Ämne: Hur minska kostnaden för tillskottsenergi

[Lennart]

Jag vill försöka minska kostnaden för tillskottsenergin till min värmepump. Jag har en nyare Nibe 1310-25 kw som klarar fastigheten till ca 0 grader. jag räknar med att den producerar ut ca 140 000 kwh per år. Resterande tillskottsenergi om 20 000 kwh är olja, dvs ca 2,5 kbm per år. Oljepannan är helt ny och klarar hela energibehovet om värmepumpen går sönder. Kan jag koppla ihop en luft/vattenpump, tex Nibe 2010-12, till den dubbelmantlade beredaren (VPA 450/150) och på så sätt minska oljeförbrukningen? Behövs något annat än luftvärmepumpen i materialväg? Hur kan styrningen samverka med den befintliga värmepumpen?Jag förbrukar olja enligt:

Nov 100 liter
Dec 300 liter
Jan 900 liter
Feb 800 liter
Mars 300 liter
April 100 liter

Där jag bor räknar jag med att jan - feb har en snittemperatur på ca -5 grader och som kallast under ett helt dygn ca -15 grader. Hur mycket av oljan kan jag räkna med att spara? 2010-12 ger ca 7,5 kw vid -7/45 grader och 10,3 kw vid 0/45 grader. Vid -7 grader ute behöver jag ca 45-50 graders framledningstemperatur till radiatorerna.  

[PerF]

Ett grovt överslag baserad på den totala effekten ger att besparingen skulle kunna bli knappt 15MWh. Men då tillkommer luftvärmepumpens driftsenergi så besparingen totalt sett blir kanske mellan 7-10MWh.

Att exakt avgöra vilken lösning som bäst passar behövs det nog ett riktigt proffs till. Gissar att man behöver klura lite för att få till styrningen när 2010:an ska gå in och stötta.

[admin]

Låt luftvärmepumpen värma varmvattnet + att den går in istället för oljebrännaren (som steg ett) vid tillskottsbehov för radiatorkretsens uppvärmning.

Det borde gå få att fungera, i alla fall ned till den temp när luftVP:n vägrar starta. då måste du ha en reservplan - el eller olja.

[Jocke]

Lite svårbedömt att se om investeringen går hem.
Men visst kan det ge en besparing.

Hur ser anläggningen ut? Är det VVberededning via slingtank och spetsberedare?
Hur mycket tappvarmvatten produceras?

Jag skulle nog låta luftvärmepumpen ladda enbart slingtanken till tappvarmvattnet, bergvärmepumpen är dock fortfarande ansluten.

Fördelen är att man kan låta resten av anläggningen vara avstängd sommartid och låta enbart luftvärmepumpen jobba som har bättre värmefaktor vid höga utetemperaturer än vad bergvärmepumpen har.

Vintertid så fortsätter luftvärmepumpen att ladda slingtanken vilket avlastar begvärmepumpen som kan enbart värma huset istället, det borde ge bättre täckningsgrad.
Styrmässigt är det enkelt, så länge luftvärmepumpen orkar ladda slingtanken så tolkar bergvärmepumpen det som att det inte finns varmvattenbehov och växlar aldrig över till vvdrift.
När luftpumpen inte orkar så svalnar tanken och bergvärmepumpen jobbar som förut.

Om man bara kör luftvärmepump till tappvarmvattnet så kan man kanske gå ned i storlek på luftpumpen, men som sagt det beror på vvbehovet.

[PerF]

Jag skulle nog låta luftvärmepumpen ladda enbart slingtanken till tappvarmvattnet, bergvärmepumpen är dock fortfarande ansluten.

Tror inte att den lösningen ger någon besparing att tala om eftersom den lilla effekt som den stora pumpen avlastas när behovet är som störst kommer att vara väldigt liten. Snitteffekten för vv-beredning för ett större (5-6 pers) hushåll ligger på knappt 1kW per timme så det blir väldigt mycket varmvatten! Hur många personer bor det i huset? Flerfamiljshus?

[Lennart]

Systemet är uppbyggt kring en dubbelmantlad beredare med en volym på innermanteln om 435 liter (Nibe VPA 450/150). Till detta är kopplat en spetsberedare om 500 liter (Nibe ES 500). Denna spetsberedare skulle jag helst vilja stänga av, åtminstone under sommartid, men jag vet inte om jag vågar pga legionella. Om jag stänger av spetsberedaren verkar det som om jag ändå har den debbelmantlade beredarens temperatur kvar i elberedaren dvs ca 45-55 grader. Ska jag låta den vara vara avstängd under sommaren eller bör jag spetsa pga legionella till ca 60 grader? Jag har inga problem med att varmvattnet tar slut, oavsett årstid.

Varmvattenbehovet verkar vara ganska stort. Under sommarmånaderna går det trots att radiatorvärme ej tillåts åt ca 1200 kw per månad till värmepumpen vilket innebär att varmvattnets andel är ca 30 % av totala energibehovet. Räknat på en värmefaktor om 3,1 innebär detta ca 45 000 kwh per år. Detta innebär att varmvattnet stjäl ca 5 kw per timma. Min 25 kw pump ger alltså i genomsnitt ca 5 kw varmvatten och 20 kw radiatorvärme.

Att avlasta värmedelen 5 kw under ca 120 dagar ger matematiskt ca 14400 kwh, dvs 75 % av hela oljetillskottet. Om detta är möjligt att ersätta borde det kunna vara lönsamt att installera luft/vatten vp som ytterligare tillskott eftersom installationen är förhållandevis enkel. Är det också så att luft/vatten vpn ger bättre värmefaktor samt kan stöta in även på radiatorkretsen borde väl kunna lönsamheten öka lite till.

Min värmepump exkl cirkulationspumpar har följande data

Effekt 0/35 = 29,3 faktor 4,6
Effekt 0/50 = 25,3 faktor 3,5

En Nibe 2010/12 har följande data exkl cirkulationspumpar

Effekt 0/45 = 10,3 faktor 2,95
Effekt 7/45 = 13,3 faktor 3,4

Vad tror ni om detta resonemang. Kanske blir det så att frågor kring kostnaden för spetsvärmen blir mer och mer aktuella i takt med att olje- och elpris höjs.

[admin]

Ett nytt förslag...

Låt luftvärmepumpen sköta varmvattentillverkning, samt värma huset så länge den kan. (vår och höst borde den själv klara detta under minst ett par månader)

När den "begär" tillskott eller värmer varmvattnet så startar din nuvarande värmepump och stöttar.

Först när din nuvarande VP begär tillskott skall oljan gå in och stötta.

Detta borde vara ganska enkelt att lösa rent tekniskt och ge en ganska stor besparing.

Men den får du räkna fram själv

Om det skulle bli krånligt att lösa varmvattentillverkningen under de riktigt kalla dagar när luftvärmepumpen inte kan starta, så kan du låta spetsberedaren stå för varmvattentillverkningen på egen hand...

[Jocke]

Skall du stänga av spetsberedaren sommartid så måste den gå att koppla förbi mekaniskt med ventiler.

[Bertil]

Lite lurigt med olja som spets!?
Hur varmhålls oljepannan? Automatisk start bara vid behov med schuntar automatik och rubbet!?
Om du varmhåller pannan konstant vintertid blir det dock dålig verkningsgrad!
Om du inte har fullbra styr på oljepannan, och har en rejäl elpatron på spets-vvb, kunde du tjäna mycket på att köra enbart spetsberedaren för vv vid sträng kyla, kanske vp klarar hela värmebehovet om den inte behöver producera vv!?. Du har ingen elpanna som spets för värmen!?
Jag hjälper till att köra en 25 kw anläggning där har vi kallställt oljepannan helt, kör en 25 kw elpanna som spets, och även en rejäl elberedare, det blev en rejäl skillnad på kostnaden.
Om jag varit med skulle det dock ha varit en 35 kw vp minst i huset, det finns en stor ack och vattenvolymen är enorm, så driftsmässigt vore det helt ok.
Det skulle varit mest ekonomiskt på sikt! 25 kw pumpen har en payofftid på ca 4 år hos oss!!!!
En 35 kw 7-8 år som är helt acceptabelt, men tyvärr valdes det bort!!!
Komplettering med ytterligare vp för din del är säkert lönsamt på lite längre sikt, kanske bästa lösningen är en "vanlig" värmepump till!!!!!! som prioriterar varmvattnet men även kan hjälpa till med värmen!!! då har du full effekt vid sträng kyla, nackdelen med luft vp är ju att effekten sjunker med utetempen!! så det blir kanske svårt att få bort oljan helt!!
En bra reserv är dock oljepannan!!! men lite för dyr i drift!
Tex en 9 kw vp med bergborra kostar väl ca 150´, men du kommer absolut max att tjäna 12-15´/år så det blir en lång payoff tid!!!
Att ta bort spetsberedaren i ett "hyrershus" tycker jag är lite vågat, även om risken för legionella är mikroskopisk!!, men man kan ha "skröpliga" hyresgäster som kan va mottaglig, skulle det hända nåt ligger man pyrt till!!!
synpunkter!?