Jag har räknat på vilka temperaturer det blir i borrhål med eller utan VBX-enhet. Lexus antaganden har använts, dvs 154 meter aktivt borrhål utan VBX och 95 meter med VBX. VBX-enheten tillför köldbäraren 1 kW 5 månader per år och 1,8 kW resten av tiden. Jag anser att 1,8 kW är en för hög siffra då den förutsätter att hela luftmassan efter värmeväxlaren har en temperatur på +1 grad. Värmeväxlingen sker vad jag förstår delvis i korsström så den utgående luftens temperatur kommer att variera över växlaren. Vill man undvika att det frostar på vid köldbärarinloppet hamnar behöver man plusgrader på utgående luft där. Nibes värde på 1,6 kW vid 250 m3/h verkar mer realistiskt men 0,2 kW ändrar inget fundamentalt i mina kalkyler så jag har räknat med 1,8 kW.
Beräkningarna finns i det bifogade Exelarket som lär behöva lite förklaringar. Jag har räknat på anläggningar som tas i drift första juni och studerar en 5 årsperiod.
Värmebehovet är 25000 kWh/år och års-COP 3,33 vilket innebär att borrhålet alt. borrhål +VBX bidrar med 70 % av husets värmebehov, dvs 17500 kWh/år. Jag tog inte hänsyn till att värmepumpen kommer att ta något mer värme från berget pga bättre COP i VBX-fallet eftersom storleksordningen av temperaturhöjningen inte var känd innan beräkningarna gjordes. Värmepumpens behov av tillsatsel har antagits vara försumbart.
Fördelningen av värmebehovet över årets månader finns i cellerna E2:P2. Värmebehovet antas vara konstant under månaden då det blir enklast att räkna så. Det blir alltså språng vid månadsskiftena. Alla månader har 30 dagar i kalkylen.
Kolumn D visar hur temperaturen vid bergväggen i slutet av en månad har ändras när 1 kW tillförs kontinuerligt med början av månad 1. Efter t.ex. 28 månaders värmetillförsel är temperaturen 1,15 grader högre än i utgångsläget. Faktorn 0,11 i formeln är omskalad från mitt borrhål. Observera att det är förändringar i temperaturer vid bergväggen som kalkylerna avser. Det är inte köldbärartemperaturer då värmeöverföringsmotståndet i borrhål och slang tillkommer.
Rad 4 är inmatad effekt till borrhålet och blir alltså negativa värden eftersom man tar värme från borrhålet. -0,5 kW under juni-aug är vad varmvattnet kräver. Kolumn E visar temperaturändringen som ett uttag av 0,5 kW kontinuerligt skulle ge. Eftersom värmeuttaget är detsamma under juli och augusti blir det ingen ändring och således tomma kolumner.
I september ökas effekten från -0,5 till – 0,7 kW då huset behöver värmas. Beräkningsmässigt får man lägga till ett ökat uttag på 0,2 kW eftersom den underliggande 0,5 kW pulsen från juni ligger kvar. Samma princip gäller för kommande månader. Det är differensen mellan månaderna som bestämmer temperaturvärdena i kolumnerna.
I kolum BM finns summan temperatursförändringarna för pulserna från alla månader och det är totala temperaturändringen från ostört berg vid start. Temperaturen är inte oväntat lägst i februari.
För 154 m hålet utan VBX kan man se att temperaturerna år 5 ligger i snitt 0,54 grader lägre än år 1 (cellerna BP53:BQ67). Det händer inte mycket mellan år 4 och 5 utan största förändringen sker mellan år 1 och 2.
Raderna 69-136 visar samma beräkning men med VBX-enhet och 95 meter aktivt borrhål. I och med att borrhålet är kortare blir faktorn i formeln för temperaturändringen (D77 och nedåt) 0,18.
Det bidrag som VBX-enheten ger till höjning av bergets temperatur (differensen mellan borrhålstempaturerna för 95 och 154 m hålen) finns i BP77 och nedåt. Effekten är störst under oktober då VBX-effekten ökar från 1 till 1,8 kW samtidigt som husets värmebehov fortfarande är lågt.
Jag har också beräknat den vägda temperaturhöjning som erhålls. Resultatet finns i BR125 och nedåt. VBX-enheten ökar temperaturen i borrhålet med 1,1 grader. BT123-BU136 visar temperaturskillnaden i borrhålet mellan år 1 och år 5. Temperatursänkningen år 5 är ungefär hälften av den för 154 m borran.
Är det så att VBX under sommaren lyckas höja tempen i borrcentrum 1° från grundvattentemp, istället för en 10 år gammal borra lämnar 1° lägre temp än grundvattentemp.....så är vinsten under sommaren 2°.
Vinsten sommartid är ungefär 1,5 grad efter 5 år. Men den största delen av värmen produceras vintertid när vinsten är mindre. Min beräkning av värmeförbrukningsvägd temperaturhöjning hos bergväggen ger 1,1 grads skillnad men då jag inte tog hänsyn till att värmeuttaget från berget ökar pga högre COP vid högre temperatur blir ökningen strax under 1 grad i stället. Temperaturökningen blir minst de månader elpriserna tenderar att vara som högst.
Jag angav att VBX höjer inkommande brine 1° över ostört berg, som i sin tur ska jämföras med alternativet utan VBX 1° under ostört berg. Kan hända att 1° över ostört berg är lite för lite.
Största höjningen år 5 i VBX-fallet över ostört berg är 0,41 grader i augusti. Medelvärdet över året är -1,11 grader. Vad är det för kalkyl som ligger bakom påståendet att en VBX höjer inkommande brine över ostört berg med 1 grad? Är det en medeltemperatur under året eller vad? Det är lite svårt att förstå att ett nettouttag av värme från ett borrhål kan höja temperaturen över bergets temperatur i utgångsläget.
Kan vi behålla första årets temperatur i borran under en längre tid, så har vi ett positivt kassaflöde gällande förtjänst/kostnad för VBX. Speciellt om villaägaren blir drabbad av en bergborrande granne.
”Kan vi behålla” är en förmodan som inte stämmer med min kalkyl. VBX-enheten förhindrar inte att borrhålstemperaturen sjunker över tiden. Temperaturen sjunker men långsammare än i borrhålet utan VBX. Skillnaden mellan temperatursänkningarna för borrhålen är strax under 0,3 grader efter 5 år och kommer förmodligen att stabilisera sig på 0,4 grader. Det är svårförståeligt att denna lilla skillnad skulle kunna ge ett positivt kassaflöde, ett påstående som görs utan några som helst fakta som stöder det.
En temperaturhöjning på 1 grad ger i det här fallet en minskad elförbrukning för värmepumpens kompressor med ca 250 kWh/år. Den siffran är vi överens om. Det betyder att merförbrukningen för VBX-enhetens fläkt och köldbärarpump får högst 29 W för att VBX:en driftkostnadmässigt skall kunna konkurrera. Fixaren tycker jag har en bra beskrivning över vad som gäller.
När man tittar på VBX så ser det lite olika ut beroende på hur långt norrut i landet man bor.
I Lexus exempel blir skillnaden ca: 60 meter i borrhålsdjup med eller utan VBX
Tar jag samma förbrukning i Stockholm hamnar skillnaden på 30 meter borrhål.
Så glömm inte bort att med ett väl tilltaget borrhål blir nyttan mindre med VBX
Fläktmotorn i VBX är idag ingen EC-motor vilket går att få i dagens kanal/FTX.
Bara fläktmotorn kan förbruka 700-800 kW/h/år mer än vad en EC-fläkt drar, dessutom finns
en cirkpump extra som kanske drar 400-500 kW/h/år.
Så själv är jag väldigt tveksam till VBX i Stockholmsområdet där jag är i farten.
Men vid gammla grunda borrhål och t.ex jordvärme kan det se helt annorlunda ut. Så tänk i genom noga förutsättningarna för VBX
Jag håller med om det vad Fixaren skriver även om storleksordningen på siffrorna kan diskuteras. Återvinningsenhetens fläkt måste dra mer el än en vanlig frånluftfläkt pga tryckfall i värmeväxlare, filter och extra kanaler. Nibes FLM30 har en köldbärarpump på nominellt 90 W men den drar säkert mindre än det. Allt tyder på att driftkostnaderna ökar med en VBX-enhet.
Grannens borrhål kommer att påverka mitt borrhål lika mycket oberoende av om jag skaffar en värmåtervinningsenhet eller inte. Det här gör att problemet med grannars borrhål som ger låg köldbärartemperatur inte är annorlunda än låg köldbärartemperatur i allmänhet. I de flesta fall är det billigast att gilla läget. Det skall till mycket små tomter för att grannarnas borrhål skall ge drifttekniska problem (igenfruset borrhål t.ex.) som man måste göra något åt.
Jag är fortfarande mycket skeptisk till värmeåtervinningsenheter i kombination med bergvärme. Lexus’ argumentation startar med diskutabla förmodanden och antaganden som sedan på något oredovisat sätt leder till att en VBX är kostnadseffektiv. Även för det bästa tänkbara fallet, ett välisolerat nybygge långt norrut där markvärme inte är ett alternativ, har jag svårt att se att en VBX-enhet skulle vara ett självklart val.
gäster: 297
dolda: 0
användare: 2
