Ämne: Borrdiameter??

[perra]

Efter att fått in några offerter, så funderar jag på om borrdiametern 115mm eller 140mm har någon påverkan av effekten som hålet ger.  

[PerF]

Nej, ingen märkbar.

[ME]

Nej, ingen märkbar

På vilket sätt skulle det vara någon skillnad ?

Jag kan inte se det och vad jag läst så finns det ingen skillnad ! fast jag har hört det som ett argument för att borra ett kortare/grundare hål.

det blir inte som havaet i alla fall  Det ökar inte vatten genomströmningen tillräckligt för det.

[PerF]

Nej, ingen märkbar

På vilket sätt skulle det vara någon skillnad ?

  Skillnad? Det går inte att märka nån skillnad, så jag förstår inte frågan! Eller tolkar du mitt påstående som att det skulle finnas nån skillnad men den inte går att märka? Med känsliga instrument kan man kanske påvisa nån skillnad men i det sammanhang vi pratar om här så är det ingen skillnad.

Enda skillnaden skulle väl vara att i ett grövre hål kan du få ner grövre slang och på så sätt öka ytan på värmeväxlaren per meter hål...

[ME]

Grovare slang hmmmm, nja inte riktigt det jag tänkte på utan att det skulle bli mer som "havet" dvs ej tappade tempen lika mycket  på vattnet i hålet med tanke på ev höjning av genomströmning. (om det är ett sådant hål).

Om så är fallet varför har inte slangtillverkarna kommit fram med en U-krök för fyra slangar (två ner i hålet och två upp ).  Då skulle man kunna nästan halvera borrdjupet

Nä tycker inte att det håller riktigt och skulle du ta ut förmycket energi, pga större diameter på kollektorslangen, per meter skulle hållet kunna frysa ?
Nu hamnade vi på ruta 1 angrående borrning.

Vad tror du?

[PerF]

Nu tar man ju inte ut mer energi per meter totalt om man skulle ha mer/grövre slang. Men man skulle kunna ta ut högre effekt och/eller få högre temp på kb-in om hålet klarar det. Tex om du som du skriver har ett hål med högt flöde och bergets lambada värde då kanske inte har så stor betydelse.

Att köra ner fler slangar för att korta håldjupet är ju knappast nån bra idé eftersom håldjupet dimensioneras efter energiuttaget. Garanterat is!  

I praktiken tror jag dock att skillanden är marginell. Roland har säkert nån bra uträkning på det hela.  

[ME]

Hmmm... jag är HELT inne på din linje, så missförstå mig inte.

Det möjligen jag skulle tänka mig att en större borrhåls diameter skull kuna ge en bättre effekt är att om:

Du har ett bra lamda värde på berget men den men för klen kollektor slang så du inte kan överföra tillräkligt med energi till kollektor vätskan (pga liten vätske volym högt flöde och liten "kontaktyta") då skulle du kanske vinna på ett grövrehål och slang ....

 

[Jocke]

Förr när man körde direktförångning fyllde man hålet med borrkax för få bättre kontakt.

Man har också  provat dubbla 32 slangs kollektorer, men effektvinsten motiverade inte den ökade kostnaden.

Jag har även hört argument för mindre borrdiameter skulle ge bättrevärmeöverföring.
Skillnaderna är nog på en teoretisk nivå som man aldrig kommer att märka i realiteten.

[ME]

Yup, Kan vi då fast slå att det är HUR långt man borrar, dvs hur mycket kollektorslang man har som är det som är något av vikt

Resten är rena spekulationer, eller?

Lite response vore kul....

[PerF]

I princip, ja. Håldjupet bestäms huvudsakligen av hur mycket energi per meter och år man kan ta ut utan att temperaturen sjunker under en viss nivå, exvis 0 grader. Hur mycket man kan ta ut bestäms normalt av bergets värmeledningsförmåga (λ värde) och dess "normaltemperatur". Räknade nån gång på att kollektorns längd inte var nåt problem effektmässigt, jämfört med energiuttaget men den ska naturligtvis vara lika lång som håldjupet.

Vet inte om det finns berg med så dålig värmeledningsförmåga att man måste öka djupet på hålet för att klara energibehovet vid max effekt.  

[Fixaren]

Praktiskt har det ingen betydelse men skulle det göras en vetenskaplig test kan nog det gröve hålet ge mer värme eftersom det kan bli mer rörelse. Bara en sådan sak som att gå över från glykol till sprit i kollektorn gav en mätbar försämring om den gjordes på en befintlig anläggning.

[PerF]

Bara en sådan sak som att gå över från glykol till sprit i kollektorn gav en mätbar försämring om den gjordes på en befintlig anläggning.

Har du några siffror på detta? Skulle vara intressant att se hur stor skillnad det gör i praktiken. Visst kan man räkna på viskositet/densitet för att få fram skillnad i värmeöverföring och pumpelförbrukning...

[Fixaren]

Inga siffror men erfarenhet av att i en del fall när maskiner bytts ut har problem med för låga förångningstempraturer uppstått vid byte av glykolen till sprit. Så att glykol har fått återfyllas igen med hyffsade förångningstemperaturer som följd.
OBS det här gäller anlägningar med betydligt grundare hål än vad jag skulle rekomendera om borrningen skett idag.
Enligt en del förståsigpåare så skall något som heter pottaska vara den effektivaste vätskan. Men som vanligt finns det en enklare lösning att ta till. Borra djupare från början och slipp bekymmer

[admin]

Pottaska = saltlösning = korrosionsproblem
Därför finns viss tveksamhet för att använda denna KB-vätska.

Fattar dock inte var det skall kunna korrodera, slangarna, värmeväxlarna mm är av "rostfritt" material. Kanske cirkpumparna  

Det finns dock firmor som propagerar för pottaska.

Funderade själv på att använda mig av det men korrosionsvarningarna gjorde mig osäker...

[Fixaren]

Numera är det vanligt med "rostfria" varmvattenberedare. Har du egen brunn med lite saltvatten i är hållbarheten dock bara några år.