Ämne: Kopplingsdifferensen

[silverräven]

Hej
Sedan början av november har jag haft tidsfaktorn inställd på 15 och haft nästan kontinuerlig drift på VP, med avbrott för avfrostningar, när utetemperaturen faller under 0. Jag har haft lägsta dygnsmedelförbrukning för en novembermånad so far, trots att vi haft en kyligare novembermånad än vanligt. Jag har ingen loggningutrustning utan bara manuella avläsningar. Skulle vara intressant att höra om det finns någon mer som provat att ändra på denna parameter och om utfallet.

[Lmf]

 Thumbsup

Det är bara att gratulera om du sänkt energiförbrukningen

Med tanke på att medel temperaturen (på den ort jag bor) endast är 2,5°C för November medans den förra året var ca 5°C så har du gjort en bra justering.

[mikaelanderlund]

Hej,

när det är kallt ute och vP går kontinuerligt har tidsfaktorn ingen betydelse på energiförbrukningen. Tidsfaktorn styr tidsförhållandet mellan startdiffen på 16 grader och slutdiffen på 4 grader. När det är lite varmare ute påverkas du VPs start och stopp temperatur  genom att ändra tidsfaktorn.

Kopplingsdifferens(K)
Börvärdet som erhålles från värmekurvans inställning används som börvärde för värmepumpens drift mot värmesystemet. Start och stopp av kompressorn sker kring börvärdet med en variabel kopplingsdifferens som börjar med ett stort värde (maximal kopplingsdifferens) och med tiden sjunker mot ett lägre värde (minimal kopplingsdifferens). Inställningen i Tidsfaktor avgör hur snabbt kopplingsdifferensen förändras enligt en formel.

Vid varje statusförändring, start eller stopp, på kompressorn återgår kopplingsdifferensen till inställningen i Maximal kopplingsdifferens.

1= Mycket snabb minskning av kopplingsdifferensen = korta gångtider.
20= Långsam minskning av kopplingsdifferensen = långa gångtider.

[silverräven]

Jo men Mikael faktum är att kontinuerlig drift tidigare började först när vi närmade oss -10. Så teori och praktik är ibland inte samma sak.

[purjo__]

Tidsfaktorn har som sagt var i princip ingen betydelse om pumpen går konstant med någorlunda konstant framledningetemp.
Frågan är vad som är konstant drift - Ligger man väldigt nära den temp pumpen orkar värma till så kan tidsfaktorn ha ganska stor inverkan på gångtiden.

T ex: Om högsta kopplingsdifferens är 16, minsta 4 och börvärdet 50ºC så kommer pumpen, när den precis har startat, att vilja värma till stopptempen 58 grader (50 + 16/2). Ju längre tid pumpen går desto mer sänks stopptempen mot 52 grader (50 + 4/2).
Orkar pumpen bara värma till 53 grader så kommer den så småning om att stanna, men det kan ta väldigt lång tid. Hur lång tid det tar beror bl a på tidsfaktorn.
Orkar den bara till 48 grader så kommer pumpen att gå kontinuerligt och en liten aning varmvatten shuntas in från elpannan så att framledningen når upp till de önskade 50 graderna. I takt med att vattnet i elpannan svalnar så kommer elpatronen att gå in och stödvärma det.

Jag har märkt en liten 'sidoeffekt' när stopptempen ligger precis på gränsen till vad pumpen klarar av.
Det kan ta väldigt lång tid att pressa upp de sista tiondels graderna så att pumpen stannar. När den sedan stannar så svalnar den väldigt snabbt och startar igen. Det gör att den genomsnittliga framledningstempen hamnar i närheten av lägsta stopptempen (börvärdet + lägsta kopplingsdiff/2)
Extremfallet är om pumpen orkar värma till precis 51.9 grader. Då kommer den att gå kontinuerligt och framledningen blir i praktiken 51.9 i stället för 50 grader - Har man ställt upp värdet för lägsta kopplingsdifferens över fabriksinställningen på 4 grader så blir det ännu större skillnad.
I min anläggning inträffar detta vid ca -10 grader så jag har kompenserat för det genom att göra en liten 'grop' i värmekurvan vid den tempen.
Om man har innegivare så blir det lite bättre eftersom börvärdet så småning om kommer att sänkas när det blir varmare inne, men å andra sidan måste ju pumpen jobba i onödan för att höja tempen inne...

Detta är kanske inte nåt stort problem i praktiken eftersom det sällan är så exakt jämn temperatur ute under så lång tid, men det är iallafall mätbart...

[silverräven]

Innegivare är meningslöst om man har golvvärme i betongplattan. Det tar ju 10-12 timmar innan en tempförändring på framledningen märks på innetemperaturen. Det är tyvärr en nackdel med golvvärme inte minst under vår/höst när temperaturen flukturerar mycket mellan natt och dag.

Men som sagt vad. Jag undrade om ngn av er som har loggning på era anläggningar laborerat med kopplingsdifferensen, speciellt tidsfaktorn, och vad resultatet blivit?

[purjo__]

Jag har labbat lite... Nackdelen med att höja lägsta kopplingsdifferens är just det jag beskrev ovan - När pumpen går på gränsen till vad den orkar så kommer den at gå konstant och alltid ligga över börvärdet...
Skall man ändra nåt så är det högsta-värdet och tidsfaktorn. Då får man effekten att pumpen går längre vid varje värmekörning och väntar längre mellan körningarna. Men, höjer man för mycket så får man samma effekt - Pumpen orkar inte upp till stoppvärdet och det dröjer så länge innan det sjunker så snittvärdet på framledningen drar iväg.

Vem har sagt att det skulle vara enkelt? 

[silverräven]

Jag har labbat lite... Nackdelen med att höja lägsta kopplingsdifferens är just det jag beskrev ovan - När pumpen går på gränsen till vad den orkar så kommer den at gå konstant och alltid ligga över börvärdet...
Skall man ändra nåt så är det högsta-värdet och tidsfaktorn. Då får man effekten att pumpen går längre vid varje värmekörning och väntar längre mellan körningarna. Men, höjer man för mycket så får man samma effekt - Pumpen orkar inte upp till stoppvärdet och det dröjer så länge innan det sjunker så snittvärdet på framledningen
 drar iväg.

Vem har sagt att det skulle vara enkelt? 

Jo, men elförbrukningen?

[purjo__]

Jag har labbat lite... Nackdelen med att höja lägsta kopplingsdifferens är just det jag beskrev ovan - När pumpen går på gränsen till vad den orkar så kommer den at gå konstant och alltid ligga över börvärdet...
Skall man ändra nåt så är det högsta-värdet och tidsfaktorn. Då får man effekten att pumpen går längre vid varje värmekörning och väntar längre mellan körningarna. Men, höjer man för mycket så får man samma effekt - Pumpen orkar inte upp till stoppvärdet och det dröjer så länge innan det sjunker så snittvärdet på framledningen
 drar iväg.

Vem har sagt att det skulle vara enkelt? 

Jo, men elförbrukningen?

Ja, det kostar ju att ha större hysteres iom att det är dyrare att göra varmare vatten. Men, många starter kostar ju också...
Frågan är vart 'break even' hamnar 

[mikaelanderlund]

Precis som Purjo skriver kan en ökad tidsfaktor leda till att pumpen går med en framledningstemperatur mycket över inställt börvärde när det är riktigt kallt ute. Pumpen når aldrig upp till stoptemperaturen. Detta leder till ökad elförbrukning men risk för att eltillskottet också går in (60 min fördröjning) med ökad kostnad som följd . Vid mildare väderlek får man längre gångtider som säkert är bra för pumpen. Slutsats; jag tror faktiskt att man får sämre verkningsgrad med högre tidsfaktor men detta är bara teori som silverräven riktigt skriver. tomte::

Mikael

[silverräven]

Under två dygn har utetempen pendlat mellan 0 och -4. Då har vp gått oavbrutet. Eftersom minsta kopplingsdiff är 4 grader så har det inneburit max ca 1 - 1,5 grad över börvärdet. När jag sänkte till tidsfaktor 10 så gick VP i mål. Jag har gått till 15 igen och just nu är det -6 och vp står och stampar på i stort sett börvärde. Jag tror jag fortsätter med tidsfaktor 15 ett tag till.

[purjo__]

Har pumpen gått ett par timmar eller mer så spelar det inte så stor roll om tidsfaktorn är 10 eller 15, stoppvärdet ligger så nära lägsta-differensen vid det laget oavsett... Det viktiga är, som sagt var, att inte lägsta-diffen är för hög så att pumpen ligger och pressar flera grader över börvärdet i onödan.

Min pump verkar klara lite lägre temp - Mitt på dan var det så varmt som - 7 minusgrader. Då vilade pumpen tre gånger. Men, sen 13.18 har den gått konstant. Vid 10-11 minusgrader börjar tillskottet gå in...

[silverräven]

Nu har jag minsta kopplingsdifferens på 2 grader vilket innebär att den ligger i stort sett på börvärdet och tuggar.
När det blivit riktigt kallt nu så förefaller det inte vara ngn vits att ha tidsfaktor 15, precis som ni påtalat.
Nu senaste dygnet hade vi -16 grader och då var det FLVP som stod för värmen, vilket märktes på elförbrukningden, 100 kwh.