Ämne: Frikyla via befintlig ventilation med värmeväxlare

[heat_is_on]

Hej!
Befinner mig på "fundera"-stadiet, men vill dela mina tankar -
och är också tacksam för råd. Jag har i dag:
- El och olja, vattenbaserat, lågtemperaturelement (har aldrig haft stigar-
temperatur över 50 grader C, med el vintern 04/05).
- Har mekanisk ventilation med mekanisk värmeväxlare. Frånluft i toa/bad,
kök och tvättstuga. Till-luft i övriga rum. Har också mekanisk golvventilation
på nedervåningen som är hygrostatstyrd och som blåser rakt ut (= kastar
bort en del värme på vintern).

Detta är mina ideer:
- Jag vill förvärma till-luften i ventilationen, efter befintlig värmeväxlare,
med elementvattnet för att:
a) Öka komforten och undvika drag från ventiler på vintern.
b) Ytterligare sänka stigartemperaturen vid en given utetemperatur för
att därigenom öka verkningsgraden på en kommande värmepump - och
även garanterat aldrig behöva tillskottsvärme.
- På sommaren vill jag kunna utnyttja frikyla för att få "nästan gratis" A/C
i huset genom att leda till-luften genom en kylare som kyls med "vattnet/
spriten" från berget.

Eftersom befintlig mekanisk värmeväxlare sitter på vinden vill jag leda till-
luften till ett "maskinrum" i nedervåningen där den vintertid går genom
värmeelementet (100%) och sommartid går genom kylelementet (0-100%)
beroende på kylbehov. Ett mekaniskt motor/termostat-styrt spjäll kan sköta
regleringen. Jag antar att jag behöver någon form av avfuktare
direkt efter kylaren för att inte få kondens i till-luftskanaler.

Frånluften från golvventilationen i nedervåningen vill jag låta värma
"vatten/sprit" innan det går in i värmepumpen.

För detta behöver jag tre "element" som har dels luftkanal in/ut och
dels köld eller värmebärare in/ut:
1) Ett element som använder elementvattnet för att värma till-luften (vinter).
2) Ett element som använder brine-kretsen till att kyla till-luften (sommar).
3) Ett element som värmer brinekretsen före pannan med frånluft/golvventilation.

Ska brinepumpen köras för frikyla eller är det bättre med separat pump med lägre effekt?
Vem kan leverera de kyl/värmeelemet som jag behöver? Pris är inte
oväsentligt. Ett par exempel:
- Nibe har en frånluftsmodul för 10 750:-
- Ett ventilationsproffs berättade för mig att han värmer sin till-luft med en gammal
bilkylare inkopplad i elementkretsen. Lite pyssel, men 0:- materielkostnad...
Med mycket bra resultat/hög verkningsgrad enligt honom själv.

Jag kan plocka fram värden på luftflöden, temperaturer, m.m. men var hittar jag
hur jag ska beräkna/dimensionera mina element?

Hur ska jag avfukta den kylda till-luften på sommaren för att undvika kondens och
rost/fuktskador i ventilationskanaler? Vad finns det för typer av avfuktare?
Vem kan leverera?

Jag har talat med några tänkbara leverantörer - Ingen har visat någon större
förståelse för det som jag vill åstadkomma. Dom vill köra sitt standradprogram
och leverera sitt standardpaket...

Huset kostar ca 30 000 Kwh per år att värma. Eftersom jag mest använt el vet jag
inte hur mycket olja som krävs, men uppskattar att 2 kubikmeter räcker till ett års
uppvärmning (exklusive varmvatten). Oljepannan behöver startas max 2-3 gånger
per dygn på vintern. Temperaturen sjunker alltså långamt, även på vintern.

Jag har förstått att värmepumpar lever mycket längre om dom inte behöver starta
så ofta. Hur mycket livslängd vinner jag genom att sätta in 0,5 kubikmeter
värmereservoir på stigaren, efter pannan men före elementen? För att få
längre gångtid, men färre starter. Räcker 0,5 kubik?

Om man har rumstermostat kopplad till VP kan man då själv välja temperatur-
intervallet från "start" till "stopp" för att därigenom reducera antal starter?

En del VP har ju mjukstart som standard och en del som tillval. Har mjukstart både
påverkan på huvudsäkring och på kompressorns livslängd?

Jag ber om överseende med att en del av detta inte bara berör frikyla.
Jag tror samtidigt att det bör hållas ihop för att bli vettigt...

heat_is_on (hoppas mycket på bergvärme)

[Carl N]

Ojojoj.... 

Spontant tycker jag att du ska använda befintlig FTX för att ta vara på värmen från golvventilationen i bottenvåningen iställer för att blanda in värmepumpen i detta, den (FTX:en) är effektivare på att ta tillvara på spillvärme i luft än en FLM kopplad till VP:n.

Övriga frågor får jag fundera på ett tag till eller kanske nån annan vågar sig på dem. 

[heat_is_on]

Hej Carl!

Tack för ditt svar. Jag borde nog gjort en skiss för att förtydliga hur mina
tankar vuxit fram.
Min golvventilation i nedervåningen tar luft från rummen via en spalt mellan
väggar och lister. Luften går sedan mellan isolering (polyuretan) och under-
liggande betongplatta för att se till att fukt (kondens och ev. mögel) inte
uppkommer i bjälklaget. Jag har inte mätt, men misstänker att temperaturen
på denna luft är ca 13-15 grader på vintern, eftersom den kyls ner av betong-
plattan. Den utgående kanalen för golvventilationen sitter bakom pannrummet,
nära husets syd-hörn. Min luftvärmeväxlare sitter på vinden nära husets  nord-
hörn. Övrig frånluft antar jag håller rumstemperatur, ca 20 grader.
Två saker gör mig därför tveksam till att koppla in golvventilationen på den
befintliga mekaniska "värmeväxlare" (Kantherm TS):
1) Kan jag gå in på frånluft "i närheten" eller måste jag dra en ny kanal?
2) Om jag har rätt om golvventilationens frånluftstemperatur vintertid, finns
det risk att jag sänker frånluftstemperaturen in i min Kantherm "värmeväxlare"
så att till-luftens temperatur blir lägre? Och därmed får lägre verkningsgrad i
ventilationen?

Min Kantherm har jag mätt upp under vinterförhålladen och kan konstatera att
den ger huset god ventilation (byter luft ca 0,5-1,0 gång per timme) utan att
jag kan mäta någon ökad uppvärmningskostnad när den är i drift. (Jag har
den alltid i drift utom vid mätning eller rengöring/service).

heat_is_on

[utopiazz]

Oavsett om frånluften från golvet kyls av betongplattan eller ej så ger den ett tillskott om utomhusluften (eg. inluften till FTX) är kallare än frånluften från golvet.

Min pappa har en liknande lösning på golvet i sin gillestuga. Där gick frånluften tidigare direkt ut men efter ombyggnad (pga radonsanering) går denna luft numer via FTX

/Johan

[Carl N]

OK, nu har jag funderat lite på detta...

Ju fler prylar man har desto dyrare blir givetvis installationen, och fler grejor som kan gå sönder, svårare att trimma in för optimal drift osv...

Det jag hittat är en modell från:
http://www.kinnan.se/nyhetsweb/venetobroschyr.pdf
som heter FSL och verkar kunna byggas in i en befintlig F/T ventilation för både värme och frikyla (4-rörssystem). Ett sånt aggregat behöver nog en egen cirkpump för brinekretsen. De flesta frikyleaggregat har droppskålar för kondens, antingen som standard eller som tllbehör. Vad gäller dimensioneringen kan säkert en återförsäljare hjälpa dig:

http://www.kinnan.se/kundweb/aterforsaljare_kyla.html

Vad gäller att minimera antal start/stopp så är det enklaste sättet att ändra i styrparametrarna på värmepumpen. Det finns en hel del om detta på detta forum.

En rumsgivare brukar fungera så att den sänker börvärdet på framledningsvattnet.

Hoppas detta rätar ut några ?-tecken.