Ämne: Hårdlödning, hur gör man?

[utopiazz]

Och hur är det med presskopplingar?

De flesta (troligen alla) presskopplingar är godkända för dold förläggning. Godkännandet görs av Swedcert http://www.swedcert.se

/Johan

[pellep]

Nog borde en hårdlödd skarv vara den säkraste. Den är ju i princip homogen.

[AlfM]

Allmän fråga bara:
Är det någon som har en hårdlödd skarv som har börjat läcka.

Jag har själv jobbat en del med 1802.
När jag letade efter läckor var det en "tandläkarespegel" som var det bästa verktyget.
Alltså en förstoringsspegel som sitter på ett skaft.
Jag vill säga att när det gällde 1802 kunde man alltid se var läckan fanns.
En skarv där silvret runnit ut jämnt runt röret var det 100% tätt.

Det måste vara samma sak med VVS-rör.
(Det har i alla fall aldrig hänt mig. Läcka alltså).

[N Lucas]

Jag har aldrig varit med om en hårdlödd skarv som börjat läcka. Den enda gång jag haft minsta problem var då jag använde hårdlödning vid tillverkning av ett par avluftningstankar (för att samla upp luft högst upp i värmesystemet). Då läckte en lödning, men det var ju inte en kapillärskarv (utan bara kant mot kant), så det räknas inte  ..... Dessutom såg jag detta tydligt vid provtryckningen, så det var bara att bättra på vid det dåliga stället. Se'n dess, ~10 år, har det varit tätt.

N Lucas

[heinrich]

Tänk på att man inte får ha lödade skarvar i dolda utrymmen. Detta gäller både vatten och värme.

Man får lov att ha skarvar på värmen dolt förlaggt

ang. pressfittings så skall det bli förbjudet efter nyår med dold förläggning på dessa, på vatten sidan

Det är AMA som bestämmelser m.m står i.

[utopiazz]

Tänk på att man inte får ha lödade skarvar i dolda utrymmen. Detta gäller både vatten och värme.

Man får lov att ha skarvar på värmen dolt förlaggt

ang. pressfittings så skall det bli förbjudet efter nyår med dold förläggning på dessa, på vatten sidan

Det är AMA som bestämmelser m.m står i.

Har du någon länk där det finns uppgifter om detta?

Boverket införde ju funktionskrav 1989 på material vilket gjorde att presskopplingar tilläts och det vore intressant att se hur man ändrat funktionskrav till att det ska utföras på ett visst sätt

/Johan

[Jocke montör]

Det är försäkringsbolagen som pushar för nya regler.

Försäkringbolagen vill se helst att inga dolda skarvar görs utan alla skarvar ska ha inspektionsmöjlighet.

[utopiazz]

Det är försäkringsbolagen som pushar för nya regler.

Försäkringbolagen vill se helst att inga dolda skarvar görs utan alla skarvar ska ha inspektionsmöjlighet.

Jag har full förståelse för detta. Frågan är bara hur man löser det rent regelmässigt. Enligt de regler som gäller nu (gäller inte bara VVS) så framför man istället funktionen istället för lösningen. De prövningsförfaranden som görs idag genomförs med fokus på funktion och inte konstruktion vilket förenklar prövningsförfarandet.

När det gäller funktionen på just presskopplingar så ska dessa vara täta om pressningen/monteringen görs på rätt sätt. Det vanligaste felet är att man glämt att pressa en koppling vid montaget. När man sedan provtrycker gör man det med ett statiskt tryck vilket opressade kopplingar normalt håller för. När man sedan driftsätter så utsätts systemet för tryckstötar och temperaturrörelser som gör att den opressade kopplingen kan glid isär med läckage som följd.

Om man istället använder lödkopplingar så kan man ju även här missa att löda en skarv. Skillnaden ligger här i att läckaget syns direkt vid provtryckning då det inte finns någon tätning annat än passformen som medvetet (pga önskad kapilärefekt) ger ett visst spel.

/Johan

[Jocke montör]

Viega:s presskopplingar är gjorda så att dom läcker opressade (lite glappare).
Det är dom bästa kopplingarna enligt min mening.

En del kapillär rördelar är så pass tajta att dom kan vara täta olödda.
Har faktiskt stött på en olödd koppling som var tät i flertalet år.

Hur reglerna kommer att se ut i framtiden har jag ingen aning om.

Hur som helst så måste egenkontroll göras oavsett materialval och lösningar.
Och tänker man till från början så kan man oftast undvika inbyggda skarvar.

[asdf]

För en nybörjare är mjuklödning enklare än hårdlödning.

[asdf]

Innan du börjar hårdlöda i värmesystemet.
Gå på bilblioteket. Där finns böcker som lär ut hårdlödning.
Åk ut till skroten.
Köp en del korta kopparrörsbitar billigt.
Träna hårdlödning på dessa.
När du tycker att lödningarna ser proffsiga ut och är täta.
Börja löda i värmesystemet.

[maha6305]

Lätt eller svårt? Hmmm...

Jag har flera mjuklödningsutbildningar bl a från värnplikt där höga krav ställdes då jag reparerade sändarutrustning m m. Innan man fick "passed" från den utbildningen hade otaliga lödningar granskats i lupp. Det var en bra grund för "känslan" över hur metaller beter sig under lödning, men där upphör likheten lite jämfört med hårdlödning.

Jag rekommenderar att du först ber nån visa, och sen ÖVAR själv jämte läser teori. Jag köpte hem en hel massa kopplingar och rör som jag lödde, sågade isär på längd och bredd polerade upp och granskade.

Det viktiga är kapillärinträngadet som skall vara hela muffen varken mer eller mindre. Det som ligger utanpå räknas inte på samma sätt även om det ser elegant ut med en mjuk rundning i övergången.

Eftersom kopparrören är syrefria finns ingen risk för vätesprödhet om du kör med svagreducerande låga. Det blir inte så punktformat hett (ett vanligt fel att man nästan bränner kopparen), och håller dessutom oxidationsrisken lägre (fosforns huvudjobb egentligen). Genomvärm rörinstick först, och sedan muff innan silverlodet tillsätts nerifrån och upp... Förresten... köp ett häfte på Jula Där står detta...

Viktigast av allt: Det blir MYCKET varmt! Dels av lågan men även i rörens förlängning. Tänk på genomföringar och upphängningar kan antända trä eller spån. Vidare kan man förstöra annan utrustning som ventiler, manometrar, shuntar (och tätningen på dessa om det är övergång till gängor). Försök löda sektioner i arbetsbänk. Direkt mot maskiner som VP kör du klämkopplingar för att kunna koppla loss samt inte elda upp innanmätet.

Förresten sägs det funka bra med gasol/luft eller gasol/syre också om man inte har en riktig gassvets.

Blir det inte bra eller du känner dig osäker så låt nån annan fixa kopplingarna!

[N Lucas]

Viktigast av allt: Det blir MYCKET varmt! Dels av lågan men även i rörens förlängning. Tänk på genomföringar och upphängningar kan antända trä eller spån. Vidare kan man förstöra annan utrustning som ventiler, manometrar, shuntar (och tätningen på dessa om det är övergång till gängor). Försök löda sektioner i arbetsbänk. Direkt mot maskiner som VP kör du klämkopplingar för att kunna koppla loss samt inte elda upp innanmätet.

Om jag MÅSTE löda på plats nära något som kan ta skada så brukar jag vira en genomblöt trasa nära 'farlig punkt'. Det kyler mycket effektivt, i synnerhet vid ångbildning.

[haikii]

Var enormt försiktig med om du försöker att löda för försäkringsbolagen är hårda på att den som jobbar varmt måste ha "heta arbeten" certifikat. Vad gäller eljobb som hemmapulare gör så är det tydligen så att vid skada så måste försäkringsbolaget bevisa att du haft uppsåt att elda upp huset annars måste de betala ersättning. Läste detta i en dagstidning i en artikel om vanliga missuppfattningar.

[hplp]

Kan ni inte va lite snälla? vad säger att det en amatör gör måste se amatörmässigt ut? handlar det om vattenledning  kan man ju tenlödda numera, och vill man ta till silverlod klarar en gasolbrännare jobbet. Sen kan man ju provtrycka 5bar. Svårare blir det med kylrör, f.ö en annan typ av rör, starkare, där skall vätningen vara minst 5 mm utan por, för där handlar det om TRYCK och det är koppar eller silverlod som gäller. Vad gäller utbildning i ämnet kylrörslödning via intenet, håller jag med föregående skribent, det går bara inte.