under nollan?

(pumpen är en 3 år gammal ivt optimo 1100 tror jag den heter)

[Carl N]

Om du ställer ner innetemp från 20 ºC till 8 ºC   så kommer helt klart värmebehovet minska i denna storleksordning.
Sen kan man säkert förvänta sig en liten minskning beroende på högre utetemp, men inte alls lika stor.

[Lmf]

Det hade varit bra att få reda på lite temperaturer i systemet (som efterfrågades i förra tråden)

För att kontrollera dina temperaturer T1 till T12 gör på följande vis

Håll inne ratten på manöverpanelen i 5 sekunder för att komma till avancerad meny
rulla ner till access nivå och tryck på ratten
Mata in dagens datum och tryck på ratten
nu skall det stå "Accessnivå = Service" tryck på ratten för att ta bort meddelandet
håll inne ratten 5 sekunder för att komma till avancerad meny (i service läget)
rulla ner till temperaturer och tryck på ratten

Nu skall du se alla temperaturer som finns i systemet (T1 till T12)
låt pumpen gå ca 10minuter innan du läser av värden så de hinner att stabiliseras
notera även om det är värme eller varmvatten körning som pumpen gör

Eftersom en Optima 1100 avger ca 9kW när det är +7°C ute och
ca 7kW vid +-0°C
om huset har ett effektbehov på 90kWh/ dygn innebär det att det går ca 4kW kontinueligt (minus hushållsel) vilket pumpen borde klarat
när huset drog 250kwh/dygn förbrukades det ca 10,5kW kontinueligt vet du vilken temperatur det var ute?

En annan sak som kan ställa till det är hur cirkulationspumparna är inställda.

[Rickard]

Den enda anledning jag kan se till dina värden är att du har en alldeles för hög kurva, och att detta gör din värmepump till en ren elpanna när det blir kallare ute.
Om kurvan varit rätt inställd skulle du frysa ihjäl om du aktiverade semesterinställning och sänkte tempen med 12 grader, som CarlN skriver skulle du bara få typ 8 grader varmt inne!

[tombe]

Jag kanske ska förtydliga lite
semesterinställningen är som sagt satt till tolv grader kallare för att se hur stor skillnad det gör men inne i huset har detta sänkt från ca 22 till 16 vilket jag lätt kan elda upp i kaminen om jag fryser. Detta gjorde direkt skillnad mellan 250 och 150 kwh per dygn. Men de senaste dygnen har jag legat runt 90, och där vill jag gärna ligga kvar. Frågan är vad det är som påverkar mest. Min undran var om det är yttertempen som är det avgörande, kurvan gjorde iofs en böj uppåt vid nollan och den har jag justerat ner nu men 4 graders skillnad på yttertempen borde alltså inte göra en så märkbar skillnad på förbrukningen.

Om jag förstått saken rätt ger en luftvärmepump, i det här fallet ca 3 gånger så mycket energi tillbaka som den tar men den effekten är avtagande när tempen sjunker. Eller är effekten densamma, bara att den inte räcker till för att värma huset? Behovet borde ju rimligtvis öka på vintern när det är kallt och det borde vara svårare att hämta värme från kall luft än från varm luft. Samtidigt verkar de nyaste pumparna klara detta bättre.

Om jag kan sänka till de nivåer jag önskar på något sätt tänker jag mig att jag kan spara ca 2000 på elräkningarna dec-februari varje år. Skulle detta göra det värt att byta pump redan efter 3 år eller är det bättre att slita ut den här om man kan trimma in den ordentligt och hoppas tekniken gör underverk i framtiden?

En annan tanke som slog mig var frånluften, om kompressorn byggs in i någon form av rum/hus borde ju, ifall luften därinne är lite varmare än luften ute ge bättre ekonomi? Eller behöver kompressorn så mycket fri lufttillgång som möjligt? Skulle man kunna släppa ut frånluften i någon form av "sluss" där kompressorn åter får nytta av dem uppvärmda luften?

Tyvärr är jag på jobbet nu så jag kan inte kolla pannan för stunden men jag ska gå in i menyerna och läsa av i kväll!

[purjo__]

Det låter som att du har för hög kurva från början. Har du innegivare?

Värmepumpens angivna uteffekt gäller vid +7 grader ute. Allt eftersom det blir kallare ute så sjunker både uteffekten och COP. Vid 15-10 minusgrader brukar dom inte ge mer än halva effekten med ett COP på 2 i bästa fall...

[tombe]

Mitt problem började när kylan kom och huvudsäkringen gick ett par gånger i veckan. Då började jag mäta elförbrukningen. Då låg vi även nattetid när bara värmen plus kyl o frys gick oftast mellan 5-7 kwh och ofta långt över 10 dagtid (ibland upp till 14). Nu har jag legat mellan 2-3 kwh nattetid, ibland även lägre och bara varit över 10 en gång.

Inomhustempen är som sagt inget större problem, vi kan elda om vi fryser, jag vill hitta en grundnivå där pumpen ger vad den kan utan att det kostar en förmögenhet och det fortfarande är plusgrader inne när man kommer hem från jobbet. Vi förbrukar ca 25000 kwh om året nu och hälften av dem ligger på december-februari. Kan jag spara tusenlappar eldar jag gärna i kaminen varje dag under årets kalla månader.

Innan trodde jag i min enfald att pumpen jobbade maximalt ner till -20 och sedan hjälpte elpatronen till men det har jag insett att den hoppade i ganska ofta. Nu verkar den dock lugnat ner sig och låter pumpen göra det mesta av jobbet.

När det gick åt 250 kwh, var två dagar utan semesterinställningen och det var ca -5 ute, vad bör pumpen ge då?. Från minnet kan jag säga att kurvan går från 20 - 60 om det säger något. Kasetten tror jag ger motsvarande någonstans mellan 5 och 10 kwh.

Jag har tyvärr ingen innegivare utan bara utegivare.

[tombe]

Låter semesterläget som ett enkelt sätt att testa sig fram annars? Tidigare, innan jag hade börjat mäta hade jag sänkt kurvan ganska rejält men när vi hade en tekniker på besök sa han att den låg alldeles för lågt. Har jag förstått saken rätt att om jag sänker kurvan, sänker jag även varmvattentempen (vi har separat varmvatten på grund av bubbelbadkar) men när jag aktiverar semesterläget är det bara värmen som sänks?

Eller kan jag lika gärna sänka kurvan?

[purjo__]

Mitt problem började när kylan kom och huvudsäkringen gick ett par gånger i veckan. Då började jag mäta elförbrukningen. Då låg vi även nattetid när bara värmen plus kyl o frys gick oftast mellan 5-7 kwh och ofta långt över 10 dagtid (ibland upp till 14). Nu har jag legat mellan 2-3 kwh nattetid, ibland även lägre och bara varit över 10 en gång.

Jag antar att du menar kW, och inte kWh... kompressorn drar ca 3kW när den går.

Allt eftersom det blir kallare ute så ökar framledningstemperaturen, samtidigt minkar VP'n uteffekt.  Vid en viss temperatur kommer inte längre pumpen att orka värma till önskad temperatur och då går elpatronen in för att toppa de sista graderna. Allt eftersom det blir kallare så ökar önskad framledning, VP'ns effekt minkar ännu mer och elpatronen måste värma mer och mer.
Det är alltså inte så att VP'n gör allt till en viss utetemp och elpatronen tar över allt efter det.

Ju lägre framledningstemp du behöver för att hålla önskad innetemp desto mindre eltillskott kommer du att behöva.

[purjo__]

Låter semesterläget som ett enkelt sätt att testa sig fram annars? Tidigare, innan jag hade börjat mäta hade jag sänkt kurvan ganska rejält men när vi hade en tekniker på besök sa han att den låg alldeles för lågt. Har jag förstått saken rätt att om jag sänker kurvan, sänker jag även varmvattentempen (vi har separat varmvatten på grund av bubbelbadkar) men när jag aktiverar semesterläget är det bara värmen som sänks?

Eller kan jag lika gärna sänka kurvan?

Rätt kurva är den som ger rätt temperatur inne. Om teknikern tyckte att den var alldeles för låg så måste han ha tyckt att ni har alldeles för kallt inne...
Aktiverar du semesterläget så är det i princip samma sak som att sänka kurvan.

Kurvan styr temperaturen på radiatorerna och skall inte ha nåt med varmvattnet att göra. Hur värmer du varmvattnet?

[tombe]

varmvattnet värms med pumpen men i separat tank. Vet inte om det tillförs el när systemet snabbt vill ha upp tempen efter hela familjen duschat eller badat? Det finns en symbol på pumpens display som ser ut som en vattenkran.

Vad jag förstått bör man vara försiktig med att sänka vattentempen för mycket då det kan sprida legionellabakterier om det blir för lågt?

[tombe]

Sorry, fysik och matte är inte min starkaste sida min mätare visar förbrukning på timme, så det blir ett snitt men skillnaderna är ändå ganska tydliga. Har det gått åt mindre än 2 kw på en timme så lär ju inte kompressorn varit igång så länge? Kyl och frys och frysbox och lite småel borde väl kunna dra en halv kilowatt allafall.

Mitt problem började när kylan kom och huvudsäkringen gick ett par gånger i veckan. Då började jag mäta elförbrukningen. Då låg vi även nattetid när bara värmen plus kyl o frys gick oftast mellan 5-7 kwh och ofta långt över 10 dagtid (ibland upp till 14). Nu har jag legat mellan 2-3 kwh nattetid, ibland även lägre och bara varit över 10 en gång.

Jag antar att du menar kW, och inte kWh... kompressorn drar ca 3kW när den går.

Allt eftersom det blir kallare ute så ökar framledningstemperaturen, samtidigt minkar VP'n uteffekt.  Vid en viss temperatur kommer inte längre pumpen att orka värma till önskad temperatur och då går elpatronen in för att toppa de sista graderna. Allt eftersom det blir kallare så ökar önskad framledning, VP'ns effekt minkar ännu mer och elpatronen måste värma mer och mer.
Det är alltså inte så att VP'n gör allt till en viss utetemp och elpatronen tar över allt efter det.

Ju lägre framledningstemp du behöver för att hålla önskad innetemp desto mindre eltillskott kommer du att behöva.

[tombe]

Det hade varit bra att få reda på lite temperaturer i systemet (som efterfrågades i förra tråden)


En annan sak som kan ställa till det är hur cirkulationspumparna är inställda.

hur stor påverkan har pumparna? Drar de massor av ström? Ett separat problem är att huset är byggt i 4 etage och när jag kollat rörledningarna verkar elementrören dragna som en "bläckfisk" (flera armar som går ut, snarare än ett system som går runt hela huset). Anledningen till vvs-teknikerns senaste besök var lite rådgivning, då ett par element knappt blev varma trots att de sitter i husets kallaste rum. Så det verkar som det är svårt att "trycka" dit värmen eftersom värmen helst väljer vägen med minst motstånd?

Funderar på att komplettera med ett element till i källaren då värmen av naturliga själ går uppåt. Om källaren blir lite varmare borde även den värmen komma övriga våningar tillgodo och minska eventuell fuktrisk och värma golvet i rummet ovanför??

Snittvärmen i huset är ok utan att vi behöver elda men tar man varje plan för sig så är det för kallt där nere och för varmt där uppe (men så är det väl i alla hus eftersom värmen stiger), men det vi började med i höstas var att kolla hur hårt pannan var tvungen att gå för att kunna hålla önskad temp i källaren. Tyvärr hjälpte så mycket då vi kanske bara lyckades höja någon grad där nere trots att det ökade 4-5 grader där uppe. Men i ett vattenburet system borde väl den extra energiåtgången som krävs för ett extra element vara försumbar jämfört med att sätta in en elradiator på t.ex 1000w där nere?

[purjo__]

Du värmer alltså varmvatten på det vanliga sättet. Då finns det ingen koppling mellan värmekurvan/framledningstempen och varmvattnet.

Cirkulationspumparna drar inte så mycket ström själva, men det kan påverka hur effektivt värmepumpen fungerar.
Det du behöver göra är först att se till att de fysiska förutsättningarna (radiatorsystemet) är så bra som möjligt. Sen kan vi börja se över alla justeringar i styrsystemet.

Till att börja med tycker jag att du skall låna/köpa en IR-termometer och mäta temperaturerna in och ut på varje radiator. Skillnaden bör vara minst ca 5 grader.
Mät även skillnaden in/ut till radiatorerna vid värmepumpen. Skillnaden här bör vara ca 8 grader.

Åtrekom med info om hur många radiatorer som avviker från detta och hur mycket. Skriv även ner de inställningar du har på pumpen och alla temperaturer när VP'n har gått i minst 10 minuter i värmeläge..

[tombe]

var hittar man en IR-termometer och hur funkar den? Clas Ohlsson? Elfa? Några bra länkar? Riktar man den bara mot röret och ser vilken temp det har? Tacksam för all hjälp! En kollega pratade om någon typ av mätare som kunde se vart den varma luften i huset läckte ut/kall luft drog in. Är det nåt liknande man använder till detta?

Tyvärr var jag inte med när systemet installerades utan har fått det på halsen efteråt. Någonting speciellt var det med vattnet, men jag är osäker på vad. På grund av bubbelbadkaret hävdade de som installerade systemet att det krävdes nån extralösning för varmvattnet. Brevid värmepumpen står det något som ser ut som en varmvattenberedare. Vet inte om det bara är extra stor eller vad som skiljer Men den sitter ihop med pannan.

Hur svamlande jag än låter med alla facktermer har jag de senaste veckorna främst tack vare det här forumet lärt mig enormt mycket.

När jag fått tag på en termometer så återkommer jag med mer siffror!
 

Du värmer alltså varmvatten på det vanliga sättet. Då finns det ingen koppling mellan värmekurvan/framledningstempen och varmvattnet.

Cirkulationspumparna drar inte så mycket ström själva, men det kan påverka hur effektivt värmepumpen fungerar.
Det du behöver göra är först att se till att de fysiska förutsättningarna (radiatorsystemet) är så bra som möjligt. Sen kan vi börja se över alla justeringar i styrsystemet.

Till att börja med tycker jag att du skall låna/köpa en IR-termometer och mäta temperaturerna in och ut på varje radiator. Skillnaden bör vara minst ca 5 grader.
Mät även skillnaden in/ut till radiatorerna vid värmepumpen. Skillnaden här bör vara ca 8 grader.

Åtrekom med info om hur många radiatorer som avviker från detta och hur mycket. Skriv även ner de inställningar du har på pumpen och alla temperaturer när VP'n har gått i minst 10 minuter i värmeläge..