Ritade några diagram nedan som kanske kan ge en liten vägledning.
Som man ser är både värmefaktorn (COP) och avgiven värmeeffekt kraftigt beroende av det driftfall som man kör. COP och värmeeffekt ökar om man kan sänka kondenseringstemperaturen eller höja förångningstemperaturen.
Den stora energimängden som en värmepump ska leverera är normalt till radiatorsystemet som stor del av året kan köras på betydligt lägre temperatur än vad som krävs för tappvarmvattenproduktion. Det är därför man vill köra VP på sk. flytande kondensering mot radiatorsystemet så att man inte behöver jobba mot onödigt höga temperaturer, på detta sätt får man betydliga vinster i årsmedelvärmefaktor.
Vid fast kondensering jobbar man normalt med en fast kondenseringstemperatur och shuntar sedan ut vatten till elementen så att man får rätt temperatur. Man får på detta sätt en onödigt stor temperaturhöjning som kostar energi. Ungefär som alltid gå upp på övervåning för att kasta soppåsen ned i soptunnan som står i källaren.
Att köra värmepumpar med flytande kondensering har gjort den största enskilda höjningen av årsvärmefaktorn på värmepumpar under de 30 år som man installerat värmepumpar.
Att installera VP med fast kondensering skulle jag direkt avråda ifrån, gör man en VP installation med de kostnader som det innebär så ska man göra det ordentligt, alltså med flytande kondensering.
Kondenseringstemperaturen är i verkligen något högre än utgående värmebärartemperatur.
Föråningstemperaturen är i verkligen något lägre än utgående köldbärartemperatur alternativt uteluften vid luftvärmepumpar.
(Anmärkning, ovan gäller inte värmepumpar med CO2 som köldmedium.)
Underlag:
Copeland Scrol ZH30
Köldmedium R407C mid point
Diagrammen blir vettigare om man laddar upp dom!